Handledning Förutsättningar för skred i finkornig jordart

Använd kartan så här

Här ger vi konkreta råd om kartan och hur du bedömer ifall det utpekade aktsamhetsområdet är relevant.

Kartans information kan med fördel kombineras med annan information för att belysa konsekvenserna av förändrad markanvändning genom belastning, pålastning eller avschaktning.

För att kunna använda kartan på ett korrekt sätt är det nödvändigt att känna till kartans noggrannhet och felkällor. Det behövs även en grundläggande förståelse för vilka geologiska och geotekniska faktorer som har betydelse för markens stabilitet.

Bedömning av ett aktsamhetsområdes relevans

Eftersom kartan ger en förenklad bild, där de utpekade aktsamhetsområdena är fler och större än verklighetens områden med förutsättningar för skred, måste man först bedöma av hur relevant aktsamhetsområdet är.

Här är det lämpligt att använda kartan tillsammans med andra underlag som den nationella höjdmodellen och jordartskartan (se länkarna i rutan Relaterad information).

I bedömningen ska man ta hänsyn till dessa faktorer:

  1. Det geologiska sammanhanget. Vilken benägenhet för jordskred har de finkorniga jordarterna i regionen? Olika regioners finkorniga jordarter har olika skredbenägenhet. I regioner med betydande skredbenägenhet är en större andel av de utpekade aktsamhetsområdena relevanta än annars.  På SGU:s webbplats finns en riksöversikt över hur skredbenägna finkorniga jordarter är i olika regioner (öppnas i ett nytt fönster), som hjälper dig att bedöma ifall du befinner dig i en sådan region. De aktsamhetsområden som utgörs av större ytor i anslutning till sjöar och vattendrag är också relevanta.
  2. Övergång mellan finkornig jordart och fast mark. Områden där en finkornig jordart övergår till fast mark utgör ofta mindre relevanta aktsamhetsområden, trots att flera sådana områden är utpekade. Detta har flera anledningar. Den främsta orsaken är att marklutningen ofta ökar här, vilket uppfattas som en risk i analysmodellen. Däremot är jordartsgränsen ofta felaktigt utritad, på grund av den generaliserade jordartsinformation som kartan bygger på. Här är dessutom de finkorniga lagren så tunna att det saknas förutsättningar för skred.
  3. Mindre enskilda eller isolerade ytor som inte ligger i anslutning till vattendrag. Det här är ofta områden med begränsad lermäktighet där det saknas förutsättningar för skred.
  4. Väg- och järnvägsbankar och andra högar med fyllning. Områden där dessa ligger på finkorniga jordarter kan pekas ut som aktsamhetsområden eftersom själva fyllningen har en egen marklutning. Dessa är oftast inte relevanta som aktsamhetsområden.

Fortsatta undersökningar behövs för relevanta områden

Om ett aktsamhetsområde bedöms vara relevant, bör man ange i översiktsplanen eller något annat planeringsunderlag att det kan finnas stabilitetsproblem i detta område.

Innan man kan påbörja exploatering för till exempel bebyggelse behöver man göra en mer kvalificerad bedömning av stabiliteten. Det här innebär att en person med djupare kunskap inom geoteknik och eller geologi bedömer förhållandena utifrån befintlig information och fältbesiktning. Beroende på vad bedömningen visar, kan det vara aktuellt att gå vidare med en mer detaljerad geoteknisk undersökning.

Senast ändrad 2019-03-06

Skriv ut

Relaterad information

Fakta: Stabilitetsutredningar

Det är först efter en stabilitetsutredning som markens stabilitetsförhållanden kan avgöras. För bestämning av stabilitet och skredrisk krävs mer information än vad kartan över aktsamhetsområden visar. Råd beträffande lämplig utredningsmetodik för att klarlägga stabiliteten finns här: