För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla Vägledningar

Redovisning av miljökvalitetsnormer och statusklassificering

17 §

Miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster, inklusive utgångspunkter för att vända trender, ska dokumenteras i databas. Dokumentationen ska minst omfatta

  1. avvikelse från förfarandet angivet i bilaga 3 vid framtagande av riktvärde för grundvatten,
  2. uppgifter om kvalitetskravet avser en grundvattenförekomst eller en grupp av grundvattenförekomster, eller alla grundvattenförekomster, där det är påkallat enligt bestämmelserna i 5 §, inom ett vattendistrikt, inom en del av ett internationellt avrinningsdistrikt eller nationellt,
  3. uppgifter om grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster som är föremål för avvikelser och undantag enligt tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. 9–12 §§ förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, och
  4. förhållandet mellan miljökvalitetsnormerna och referensvärden för naturligt förekommande ämnen, förhållandet mellan miljökvalitetsnormerna och svenska gränsvärden för dricksvattenkvalitet samt mellan miljökvalitetsnormerna och gränsvärden för motsvarande kemiska ämnen i ytvatten.

Uppdatering av förteckningen i databasen över miljökvalitetsnormer ska göras enligt vad som framgår av 8 §. Företagna ändringar ska rapporteras i samband med den regelbundna översynen av förvaltningsplanerna för vattendistrikt.

För att få en effektiv förvaltning av landets vatten och för att kunna uppfylla EU-kommissionens rapporteringskrav måste naturligtvis information om miljökvalitetsnormerna dokumenteras. Detta görs i vattenmyndigheternas databas, VISS. Det ska framgå hur man tagit fram riktvärden, samt om miljökvalitetsnormer gäller en enskild förekomst eller en grupp av förekomster  och om dessa ligger helt inom Sverige eller tillhör ett internationellt avrinningsdistrikt. De förändringar i miljökvalitetsnormerna som görs när man fått in ny information, t.ex. när man upptäckt ett nytt förorenande ämne i grundvattenförekomsten, ska omgående dokumenteras.

I dokumentationen ska relationen mellan fastställda riktvärden och naturliga bakgrundsvärden anges. Det ska även finnas en redogörelse för förhållandet mellan miljökvalitetsnormens riktvärden och gränsvärden för dricksvatten respektive normer för ytvatten.

De grundvattenförekomster som omfattas av undantag från att uppnå god grundvattenstatus till målåret ska redovisas, liksom vilken typ av undantag man åberopar, vilken eventuell tidsfrist man sätter samt hur man har gjort bedömningen. Det kan gälla t.ex. undantag på grund av orimliga kostnader med tidsfrist 2021 eller 2027. Har man använt sig av undantag enligt Grundvattendirektivets artikel 6.3 ska detta framgå.

18 §

För varje grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster ska det i databas redovisas hur bedömningen av grundvattenstatus har utförts samt resultatet av denna. Resultatet ska anges som god eller otillfredsställande kvantitativ status respektive god eller otillfredsställande kemisk grundvattenstatus. Information om det underlag som har använts vid bedömning av grundvattnets kvantitativa respektive kemiska status ska dokumenteras i databas.

Även statusklassificeringen ska dokumenteras och lagras i vattenmyndigheternas databas, VISS. Det ska framgå vilket dataunderlag som har använts, vilken kvalitet det uppfyller och hur klassningen har utfallit. Dessutom ska det framgå om klassificeringen gäller en enskild förekomst eller en grupp av förekomster, och i sådana fall vilken grupp det gäller.

Tillförlitlighet på statusklassificeringen

För varje grundvattenförekomst som statusklassificeras ska en bedömning av tillförlitligheten i statusklassningen göras. Det framgår av rapporteringskraven till vattendirektivet. Det finns fyra kategorier för tillförlitlighet:

  • 0 - Ingen information
  • 1 - Låg
  • 2 - Medel   
  • 3-  Hög

Kategori 0 ska användas för grundvattenförekomster där det inte finns någon information alls tillgänglig. Det kan till exempel handla om en förekomst som tillkommit i ett sent skede under cykeln och därför helt saknar information från kartläggning, riskbedömning och övervakning.

Grundvattenförekomster, eller gruppen av grundvattenförekomster, som inte är i risk får automatiskt god status vilket framgår av 12 § i SGUs föreskrift SGU-FS 2013:2. För dessa grundvattenförekomster har det gjorts en kartläggning som visar att mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten är liten och riskbedömningen anger att det inte är någon risk att god status ej uppnås. För dessa grundvattenförekomster ska därför tillförlitligheten sättas till 2 (medel). I riskbedömningen bör, enligt SGUs vägledning, ingå att titta på alla tillgängliga övervakningsresultat (se vidare i avsnitt Riskbedömning), vilket inkluderar resultat från kontrollerande övervakning. Därmed blir statusklassificeringen indirekt byggd på underlagsdata både från bedömningen av mänsklig påverkan och övervakning, vilket motiverar en tillförlitlighet på medelnivå.

Grundvattenförekomster som har bedömts vara i risk ska däremot statusklassificeras utifrån övervakningsdata samtidigt som även den konceptuella förståelsen ska vägas in. Tillförlitligheten ska då bedömas enligt grundprincipen som visas i bilden nedan.

Diagram där axlarna illustrerar tillgång till övervakningsdata och koncetuell förståelse. Klass 1 är det område som har lägst konceptuell förståelse och minst tillgång till övervakningsdata. Klass 3 är det område som har bäst konceptuell förståesle och bäst tillgång till övervakningsdata. Klass 2 är området mellan dessa.

Bilden visar grundprincipen för vilka kategorier av tillförlitlighet som ska sättas för grundvattenförekomster som är i risk och har god status. 1 är låg tillförlitlighet, 2 är medel och 3 är hög tillförlitlighet.

För grundvattenförekomster som har otillfredsställande status är grundregel att det ska finnas övervakningsdata som visar på att grundvattnet är påverkat. Det saknas då lika långtgående möjligheter att kompensera för en begränsad datatillgång med en god konceptuell förståelse. Därför ser motsvarande bild ut som nedan. 

Diagram där axlarna illustrerar tillgång till övervakningsdata och koncetuell förståelse. Klass1, 2 och 3 visas som i bilden ovan på sidan, men området som representerar ingen tillgång till övervakningsdata är svartmarkerat, vilket symboliserar att man inte kan hämna i den situationen.

Bilden visar grundprincipen för vilka kategorier av tillförlitlighet som ska sättas för grundvattenförekomster som har otillfredsställande status. 1 är låg tillförlitlighet, 2 är medel och 3 är hög tillförlitlighet.

Information om tillförlitligheten i bedömningen av statusklassificeringen för varje grundvattenförekomst ska dokumenteras i VISS.

Senast ändrad: 2019-02-25

Skriv ut