Kartläggning och riskbedömning av grundvattenförekomster är två av momenten i vattenförvaltningscykeln. Syftet med momenten är att ta fram underlag och bedöma om grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status. De grundvattenförekomster som bedöms vara i risk behöver åtgärder för att uppnå god status.
Kartläggning och riskbedömning av grundvattenförekomster ska utföras av vattenmyndigheterna varje förvaltningscykel. Arbetet sker i flera steg och det första steget är inledande kartläggning. I den inledande kartläggningen ska grundläggande information om alla grundvattenförekomster tas fram. Det inkluderar hydrogeologisk information och information om vad som gör förekomsten skyddsvärd. Till exempel kanske grundvattenförekomsten bidrar med vatten till en ytvattenförekomst eller till ett grundvattenberoende terrestert ekosystem. Det kan även vara så att vattnet i förekomsten används som dricksvatten. I den inledande kartläggningen ingår det också att identifiera eventuell mänsklig verksamhet som grundvattenförekomsten är utsatt för.
Nästa steg är riskbedömning, och i samband med den även fördjupad kartläggning i de fall det behövs. Riskbedömningen innebär att vattenmyndigheterna gör en sammanvägd bedömning av om grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status. Det är alltså en framåtsyftande bedömning och den ska omfatta både kemisk och kvantitativ påverkan. För de grundvattenförekomster som bedöms vara i risk ska åtgärder vidtas. Åtgärderna ska motverka risken och se till att grundvattenförekomsterna kan uppnå och bibehålla god status. Grundvattenförekomster som är i risk ska också ha mer omfattande övervakning.
För att kunna göra en riskbedömning kommer det i många fall att behövas mer underlag i form av till exempel information om markens genomsläpplighet, grundvattnets strömningsriktning, tillgängliga övervakningsresultat, skyddsvärde och omfattningen på den mänskliga verksamheten. Det underlag som behövs ska tas fram genom fördjupad kartläggning. Informationen som tas fram ska ge en bättre förståelse för effekterna av mänsklig verksamhet på grundvattenförekomsten. Riskbedömning och fördjupad kartläggning ska göras i en iterativ process där behovet av kartläggning styrs av vilka risker som identifieras i grundvattenförekomsten. Meningen är att ta fram tillräckligt med information för att göra en bra riskbedömning, men med en lämplig fördelning av resurserna så att inte onödigt mycket arbete läggs på att ta fram information som inte är nödvändig.
Om den inledande kartläggningen visar att grundvattenförekomsten inte är utsatt för någon mänsklig verksamhet behöver ingen sammanvägd riskbedömning göras. Dessa grundvattenförekomster kan direkt bedömas till ingen risk och klassificeras till god status. Det här kallas ”gröna högen” och är ett snabbspår som syftar till att resurser kan prioriteras till de grundvattenförekomster där det behövs mer utredning för att avgöra om mänsklig verksamhet utgör ett problem. De grundvattenförekomster som har mänsklig verksamhet går vidare till den iterativa process som riskbedömning och fördjupad kartläggning utgör.
ILLUSTRATION
Riskbedömningen är den centrala delen av förvaltningscykeln för grundvatten eftersom många av de andra momenten ger input till eller styrs av resultatet av den processen. Att genomföra en nulägesanalys, det vill säga klassificera statusen, ingår exempelvis i den fördjupade kartläggningen och ger underlag till riskbedömningen. Översyn och framtagande av tröskelvärden för grundvattenförekomsten behövs för att kunna avgöra om uppmätta koncentrationer är skadliga. Även trendanalys på uppmätta koncentrationer är ett viktigt underlag till riskbedömningen, och behöver utföras som en del av den processen.
Riskbedömning och fördjupad kartläggning styrs av SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvattenförekomster (SGU-FS 2023:1).
Senast ändrad 2023-09-28