Övervakning av grundvattenberoende terrestra ekosystem

I detta avsnitt ges ett resonemang som stöd inför igångsättande av övervakning av grundvattennivåer och grundvattenförhållandena i anslutning till terrestra grundvattenberoende ekosystem. Resonemanget förs på en övergripande nivå och är avsett att vara tillämpbart för olika typer av terrestra ekosystem. För genomförandet behöver ett flertal ämnesområden inklusive hydrologi, hydrogeologi, och ekologi inkluderas. Vidare är det viktigt att komma ihåg att alla områden är unika och att tillvägagångssättet därför måste anpassas till den specifika platsen.

Inför uppstart av övervakningen är det viktigt att ha en förståelse för områdets geologi och vattnets vägar till och igenom området för att förstå hur ekosystemet försörjs med vatten. Använd vägledningen Metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten samt rapporten Geologins betydelse för grundvattenberoende ekosystem för att skapa en principiell förståelse för vattnets väg och om området är hydrauliskt påverkat genom dämning, dikning eller större vattenuttag i brunnar, såsom uttag för industri- eller jordbruksändamål. Som ett stöd i att bedöma förekomsten av dikning kan man bland annat använda Lantmäteriets laserskannade höjddata.

Utse en eller flera lämpliga platser för övervakning utifrån bedömningen av grundvattenförekomstens utbredning och eventuella hydrauliska påverkan. Målet är att hitta en eller flera punkter i vilka man får en nivå som representerar grundvattennivån i grundvattenförekomsten som försörjer området med vatten.

Inventera först om det finns befintliga brunnar, grundvattenrör eller naturliga kallkällor som kan användas för övervakning. Det är viktigt att säkerställa att punkten verkligen representerar rätt geologisk miljö. I andra hand kan rörsättning göras. Väg in hur tillgänglig platsen är. Finns det vägar som kan användas för att nå fram till lämpliga platser och hur ser bärigheten ut? Fundera även på vilken tidpunkt på året som är lämpligast utifrån till exempel markens beskaffenhet, växtlighet och skyddsvärden. Tänk även på vem som äger marken och om området är skyddat. Kontakta markägarna för att få tillstånd för att sätta rör och sök dispenser från skyddsföreskrifter i de fall det finns sådana.

Ett möjligt förfarande är att handsätta rör. Det blir billigare och man får en minimal påverkan i de skyddsvärda områdena. Alternativet är att använda en borrbandvagn.

Blir en handsättning av rör aktuell, kan tvåtums PVC-rör användas, liknande det som visas på vänstra bilden nedan. Använd en spadborr och notera löpande det material som kommer upp vid borrningen (mittenbilden nedan). Tryck ner röret i hålet. För att sedan få röret stadigt kan man hälla ner tvättad sand i hålet längs med rörets kanter (högra bilden nedan). För att ge röret ett extra skydd kan man till exempel täcka det med ett lockförsett avloppsrör med en större diameter. Alternativt kan röret kapas vid marknivå och täckas med ett markliggande lock, det finns även färdiga så kallade däxlar att köpa. Det finns både för- och nackdelar med väl synliga och gömda övervakningsrör, valet får göras utifrån platsens beskaffenhet.

Två stycken en-meters PCV-rör ligger på marken. Foto.

  

Spadborr med jordprov där man ser ljus sand och mörk torv. Foto.

  

Person som står på huk och stoppar ner sand längs med sidorna på ett grundvattenrör som sticker upp en halv meter över marken. Foto.

Vänstra bilden: PVC-rör i enmeterslängder. Mittenbilden: spadborr med uppsamlat material visar övergång mellan torv och underliggande sand. Högra bilden: Tvättad sand packas utmed rörets sidor. Foto: Magdalena Thorsbrink, SGU.

Övervakning av en grundvattenförekomst som bedöms vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status ska ske med minst en till två mätningar av grundvattennivån per månad. Grundvattennivåerna varierar under året och mellan åren. Kontinuerlig mätning av grundvattennivån kan göras med automatisk nivålogger. I början av övervakningen, det första kvartalet, är det bra med täta mätintervall. Om en nivålogger används, registrera gärna grundvattennivån åtminstone fyra gånger per dag. Det ger en bra bild av hur snabbt grundvattenmagasinet reagerar, det vill säga hur snabbt grundvattennivån förändras vid påfyllning genom grundvattenbildning eller vid påverkan från ett uttag. Har det aktuella ekosystemet en bra stabil vattentillförsel kan man förvänta sig en stabil och jämn grundvattennivå. Är nivån stabil kan man välja att övergå till glesare mättillfällen, exempelvis en gång i månaden. Lämpligt mätintervall måste dock avgöras utifrån de platsspecifika påverkansförhållandena och varierar därför från fall till fall. Målet ska vara att övervakningen är tillräckligt regelbunden för att registrera en eventuell påverkan.

Mätningen kan med fördel kombineras med en inventering av förhållandena inom ekosystemet. Om det exempelvis är torrare eller blir en synbar förändring i utflöde.

Parallellt med övervakningen av grundvattennivån måste information om påverkan i omgivningen samt aktuell nederbörd samlas in. Exempel på viktiga faktorer är förekomst av dikesrensning, förändring av vattenuttaget i närliggande brunnar, förekomst av kraftig nederbörd eller ovanligt långa perioder utan grundvattenbildning. SMHI har information både om nederbörd och om grundvattenbildning. SGU presenterar veckovisa kartor med en övergripande bild av den aktuella grundvattensituationen.

Övervakningsdata ska rapporteras till nationell datavärd. För grundvattennivåer och grundvattenkemi är det SGU som är datavärd.