Handledning Bedömningsgrunder för grundvatten

Kadmium – referenser

[1] Europeiska miljöbyrån, 2022: Air pollutant emissions data viewer (Gothenburg Protocol, Air Convention) 1990-2021, Europeiska miljöbyrån. <www.eea.europa.eu/data-and-maps/dashboards/air-pollutant-emissions-data-viewer-5> åtkommen den 6 juli 2022.

[2] Andersson, M., Carlsson, M., Ladenberger, A., Morris, G., Sadeghi, M. & Uhlbäck, J., 2014: Geokemisk atlas över Sverige. Sveriges geologiska undersökning, 208 s.

[3] Backe, C., Björn, H., Holmqvist, J. & Andreasson, F., 2003: Kadmiumsituationen i Skåne Delrapport 1. Exempel på kadmiumkällor och halter i den skånska miljön. Skåne i utveckling 2003:46. Länsstyrelsen i Skåne län, 64 s.

[4] Dahlqvist, P., Ladenberger, A., Maxe, L., Jönsson, C., Magnusson, E. & Thulin Olander, H., 2016: Kartläggning och tolkning av ursprung till höga halter av kadmium och bly i grundvattnet i Maglasäte–Lillasäte, Höörs kommun, Skåne. SGU-rapport 2016:02. Sveriges geologiska undersökning, 47 s.

[5] Naturvårdsverket, 2023: Kadmium i grundvatten, Naturvårdsverket.  <www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/miljofororeningar/kadmium-i-grundvatten/> åtkommen den 15 november 2023.

[6] SGU, 2022: Grundvattenobservationer – databas. Sverige. 2022-06-13.

[7] Sohlenius, G., 2011: Sulfidjordar och sura sulfatjordar – vad gör SGU? SGU-rapport 2011:12. Sveriges geologiska undersökning, 20 s. 

[8] Becher, M., Sohlenius, G. & Öhrling, C., 2019: Sur sulfatjord – egenskaper och utbredning. SGU-rapport 2019:13. Sveriges geologiska undersökning, 37 s.

[9] Höglund, L.O., Fanger, G. & Yesilova, H., 2007: Slutrapport–Glasbruksprojektet 2006–2007. Kemakta konsult AB, 276 s.

[10] Berglund, M., Åkesson, A., Nermell, B. & Vahter, M., 1994: Intestinal absorption of dietary cadmium in women depends on body iron stores and fiber intake. Environmental Health Perspectives 102(12),1058–66.

[11] EFSA, 2009: Cadmium in food–Scientific opinion of the Panel on Contaminants in the Food Chain. EFSA Journal 980, 1–139.

[12] Åkesson, A., Barregard, L., Bergdahl, I.A., Nordberg, G.F., Nordberg, M. & Skerfving, S., 2014: Non-renal effects and the risk assessment of environmental cadmium exposure. Environmental Health Perspectives 122, 431–438.

[13] KEMI, 2011: Kadmiumhalten måste minska – för folkhälsans skull. En riskbedömning av kadmium med mineralgödsel i fokus. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport Nr 1/11. Kemikalieinspektionen, 270 s.

[14] Kollander, B., Rodushkin, I. & Sundström, B., 2023: Multi-Element Assessment of Potentially Toxic and Essential Elements in New and Traditional Food Varieties in Sweden. Foods 2023 12 (9), artikel nr 1831.

[15] Livsmedelsverket, 2023: Tolka resultatet av din dricksvattenanalys, Livsmedelsverket. < www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/dricksvatten/egen-brunn2/vattenprov-och-analys-av-ditt-dricksvatten/tolka-ditt-vattenanalysresultat> åtkommen den 27 februari 2023.

[16] Schulte-Herbrüggen, H. M. A., Christensen, J., Olofsson, B. & Morey Strömberg, A., 2022: Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk. Livsmedelsverkets externa rapportserie E 2022 nr 01, 1104–7089.  Livsmedelsverket, 182 s.

[17] Johansson, K., 1997: Metallhalter i svenska sjöar och vattendrag. I Sjöar & vattendrag. Årsskrift från miljöövervakningen 1997. Sveriges lantbruksuniversitet, 14–21.

Senast ändrad 2024-02-07

Skriv ut