Hitta platser för att öka grundvattentillgången

En igenläggning av dike kan potentiellt öka grundvattentillgången i marken som omger våtmarken, särskilt om jordarna i området är genomsläppliga och har god magasineringsförmåga. De vanligast förekommande genomsläppliga jordarterna är isälvssediment och postglacial sand eller grus.

Viktiga grundvattenmagasin är lokaliserade just i områden med genomsläppliga jordar, oftast i isälvsavlagringar. En åtgärd i anslutning till isälvsmaterial har därför störst potential och sannolikhet att kunna stärka vattenförsörjningen. Grundvattenmagasinen sammanfaller även i stor utsträckning med de grundvattenförekomster som definierats i vattenförvaltningen.

För enskilda brunnar kan en våtmarksåtgärd även vara betydelsefull på platser med genomsläppliga jordar även om de inte har definierats som grundvattenmagasin. Områden där det tidigare funnits våtmarker kan många gånger identifieras då de har en relativt hög frekvens av diken.

Nedan beskrivs hur man genom att använda GIS kan hitta platser lämpliga för restaurering ur ett grundvattenresursperspektiv, genom att identifiera utdikade områden som ligger i anslutning till genomsläppliga jordar.

Identifiera jordar med hög genomsläpplighet

En jordartskarta redovisar hur jordarterna är geografiskt fördelade närmast markytan. I djupled på en plats finns det dock oftast flera olika jordarter av varierande karaktär och förmåga att infiltrera och lagra grundvatten. Generellt kan man säga att de jordarter som omger en våtmark även underlagrar den.

Isälvssediment och postglacial sand och grus symboliseras med grönt respektive orange i jordartskartan.

Använd SGU:s jordartskarta:

  1. Välj data ur ett begränsat område, t ex län, kommun
  2. Använd kartans grundlager för att välja ut postglacial sand och grus samt isälvsmaterial, vilka alla är jordarter med en hög genomsläpplighet
  3. Dela in i två klasser: "Isälvsmaterial" och "Övriga genomsläppliga jordar" (postglacial sand, postglacial finsand, svallsediment grus, postglacial grovsilt-finsand)

Identifiera diken i anslutning till genomsläppliga jordar

Kartskikt: Dikesskiktet. Dikesskiktet kan hämtas från Metria. Skiktet innehåller olika attribut för olika typer av diken (Skogsdike, Dike på åkermark, Övrigt dike, Vägdike och så vidare). Selektera ut de diken som ej är vägdiken.

  1. Klipp ut diken i det område som är av intresse.
  2. Kombinera de selekterade dikes-skiktet med skikten för isälvsmaterial och övriga genomsläppliga jordar (se ovan).
  3. Selektera områden med isälvsmaterial som ligger på eller inom 200 meters avstånd från dike.
  4. Selektera områden med övriga genomsläppliga jordarter som ligger på eller inom 200 meters avstånd från dike

Det är nu möjligt att identifiera områden med hög dikesfrekvens som ligger på eller nära genomsläpplig jord. Sådana områden kan följaktligen vara lämpliga för restaurering av våtmark. Finns det dessutom torv på en plats så visar det att det tidigare legat en våtmark inom det dikespåverkade området. Dock måste platsen ha en för ändamålet lämplig topografi.

 

Granska områdets topografi

Topografin i området kring en åtgärd har stor betydelse för hur omgivningarna kommer att påverkas hydrologiskt. Dikade områden som är väl topografiskt avgränsade kan till exempel vara lämpliga att återväta eftersom en sådan lokalisering minskar risken att få en oönskad påverkan på omgivande markanvändning. För att granska områdets topografi kan Lantmäteriets nationella höjdmodell användas.

Kartskikt: Nationella Höjdmodellen (Lantmäteriet).

Undersök potentialen till stärkt vattenförsörjning

För att undersöka hur stort värde en ökad grundvattentillgång kan få för vattenförsörjningen, kan man använda SGU:s kartskikt Grundvattenmagasin. I denna databas finns information om uppskattad mängd grundvatten och strömningen i respektive grundvattenmagasin.

Vattnet i många grundvattenmagasin finns definierat som grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen. Dessa motsvarar administrativa ytor där grundvattnet har ett särskilt skydd kopplat till vattenförsörjning. Grundvattenförekomster finns dokumenterade i Länsstyrelsens kartskikt över Grundvattenförekomster (VISS, Vatteninformationssystem Sverige). På sikt ska alla grundvattenmagasin ha samma geometri som grundvattenförekomster. Arbetet med att uppdatera avgränsningen av grundvattenmagasinen pågår fortlöpande vid SGU.

Behovet att stärka vattenförsörjningen är naturligtvis som störst i de störst i bristområdena. Det är dock viktigt att komma ihåg att behovet kan variera lokalt och att det därför kan finnas platser med begränsade grundvattentillgångarna även i områden som inte utgör bristområden.

Kartskikt: I denna analys används främst SGU:s databas Grundvattenmagasin (SGU) samt Grundvattenförekomst: https://viss.lansstyrelsen.se/ (VISS).

Genom att kombinera dessa skikt med de dikes-skikt som tidigare tagits fram (se ovan), erhålls en uppfattning om åtgärdens potential att stärka vattenförsörjningen. För att bedöma om en åtgärd kan vara av vikt för enskilda brunnar belägna i små grundvattenmagasin kan databasen Grundvattentillgång i små magasin användas.

Identifiera diken i torv, i anslutning till genomsläppliga jordar

I en restaurerad torvmark nära isälvmaterial finns potential att både klimat- och grundvattenaspekten påverkas positivt. För att hitta platser där en restaurering kan ha potential att påverka båda dessa faktorer positivt, kan man kombinera de tidigare kart-skikten som avgränsar diken i torv respektive diken i/nära genomsläppliga jordar.

  1. Kombinera skiktet Isälvsmaterial som ligger inom 200 meters avstånd från dike med skiktet Torv med diken. Skapa ett nytt skikt med de områden som överlappar. Överlappande ytor visar områden där utdikad torvmark ligger i anslutning till isälvavlagring, vilken eventuellt kan vara ett grundvattenmagasin.
  2. Kombinera skiktet Övriga genomsläppliga jordar som ligger på eller inom 200 meters avstånd från dike (se ovan) med skiktet Torv med diken (se ovan). Överlappande ytor visar områden där utdikad torvmark ligger i anslutning till genomsläpplig jord.

Diken utanför grundvattenmagasin?

Våtmarksåtgärder som genomförs i områden som inte ansluter till något grundvattenmagasin eller grundvattenförekomst, kan ändå ha potential att stärka grundvattentillgången och vattenförsörjningen. I dessa fall blir effekten troligen mer lokal, genom att den har potential att förbättra vattenförsörjningen i enskilda brunnar i området. Många enskilda brunnar ligger på plaster vilka inte definierats som grundvattenförekomster. För att bedöma om en åtgärd kan ha effekt för uttag från mindre magasin kan skiktet Grundvattentillgångar i små magasin användas.

Identifiera grundvattenmagasin under täta jordar

När man söker ut isälvsmaterial och postglacial sand fångar man in grundvattenmagasin i dagen. Stora delar av ett grundvattenmagasin kan även ligga under lera eller torv, vilket framgår i skiktet Grundvattenmagasin. Sådana områden påverkas sannolikt inte av våtmarksåtgärder.

Risker

Vid anläggning och restaurering av våtmarker i anslutning till grundvattenförekomster bör man ha i åtanke att det kan finnas en risk för kontaminering av vatten kopplat tex till infiltration av dagvatten. Även schaktning av jord i samband med våtmarksåtgärder kan innebära risker. I områden med flack terräng finns dessutom en risk att omgivande markanvändning kan komma att påverkas på ett oönskat sätt.

Små grundvattenmagasin

En våtmarksåtgärd kan ha potential att stärka vattenförsörjningen även i små grundvattenmagasin, trots att inget större grundvattenmagasin finns i omgivningen. I dessa fall kan SGU databas "Grundvattentillgång i små magasin" ge stöd för att identifiera områden där det kan uppstå brist på grundvatten. I sådana områden kan våtmarksprojekt eventuellt bidra till att förbättra tillgången på grundvatten för den enskilda vattenförsörjningen, dvs i enskilda brunnar. 

Små magasin har en relativt liten förmåga att lagra grundvatten. Detta eftersom de har en begränsad andel porer i marken som är möjliga att fylla med vatten och/eller att magasinet i sig har en begränsad storlek. I och med att de små magasinen är begränsade reagerar de snabbt på förändringar i nederbörd och torka. Förändringar i grundvattennivå i små magasin syns ofta redan inom några dygn efter regn, och grundvattennivån kan variera flera meter under ett år. Det är vanligt med små grundvattenmagasin i morän och urberg, men de förekommer också i andra geologiska miljöer där mängden porer är begränsad. Små magasin är mycket vanliga i Sverige.

För att bedöma om en våtmarksåtgärd skulle kunna stärka tillgången på vatten i små grundvattenmagasin, kan man kombinera SGU:s kartskikt ”Grundvattentillgång i små magasin” med den information om topografi och diken som beskrivs ovan. För att få en uppfattning om behovet av vatten kan dessutom Lantmäteriets fastighetskarta användas tillsammans med data från SGU:s Brunnsarkiv.

Kartan som visar grundvattentillgång i små grundvattenmagasin är tillgänglig både i SGU:s Kartvisare och som öppna data och WMS-tjänst.

Öppna data: Grundvattentillgång i små magasin, öppna data (sgu.se)

WMS: https://resource.sgu.se/service/wms/130/grundvattentillgang

Kartvisare: SGUs Kartvisare

Data från SGU:S Brunnsarkiv finns tillgängliga i motsvarande tjänster. Tänk på att selektera endast brunnar som används för uttag av vatten.

Öppna data: Brunnar, öppna data (sgu.se)

WMS: https://resource.sgu.se/service/wms/130/brunnar

Kartvisare: Brunnar, öppna data (sgu.se)

 

Exempel - små grundvattenmagasin

Små magasin_ny jord_klar_beskuren.jpg

Karta som visar dikespåverkad torvmark (i väster) som omges av moränmark. Moränen utgör små grundvattenmagasin, som kan gynnas av en åtgärd. Svarta punkter visar enskilda brunnar för vatten (Brunnsakrivet, SGU). Isälvsmaterialet (grön yta i öster) utgör ett större grundvattenmagasin men ligger för långt från det dikade området för att påverkas vid en eventuell åtgärd.

 

Små magasin_klar_beskuren.jpg

Karta över samma område som ovan, som visar att grundvattentillgången i de små magasinen intill den utdikade våtmarken är relativt liten (röda, orange och gula ytor). Svarta punkter visar brunnar som används för uttag av vatten (SGU:s Brunnsarkiv). Genom att återställa den dikade våtmarken kan eventuellt grundvattentillgången i omgivningen stärkas. Observera att databasen för Grundvattentillgång i små magasin egentligen är anpassad till en mindre skala och för att hitta lämpliga lokaler är det därför bättre att först jobba i en mindre skala.

Senast ändrad 2022-11-30

Skriv ut