pH – referenser

[1] Statens naturvårdsverk, 1984: Monitor 1984. Långväga transport av luftföroreningar. Statens naturvårdsverk, 134 s.

[2] Lövblad, G., Andersen, B., Joffre, S., Pedersen, U., Hovmand, M. & Reissell, A., 1992: Mapping deposition of sulphur, nitrogen and base cations in the Nordic countries. Report B 1055. IVL Svenska Miljöinstitutet, 36 s.

[3] Lövblad, G., Kindbom, K., Grennfelt, P., Hultberg, H. & Westling, O., 1995: Effects of acid deposition and tropospheric ozone on forest ecosystems in Sweden. I Staaf, H & Tyler, G (Red): Deposition of acidifying substances in Sweden. Ecological Bulletins (44), 17–34.

[4] Naturvårdsverket, 1995: Försurningen i Sverige – Vad vet vi egentligen? Rapport 4421. Naturvårdsverket, 107 s.

[5] Hallgren Larsson, E., Knulst, J. C., Lövblad, G., Malm, G., Sjöberg, K. & Westling, O., 1997: Luftföroreningar i södra Sverige 1985–1995. Rapport B 1257. IVL Svenska Miljöinstitutet, 142 s.

[6] Karlsson, P. E., Akselsson, C., Hellsten, S. & Pihl Karlsson, G., 2010: Krondroppsnätet. Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner. IVL Rapport B 1896. IVL Svenska Miljöinstitutet, 67 s.

[7] Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Grundvatten. Rapport 4915. Naturvårdsverket, 140 s.

[8] SGU, 2013: Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. Sveriges geologiska undersökning, 238 s.

[9] SGU, 2022: Nationell grundvattenövervakning – databas (GRVO). Grundvatten i jord 2012–2021. Sverige. 2022–06–13.

[10] Iwald, J., Karltun, E., Stendahl, J. & Löfgren, S. 2019: Effekter på mark av 50 års försurningsbelastning från atmosfärisk deposition och katjonupptag i biomassa – en analys av data från Riksskogstaxeringen och Markinventeringen. Rapport 20. Sveriges lantbruksuniversitet, 23 s.

[11] Naturvårdsverket, 2022: Bara naturlig försurning. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023. Rapport 7069. Naturvårdsverket, 74 s.

[12] Pihl Karlsson, G., Akselsson, C., Hellsten, S. & Karlsson P.E. 2021: Försurning och övergödning i det svenska skogslandskapet. Nationell rapport från Krondroppsnätet, resultat till och med 2019/20. Nr C 607. IVL Svenska Miljöinstitutet, 61 s.

[13] Persson, J. 2003: Kväveförluster och kvävehushållning. Förbättringsmöjligheter i praktiskt jordbruk. Rapport 207. Sveriges lantbruksuniversitet, 77 s.

[14] Jordbruksverket, 2022: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023. JO22:15. Jordbruksverket, 128 s.

[15] Sohlenius, G., 2011: Sulfidjordar och sura sulfatjordar – vad gör SGU? SGU–rapport 2011:12. Sveriges geologiska undersökning, 20 s.

[16] Becher, M., Sohlenius, G. & Öhrling, C., 2019: Sur sulfatjord– egenskaper och utbredning. SGU–rapport 2019:13. Sveriges geologiska undersökning, 37 s.

[17] Höglund, L.O. & Fröberg, G., 2004: MiMi Light: en populärvetenskaplig sammanfattning av MiMi–programmets forskning kring efterbehandling av gruvavfall. MiMi Rapport 2004:8. MiMi Print, 76 s.

[18] Mossmark, F., Hultberg, H. & Ericsson, L. O., 2008: Recovery from groundwater extraction in a small catchment area with cristalline bedrock and thin soil cover in Sweden. Science of the Total Environment (404), 253–261.

[19] Livsmedelsverket, 2023: Tolka resultatet av din dricksvattenanalys, Livsmedelsverket. <www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/dricksvatten/egen-brunn2/vattenprov-och-analys-av-ditt-dricksvatten/tolka-ditt-vattenanalysresultat> åtkommen den 27 februari 2023.

[20] Schulte–Herbrüggen, H. M. A., Christensen, J., Olofsson, B. & Morey Strömberg, A., 2022: Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk. Livsmedelsverkets externa rapportserie E 2022 nr 01, 1104–7089. Livsmedelsverket, 182 s.

[21] Laudon, H., Westling, O., Poléo, A.B.S. & Vøllestad, L.A., 2001: Naturligt sura och försurade vatten i Norrland. Rapport 5144. Naturvårdsverket, 238 s.

[22] Zetterberg, T., Westling, O. & Moldan, F., 2006: Försurningsepisoder i södra Sverige. Nuvarande omfattning och framtida betydelse. IVL Rapport B1676. IVL Svenska Miljöinstitutet, 50 s.