Handledning Bedömningsgrunder för grundvatten

Kadmium – samvariation med andra parametrar

På denna sida visas samvariation mellan kadmium och generella grundvattenkemiska nyckelparametrar (pH, redox, kemisk syreförbrukning, konduktivitet och turbiditet) samt koppar, krom, nickel och zink i boxplotdiagram. Boxens under- och överkant visar 25:e respektive 75:e percentilen, strecket i mitten av boxen visar medianen (50:e percentilen), och staplarna under och över boxen visar 5:e respektive 95:e percentilen.

Eftersom syftet är att visa samvariation mellan parametrarna, har enskilda analysresultat använts i stället för medelvärden för varje provtagningsplats.

Diagrammen för kadmium grundas på ca 41 500 kadmiumanalyser, varav 95 % är från 2000-talet och övriga är äldre. Av analyserna kommer 8 % från Vattentäktsarkivet, 11 % från nationell och regional miljöövervakning, och 81 % är vattenprov från enskilda brunnar. De enskilda diagrammen bygger på färre data, eftersom endast de prover där både kadmium och den aktuella samvariationsparametern analyserats finns med i respektive boxplotdiagram.

Analys av samvariation visar att kadmiumhalterna är starkt pH-beroende och också uppvisar allt högre halt vid ökande innehåll av organiska ämnen (CODMn) och turbiditet.

Samvariationsdiagram för kadmium och flera metaller som kan förekomma i vattenledningar och kranar har inkluderats. Diagrammen visar att höga halter av kadmium ofta återfinns tillsammans med förhöjda halter av koppar, nickel och zink, men att samvariationen med krom är mindre tydlig. Kadmium och andra metaller kan frigöras vid korrosion av fastighetsinstallationer (särskilt för de prover som kommer från enskilda brunnar), vilket kan utgöra en del av förklaringen till samvariationen. Höga samtidiga halter av kadmium och andra metaller kan även bero på att de ofta uppträder i samma geologiska miljöer, se till exempel kartorna över kadmium och zink i Geokemisk atlas över Sverige [2]. Ytterligare en möjlig faktor som kan förklara de höga halterna är påverkan från föroreningskällor (utsläpp från industri, deponi eller dylikt).

Läs mer om Geokemisk atlas.

Senast ändrad 2024-02-07

Skriv ut