Handledning Geologisk handledning för våtmarksåtgärder

Hitta platser med sur sulfatjord

I vissa områden finns sulfidhaltiga lerjordar som ursprungligen avsatts på botten av havet men som genom landhöjningen torrlagts. Om sådana jordar exponeras för luft sjunker ofta pH kraftigt och aktivt sur sulfatjord bildas.

I många områden med aktiv sur sulfatjord påverkas ytvattnet negativt som en effekt av perioder med lågt pH och höga koncentrationer av vissa metaller. Dessa jordar bildas ofta i områden som tidigare varit våtmark och där grundvattenytan sänkts genom markavvattning.

Genom att återskapa våtmarker i områden med aktivt sur sulfatjord kan den negativa miljöpåverkan på sikt eventuellt minska. I dagsläget finns ingen fullständig kunskap om hur miljöpåverkan från sur sulfatjord påverkas av våtmarksrestaurering. Frågan undersöks dock inom pågående forskningsprojekt.

Sur sulfatjord förekommer främst längst Norrlandskusten, men på senare tid har flera observationer gjorts som visar att dessa jordar även förekommer i delar av södra Sverige.

Läs mer i följande handledning:

Hur man känner igen och undersöker sur sulfatjord

Användbara kartor och dataunderlag 

Sannolik utbredning av sur sulfatjord

För området längs Norrlandskusten har SGU en kartvisare som visar områden där det är sannolikt att sur sulfatjord förekommer. Förutom som kartvisare finns informationen även tillgänglig som öppna data och WMS-tjänst.

Kartvisaren Sur sulfatjord (nytt fönster)

Sur sulfatjord, geologisk data

Jordartskartan

Ssj norrland.jpg

För det markerade området finns kartunderlag som visar var sura sulfatjordar kan förekomma, till exempel via SGU:s Kartvisare.

I södra Sverige saknas motsvarande karta över sur sulfatjord. I stället kan man med fördel använda jordartskartor för att identifiera platser där sannolikheten är stor för att hitta sur sulfatjord.  De undersökningar som gjorts i södra Sverige visar att sur sulfatjord främst förekommer i områden som är klassade som lergyttja eller gyttja i jordartskartan.

I delar av södra Sverige finns endast översiktliga jordartskartor i skala 1:100 000. På dessa kartor har gyttjejordarna oftast inte definierats och det kan därmed vara svårt att identifiera områden där sur sulfatjord kan förekomma. Det handlar främst om kustnära områden i Bohuslän och Småland.

Jordartskartan kan laddas ner via öppna data och därefter öppnas i valfritt GIS-program. Det går även att använda kartvisaren för att få en bild av vilka jordarter som förekommer i ett visst område. Fördelen med att använda jordartskartan är att den ger information med högre spatial upplösning än i kartvisaren Sur sulfatjord.

Kartvisaren Jordarter 1:25 000–1:100 000, jordartsdata (nytt fönster)

Dikeskartan

För att identifiera områden med aktivt sur sulfatjord i södra Sverige är det viktigt att hitta områden som påverkats av markavvattning. Via Skogsstyrelsen kan man hämta hem GIS-underlag som visar var det finns diken. Dikeskartorna har tagits fram av Metria, och kan användas för att hitta utdikad markd är aktiv sur sulfatjord kan ha bildats. På jordbruksmark finns ibland täckdiken vilka inte finns med i Metrias dikesdata. Jordbruksmark kan exempelvis identifieras med Lantmäteriets Fastighetskarta. I områden som används som jordbruksmark och där det kan finnas sur sulfatjord har grundvattenytan antagligen sänkts genom markavvattning.

Hämta dikeskartan hos Skogsstyrelsen (nytt fönster)

Identifiera jordbruksmark via Lantmäteriets Fastighetskarta (nytt fönster)

Nationella höjdmodellen

I både norra och södra Sverige kan Lantmäteriets Nationella Höjdmodell (höjddata) användas för att studera potentiella restaureringsplatser med avseende på landskapets topografi. På en plats som omges av högre liggande mark är förutsättningarna ofta bättre än i ett områden med flack topografi där det är större risk för negativ påverkan på omgivande mark. Man kan även använda höjddata för att få en uppfattning om dikenas djup och bredd. 

Nationella höjdmodellen: Markhöjdmodell Nedladdning | Lantmäteriet (lantmateriet.se)

Använd GIS för att identifiera områden där sur sulfatjord kan förekomma

I norra Sverige kan man identifiera områden direkt genom att använda de befintliga kartunderlag som visar den sannolika utbredningen av sura sulfatjordar. 

I södra Sverige saknas motsvarande kartor över sura sulfatjordar. Istället kan man använda jordartskartan, dikeskartan och nationella höjdmodellen för att göra en bedömning av var sura jordar kan förekomma i landskapet. Gör så här:

1) Välj ett begränsat geografiskt område som du vill undersöka, till exempel ett län eller en kommun.

2) Öppna jordartskartan i valfritt GIS-program. Markera "Gyttja" och ”Gyttjelera (eller lergyttja)" i lagret "Jordart, grundlager".

3) Skapa ett nytt lager genom att slå ihop de två markerade jordarterna.

4) Öppna dikeskartan i GIS. Dikeskartan innehåller data för olika typer av diken, exempelvis skogsdiken, diken på åkermark och vägdiken. Selektera diken som ligger i områden med gyttjejordar samt alla anslutande diken som inte är vägdiken.

5) Jordbruksmark avvattnas ofta av täckdiken vilka inte visas dikeskartan. Öppna därför Lantmäteriets fastighetskarta. Den kan du använda i kombination med jordartskartan för att identifiera områden med gyttjejordar som utgörs av jordbruksmark (och som mycket troligt är utdikade).

6) De sammanlagda lagren från steg 4 och 5 visar områden som kan vara intressanta att restaurera för att undvika miljörisker kopplade till sura sulfatjordar.

7) Öppna Nationella höjdmodellen. Studera topografin i de potentiella områden du fått fram. I topografiskt väl avgränsade områden kan åtgärder oftast genomföras utan att påverka markanvändningen i omgivningen. I flacka områden kan det däremot vara svårt att genomföra en åtgärd utan att markanvändningen i omgivande mark påverkas negativt.

Exempel

ssj diken.jpg

Jordartskarta från ett område nära Mälaren. I dikade områden med gyttjelera (lergyttja) är det tänkbart att sura sulfatjordar förekommer.

ssj norrland jordbruksmark.jpg

Område längs Norrlandskusten där SGU tagit fram en karta som visar var sur sulfatjord kan förekomma. Det är tydligt att aktivt sur sulfatjord ofta förekommer i områden som utgör jordbruksmark.

ssj och torv.jpg

 

Jordartskarta över samma område längs Norrlandskusten som i bilden ovan. I torvmarkerna har jordarna ofta skyddats från oxidation, och aktiv sur sulfatjord har därmed inte bildats i samma utsträckning som i gyttjeleran.

Senast ändrad 2023-12-08

Skriv ut