Var finns sur sulfatjord?

Det är främst i norra Bottenhavets och Bottenvikens kustområden som sur sulfatjord förekommer. Där förekommer sur sulfatjord främst i kustområden med lera och silt (se figuren nedan) och som genom landhöjningen torrlagts under de senaste 5 000 åren. Men sådan jord finns även längre söderut i Sverige. Exempelvis finns det flera kända områden med aktiv sur sulfatjord i Mälarregionen och i Skåne har aktiv sur sulfatjord nyligen påträffats i ett område med sjösediment nära Kristianstad. I södra Sverige förekommer sur sulfatjord ofta i områden med olika typer av gyttjejordar, till exempel lergyttja. SGU:s analyser visar att det ofta finns sur sulfatjord i områden med lerjord, där bäckvattenväxter innehåller höga halter av ämnen som till exempel kobolt och nickel.

Eftersom i stort sett hela den svenska kusten är påverkad av landhöjningen är det högst sannolikt att potentiell sur sulfatjord är mer eller mindre vanligt förekommande längs alla kuster. I vissa områden kan dock dessa jordar vara täckta av yngre sulfidfria avsättningar. Då sulfidmineral dessutom kan bildas i sjösediment kan aktiv sur sulfatjord ha bildats var som helst där sjösänkningar ägt rum. Det är främst i låglänta områden med ler- och siltjord, vilka ofta innehåller organiskt material, som sur sulfatjord påträffas. Men den kan också finnas i områden med sand- eller moränjord samt att torv i vissa fall kan bilda aktiv sur sulfatjord efter oxidation.

På många platser förekommer potentiell sur sulfatjord under andra yngre sulfidfria jordarter så som älvsediment, torv eller sandjord. Dessa sulfidfria yngre jordarter kan i vissa fall vara flera meter djupa och skydda den potentiellt sura sulfatjorden från att oxidera även om marken dikas ut. 

Så här kan det se ut i ett område med aktiv och potentiell sur sulfatjord. I figuren syns ett landskap med en genomskärning av områdets jordarter. I det uppodlade området i mitten har aktiv sur sulfatjord bildats som en följd av att grundvattenytan sänkts genom dikning. I myrområdet till vänster har man inte dikat ut och därmed har den potentiellt sura sulfatjorden inte exponerats för luft utan ligger kvar under ett lager av torv. Närmast kustlinjen till höger har marken inte påverkats av markavvattning och den potentiellt sura sulfatjorden är opåverkad av oxidation. Men genom landhöjningen kommer även dessa områden i framtiden att kunna bli dikad jordbruksmark.

Ett långsiktigt kartläggningsarbete

SGU arbetar aktivt för att kartlägga var sura sulfatjordar finns i Sverige. I nuläget finns kartor för norra Sverige (kustområden i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län). Kartorna är användbara för att identifiera områden där det är

• viktigt att undvika sådan markanvändning som leder till en negativ påverkan från sur sulfatjord
• identifiera områden där det är lämpligt att vidta åtgärder för att minska miljöbelastningen från jordarna.

Det är dock viktigt att komma ihåg att kartorna inte visar områden där det är säkert att sur sulfatjord förekommer utan områden där det är sannolikt att sådan jord förekommer. För att säkert bedöma förhållandena på en viss plats är det därför viktigt att undersöka jordarna på plats i fält. Mer om det längre fram i handledningen.

Områden kring norra Bottenhavet där det är sannolikt att sur sulfatjord förekommer.

Kartresurser

För att bedöma om det finns risk för att sur sulfatjord förekommer i ett område kan man använda sig av följande resurser:

Karta som visar förutsättningar för sur sulfatjord i norra Sverige (SGU)

På SGU:s karta kan man kontrollera om det aktuella området ligger i ett område där det är sannolikt att aktiv och/eller potentiell sur sulfatjord förekommer (se figuren nedan). Visar kartan att sådan jord kan förekomma finns det anledning att titta närmare på området. Det är dock viktigt att komma ihåg att kartan är en modell och att det i många områden saknas verifierade observationer som visar om sur sulfatjord förekommer eller inte. Även om det enligt kartan inte är sannolikt att sådan jord förekommer i ett visst område betyder det inte att det helt kan uteslutas. Det betyder istället att det är större sannolikhet att det inte finns sur sulfatjord där än att det finns. På samma sätt gäller det områden som utpekats som sur sulfatjord. I sådana områden är det istället större sannolikhet att där finns sur sulfatjord än att det inte finns sådan jord.

Kartvisaren Sur sulfatjord

Sur sulfatjord WMS

Sur sulfatjord WMS beskrivning

Ett exempel ur SGU:s karta som redovisar förutsättningen för att sur sulfatjord förekommer. Område vid Ersnäs, mellan Luleå och Piteå i Norrbotten, med modellerad förekomst av de tre klasserna Ej sur sulfatjord, Aktiv på potentiell och Potentiell samt punkter med provlokaler undersökta i fält och laboratorium med respektive klass. Områden som utgörs av morän och hällmark ingår inte i modelleringen.

Jordartskartan (SGU)

I områden vilka på jordartskartan redovisas som lera eller silt kan aktiv sur sulfatjord ha bildats. I områden med torv, älvsediment eller postglacial sand kan det finnas lera och silt under dessa jordar. I områden med sådana jordar kan sur sulfatjord förekomma, men då ofta potentiell sur sulfatjord eftersom ovanliggande jord skyddar jorden från att oxidera. På många platser påträffas potentiell sur sulfatjord under flera meter av andra jordarter så som älvsediment eller torv. I vissa fall kan även torv- och sandjordar utgöra sura sulfatjordar, men sådana jordars påverkan på miljön är sannolikt av mindre betydelse. De ler- och siltjordar som utgör sur sulfatjord innehåller ofta organiskt material (gyttja) men eftersom lergyttja/gyttjelera inte särskiljs från siltlera på nuvarande jordartskartor i norra Sverige är det intressant att titta på alla ler- och siltjordar. I södra Sverige är dock oftast gyttjejordarna avgränsade på jordartskartorna. Använd gärna jordartskartan i kombination med förutsättningskartan som nämns ovan. I södra Sverige finns dock ingen sådan karta men eftersom jordartskartan där ofta redovisar förekomster av gyttjejordar kan det ändå finnas förutsättning att identifiera områden med sur sulfatjord. 

Till Jordartskartan

Höjdmodellen (Lantmäteriet)

Sur sulfatjord förekommer ofta i flacka områden i terrängens lågpunkter. I Lantmäteriets höjdmodell syns diken ofta tydligt vilket indikerar att grundvattenytan sänkts artificiellt vilket kan ha lett till att aktiv sur sulfatjord bildats. Notera dock att täckdiken inte syns i höjdmodellen. Områden med sur sulfatjord ligger ofta på relativt låg altitud och i norra Sverige förekommer aktiv sur sulfatjord ofta under 65 m.ö.h.-nivån. I områden där sjöar sänkts och gyttjejordar därmed oxiderat kan dock sur sulfatjord sannolikt förekomma på högre altituder. I SGU:s kartvisare Jordartskartan kan man se höjddata genom att koppla på höjdskuggning. Arbetar du själv i GIS är höjdmodellen ett separat skikt som måste införskaffas från Lantmäteriet.

Till Jordartskartan

Läs mer om Höjdmodellen hos Lantmäteriet

Marktäckedata (Naturvårdsverket)

Aktiv sur sulfatjord förekommer ofta i områden som används som åkermark eller i områden med dikad skogsmark medan våtmarker kan utgöras av potentiell sur sulfatjord. Åkermark som är belägen i områden med ler- eller siltjordar är ofta mer eller mindre påverkade av dikning. I områden där marköverytan lutar eller undulerar (se höjdmodellen) kan dock dessa jordar i högt belägna områden ha dränerats naturligt i samband med landhöjningen och kan därmed ha neutraliserats med tiden.

Till Marktäckekartan hos Naturvårdsverket

Annan information

De flesta myndigheter har direkt åtkomst till SGU:s databaser via samverkansavtal. Då kan man istället använda data direkt i GIS vilket ger mycket bättre möjligheter att kombinera olika typer av data. Databaserna kan man få genom att kontakta SGU:s kundtjänst, kundservice@sgu.se.

I SGU:s databas "Lagerföljder" finns information från borrningar och grävningar vilka redovisar om sur sulfatjord/sulfidjord förekommer. I denna databas finns både information från SGU:s egen verksamhet och data som samlats in av andra aktörer (t.ex. Trafikverket). Höga halter av vissa ämnen såsom nickel (Ni) och kobolt (Co) i bäckvattenväxter kan indikera att aktiv sur sulfatjord förekommer i ett område (Lax 2005). SGU:s Biogeokemiska karta kan därför användas för att identifiera vissa områden där det är sannolikt att aktiv sur sulfatjord har bildats. Höga halter av ovan nämnda ämnen kan dock även orsakas av andra faktorer, så som anomalier i berggrunden. Dessutom finns inte prover analyserade från alla mindre vattendrag, vilket gör att det kan finnas områden med aktiv sur sulfatjord som inte framträder i denna karta.

Jordlagerföljder

Torvlagerföljder