Använd kartan så här
Här ger vi konkreta råd om kartan och hur du bedömer ifall det utpekade aktsamhetsområdet är relevant.
Här ger vi konkreta råd om kartan och hur du bedömer ifall det utpekade aktsamhetsområdet är relevant.
Kartans information kan med fördel kombineras med annan information för att belysa konsekvenserna av förändrad markanvändning genom belastning, pålastning eller avschaktning.
För att kunna använda kartan på ett korrekt sätt är det nödvändigt att känna till kartans noggrannhet och felkällor. Det behövs även en grundläggande förståelse för vilka geologiska och geotekniska faktorer som har betydelse för markens stabilitet.
Eftersom kartan ger en förenklad bild, där de utpekade aktsamhetsområdena är fler och större än verklighetens områden med förutsättningar för skred, måste man först bedöma av hur relevant aktsamhetsområdet är.
Här är det lämpligt att använda kartan tillsammans med andra underlag som den nationella höjdmodellen och jordartskartan (se länkarna i rutan Relaterad information).
I bedömningen ska man ta hänsyn till dessa faktorer:
Om ett aktsamhetsområde bedöms vara relevant, bör man ange i översiktsplanen eller något annat planeringsunderlag att det kan finnas stabilitetsproblem i detta område.
Innan man kan påbörja exploatering för till exempel bebyggelse behöver man göra en mer kvalificerad bedömning av stabiliteten. Det här innebär att en person med djupare kunskap inom geoteknik och eller geologi bedömer förhållandena utifrån befintlig information och fältbesiktning. Beroende på vad bedömningen visar, kan det vara aktuellt att gå vidare med en mer detaljerad geoteknisk undersökning.
Senast ändrad 2019-03-06
Det är först efter en stabilitetsutredning som markens stabilitetsförhållanden kan avgöras. För bestämning av stabilitet och skredrisk krävs mer information än vad kartan över aktsamhetsområden visar. Råd beträffande lämplig utredningsmetodik för att klarlägga stabiliteten finns här: