Bedömning av tillförlitlighet
Tillförlitligheten beskriver säkerheten i klassificeringen av kemisk och kvantitativ status för grundvattenförekomster.
Tillförlitligheten beskriver säkerheten i klassificeringen av kemisk och kvantitativ status för grundvattenförekomster.
4 kap. 8 § Vattenmyndigheten ska bedöma tillförlitligheten på statusen vid klassificering av
Tillförlitligheten ska bedömas i fyra kategorier, hög (3), medel (2), låg (1) eller okänd (0).
En bedömning av tillförlitligheten i statusklassificeringen ska göras för varje kvantitativ kvalitetsfaktor och för varje förorenande ämne och indikator. Även för den sammanlagda kvantitativa statusen och den sammanlagda kemiska statusen ska tillförlitligheten bedömas.
Det finns fyra kategorier för tillförlitlighet:
Kategori 0 ska användas för grundvattenförekomster där det inte finns någon information alls tillgänglig. Det kan till exempel handla om en förekomst som tillkommit i ett sent skede under cykeln och därför helt saknar information från kartläggning, riskbedömning och övervakning.
Grundvattenförekomster, kvantitativa kvalitetsfaktorer och förorenande ämnen och indikatorer som efter den inledande kartläggningen kan klassificeras till god status enligt 4 kap. 2 § i SGU:s föreskrift SGU-FS 2023:1, bör få tillförlitligheten 2 (medel). Detta eftersom riskbedömningen baseras på information från inledande och eventuell fördjupad kartläggning. Grupperingen av grundvattenförekomsterna innebär att övervakningsresultat kan användas mer effektivt. Statusklassificeringen baseras därmed på information från både bedömningen av mänsklig verksamhet och övervakning, vilket motiverar en tillförlitlighet på medelnivå.
Om grundvattenförekomster, kvantitativa kvalitetsfaktorer och förorenande ämnen och indikatorer har bedömts till god eller otillfredsställande status utifrån fördjupad kartläggning kan tillförlitligheten för statusklassificeringen bedömas enligt grundprincipen som visas i bilden nedan. Då den fördjupade kartläggningen ska genomföras iterativt till dess att tillräckligt underlag för bedömning finns, torde tillförlitligheten kunna bedömas som god för majoriteten av statusklassificeringarna.
Bilden visar grundprincipen för vilka kategorier av tillförlitlighet som ska sättas för grundvattenförekomster som är i risk och har god status. 1 är låg tillförlitlighet, 2 är medel och 3 är hög tillförlitlighet.
Tillräcklig information från den fördjupade kartläggningen är särskilt viktig för grundvattenförekomster som bedömts vara i risk för försämrad status eller att inte uppnå god status. En statusklassificering till god status för en grundvattenförekomst, en kvantitativ kvalitetsfaktor eller ett förorenande ämne/indikator, men med risk för försämring torde därmed ha hög tillförlitlighet. Endast i undantagsfall bör informationen om grundvattenförekomster med betydande mänskliga påverkanskällor vara så bristfällig att det motiverar låg tillförlitlighet i statusklassificeringen. I den innevarande fjärde förvaltningscykeln bör majoriteten av de betydande mänskliga verksamheterna vara kartlagda, och endast nya verksamheter kan sakna information.
För grundvattenförekomster, kvantitativa kvalitetsfaktorer och förorenande ämnen och indikatorer som klassificeras till otillfredsställande status är grundregel att det ska finnas övervakningsdata som visar på att grundvattnet är påverkat. Det saknas då möjligheter att kompensera avsaknaden av övervakningsdata med en god konceptuell förståelse.
Bilden visar grundprincipen för vilka kategorier av tillförlitlighet som ska sättas för grundvattenförekomster som har otillfredsställande status. 1 är låg tillförlitlighet, 2 är medel och 3 är hög tillförlitlighet.
Bristfällig och otillräcklig data kan delvis kompenseras med en god konceptuell förståelse av grundvattenförekomsten och den mänskliga verksamheten. En god konceptuell förståelse innebär att det finns kunskap som stärker eller minskar sambanden mellan de uppmätta övervakningsresultaten och grundvattenförekomstens status, det vill säga om övervakningsresultat visar den faktiska vattenkvaliteten och vattenkvantiteten. Det kan till exempel vara kunskap om föroreningsutsläpp, spridningsvägar, transporthastigheter, vattenuttag eller indikationer på torka eller översvämning.
Om övervakningspunkten ger en sammanhängande och heltäckande översikt över statusen i grundvattnet är övervakningspunkten representativ för grundvattenförekomsten. En övervakningspunkt är också alltid representativ om ett påverkat grundvatten resulterar i att
Om något av kriterierna uppfylls är övervakningspunkten att betrakta som representativ, oavsett storlek på området som övervakningspunkten representerar. Tillförlitligheten på statusklassificeringen kan då bedömas som hög.
Om övervakningsresultaten visar på god status, men den konceptuella förståelsen visar på att det trots det inom grundvattenförekomsten kan finnas risk för mänsklig verksamhet med betydande påverkan, blir tillförlitligheten i statusklassificeringen lägre.
Senast ändrad 2025-09-18