Parametrar som ska övervakas

De parametrar som kan ingå i den kontrollerande övervakningen delas in i tre olika kategorier: obligatoriska, rekommenderade och frivilliga. Tabellen nedan visar vilka parametrar som ingår i de olika kategorierna. 

Obligatoriska parametrar

I den kontrollerande övervakningen ska alltid de fem obligatoriska parametrarna (syre, pH, konduktivitet, nitrat och ammonium) ingå. Utöver dessa är de ämnen obligatoriska som i riskbedömningen har identifierats kunna medföra att målen om god kemisk grundvattenstatus inte nås.

Rekommenderade parametrar

Relationerna i koncentrationer mellan de dominerande jonerna ger vattnet dess karaktär och egenskaper och säger mycket om vad vattnet har passerat från att ha varit regnvatten. Kunskaperna om de dominerande jonerna gör också att det är möjligt att kontrollera analysernas kvalitet. Detta kan göras genom jonbalansberäkningar och beräkningar som visar om summan av jonernas ekvivalent ledningsförmåga stämmer överens med den elektriska konduktiviteten. Se vidare i Bedömningsgrunder för grundvatten. De anjoner som är relevanta är vätekarbonat (alkalinitet), sulfat, klorid och i någon mån nitrat, som hör till de obligatoriska parametrarna. De katjoner som är relevanta är natrium, kalium, kalcium och magnesium. 

Halterna av järn och mangan berättar en hel del om pH och redoxförhållanden. Förekomsten av järn och mangan innebär praktiska konsekvenser eftersom de faller ut som hydroxider när de kommer i kontakt med mer syrerika förhållanden som t.ex. när grundvattnet strömmar in i en brunn. Medfällningar av andra metaller på järnhydroxiderna är vanliga. Samma sak sker när järnrikt grundvatten flödar ut i källor, sjöar och vattendrag. Kunskap om halterna av järn och mangan behövs tillsammans med sulfat för att kunna bestämma vattnets redoxstatus (se Bedömningsgrunder för grundvatten) vilken bl.a. är av betydelse för många ämnens löslighet i grundvattnet. 

Aluminium och dess förekomstformer är mycket pH-beroende. Aluminium sprider försurningen från grundvattnet ut till ytvattnet och är i vissa förekomstformer toxiskt för fiskar. 

Temperaturen i grundvatten varierar under året, mer i ytligt grundvatten än i djupare. I det djupare grundvattnet är också temperaturkurvan mer fasförskjuten i förhållande till luftens temperaturkurva. Temperaturmätning säger mycket om grundvattnets historia före provtagningstillfället. Avvikelser i mönstret tyder på förändringar som kan vara orsakade av mänskliga verksamheter. 

Grundvattennivån, då provet tas i observationsrör, eller vattenflödet, då provet tas i källor, säger också en del om det vatten som provtas. Höga flöden i en källa eller hög grundvattennivå i ett observationsrör berättar för oss att det är en större andel ytligt grundvatten i provet än det är när det är lågt flöde respektive låg grundvattennivå på samma plats. De förändringar i nederbörd och temperatur som sker under året innebär olika förutsättningar för grundvattenbildning, vilket givetvis förändrar strömningarna över året. Detta innebär variationer över året i kemin i det vatten som strömmar till provtagningsplatsen. 

Frivilliga parametrar

Frivilliga parametrar utgörs av ämnen som kan förekomma naturligt eller som resultat av mänsklig verksamhet (t.ex. arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, trikloretylen och tetrakloretylen). Även om inte någon av dem har identifierats som möjliga föroreningar vid kartläggningen och riskbedömningen så är det ändå värdefullt att inkludera dem för att förbättra kunskapen om dessa ämnens förekomst i grundvattnet. Det ger bl.a. en grund för att förbättra underlaget för att bestämma bakgrundsvärden inom aktuella regioner och grundvattenmiljöer alternativt typ av provtagningsplatser (se Bedömningsgrunder för grundvatten).