Enligt krav i dricksvattendirektivet ska bakgrundsvärden för naturligt förekommande ämnen som kan utgöra fara för människors hälsa identifieras inom tillrinningsområde för uttagspunkt för dricksvatten. Syftet är att underlätta produktionen av ett dricksvatten med god kvalitet.
2 kap 6 § Inom tillrinningsområden för uttagspunkter för dricksvatten ska vattenmyndigheten identifiera bakgrundsvärden för naturligt förekommande ämnen som kan utgöra en fara för människors hälsa genom användning av dricksvatten.
Höga halter av skadliga ämnen i dricksvattnet kan orsaka fara för människors hälsa, oavsett om de höga halterna härrör från naturliga källor eller kommer från mänsklig verksamhet. Det är därför viktigt att ha kunskap om bakgrundsvärden inom tillrinningsområden för uttagspunkter för dricksvatten.
Grundvatten står i kontakt med omgivande geologiskt material i jord och berg, och ämnen lakas succesivt ut till grundvattnet. Detta innebär att oorganiska ämnen förekommer naturligt i grundvattnet. Vissa bergarter, till exempel alunskiffer, kan ha höga halter av olika oorganiska ämnen, som lakas ut och medför höga halter även i grundvattnet. Om grundvattnet utgör ett råvatten som används för produktion av dricksvatten kan dessa naturligt förekommande ämnen utgöra fara för människors hälsa. Det finns därför ett behov av att ha kunskap om naturliga bakgrundsvärden inom tillrinningsområde för uttagspunkt för dricksvatten. Ämnen som utgör problem kan till exempel vara arsenik, bly, kadmium, nickel och uran.
Bergarter med förhöjda halter kan vara utsträckta över stora områden eller av mer lokal karaktär, vilket innebär att det vid identifieringen av naturliga bakgrundsvärden kan behövas både en storskalig kartläggning av regionen och mer lokal kunskap.
I SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten finns datasammanställningar och interpolerade haltfördelningskartor som visar hur halter av olika oorganiska ämnen varierar på regional skala och för olika typer av provtagningsplatser. Detta underlag kan användas som stöd i arbetet på regional skala. Det bör noteras att dessa datasammanställningar bygger på data från miljöövervakning, råvattenkontroll och enskilda brunnar i områden som kan vara både opåverkade och påverkade av mänsklig verksamhet, och att resultaten och kartorna därför inte nödvändigtvis visar på naturliga bakgrundsvärden.
Även SGU:s geokemiska atlas över Sverige kan användas som stöd för att få en bild av naturliga bakgrundsvärden på regional skala. Den geokemiska atlasen är en rikstäckande databas där halter av grundämnen i morän, betesmark och biogeokemi (vattenlevande växter) presenteras tillsammans med interpolerade haltkartor.
Inom arbetet enligt vattendirektivet undersöks naturliga bakgrundsvärden i syfte att fastställa ett korrekt tröskelvärde för grundvattenförekomsten. Ett tröskelvärde ska ta hänsyn till naturliga bakgrundsvärden, vilket innebär att om ett farligt ämne har en förhöjd halt orsakad av naturliga källor ska detta inte leda till otillfredsställande status. Den kartläggning och kunskap som sammanställs inom detta arbete kan även användas för identifiering av naturligt förekommande ämnen som kan utgöra fara för människors hälsa.
Höga naturliga bakgrundsvärden inom tillrinningsområdena för uttagspunkt för dricksvatten påverkar inte riskbedömningen eller statusklassificeringen av grundvattenförekomsten. Riskerna för människors hälsa genom intag av farliga naturliga ämnen via dricksvatten ska identifieras utöver den riskbedömning som utförs för grundvattenförekomsten inom vattenförvaltningen.
Alunskifferbrottet i Andrarum.
Senast ändrad 2025-09-19