På denna sida visas samvariation mellan arsenik och generella grundvattenkemiska nyckelparametrar (pH, redox, kemisk syreförbrukning, konduktivitet och turbiditet) samt nitrat i boxplotdiagram. Boxens under- och överkant visar 25:e respektive 75:e percentilen, strecket i mitten av boxen visar medianen (50:e percentilen), och staplarna under och över boxen visar 5:e respektive 95:e percentilen.
Eftersom syftet är att visa samvariation mellan parametrarna, har enskilda analysresultat använts i stället för medelvärden för varje provtagningspunkt.
Diagrammen för arsenik grundas på ca 49 000 arsenikanalyser, varav 99 procent är från 2000-talet och övriga är äldre. Av analyserna kommer 13 procent från Vattentäktsarkivet, tio procent från nationell och regional miljöövervakning, och 77 procent är vattenprov från enskilda brunnar. De enskilda diagrammen bygger på färre data, eftersom endast de prover där både arsenik och den aktuella parametern analyserats finns med i boxplotdiagrammet.
Analys av samvariationen visar att arsenik korrelerar positivt med pH, vilket delvis beror på att adsorptionen av arsenik till järnhydroxider är större vid sura förhållanden. Arsenikhalterna är som högst i de svagt anaeroba och anaeroba redoxklasserna, vilket kan förklaras av att den reducerade formen av arsenik, arsenit (As(III), fastläggs svagare till markpartiklarna än den oxiderade formen arsenat (As(V)). Upplösning av järnutfällningar med arsenik kan också ske under reducerande förhållanden vilket frigör både järn och arsenik.
Arsenik har en positiv korrelation med kemisk syreförbrukning och turbiditet, och återfinns alltså oftare med högre koncentration i grundvattenprover som har relativt hög halt organiskt material och partiklar. Kemisk syreförbrukning (CODMn) används generellt för att indikera mängden organiskt material i prover, men högre CODMn-värden kan också uppstå om reducerade oorganiska ämnen som järn(II)-joner oxideras vid analysen - eventuellt kan korrelationen mot CODMn delvis påverkas av detta. Hög turbiditet kan ofta kopplas till att hög halt av löst järn i grundvattnet som fälls ut vid kontakt med syre vid provtagningen.
Jämförelsen med nitrat visar att arsenikhalterna är som högst i den lägsta nitratklassen, och att arsenikhalterna är lägre vid höga nitrathalter. Detta är väntat eftersom låga nitrathalter indikerar reducerande förhållanden, vilket i sin tur indikerar att arsenik finns som As(III) och är mer rörligt. Höga nitrathalter kan även hålla uppe redoxpotentialen när syre har förbrukats vilket innebär att upplösningen av järnutfällningar som kan innehålla arsenik minskas.
Senast ändrad 2024-01-29