Här ger vi en riksöversikt över var i Sverige det finns mer skredbenägna jordarter.
Med finkorniga jordarter menas här lera och silt. De finkorniga jordarterna kan ligga under lager av sand. SGU:s översiktliga jordartskarta 1:1M (skala 1:1 000 000) har använts som underlag för att avgränsa områden med finkorniga jordar.
Kartan bygger på information om förekomsten av spår av skred, dels skred identifierade med hjälp av nationella höjdmodellen och dels kända och dokumenterade skred. Förekomsten av skred har sedan vägts samman med regionala skillnader i de finkorniga jordarternas avsättningsmiljö. Sammantaget ger det här en bild av de regionala skillnaderna i de finkorniga jordarternas skredbenägenhet och sannolikheten för att ett skred inträffar.
Kartan är endast avsedd att användas för mycket översiktliga bedömningar och för att illustrera regionala skillnader hos de finkorniga jordarternas skredbenägenhet. Det är inte möjligt att använda kartan för att göra platsspecifika bedömningar av sannolikheten för skred. Lokala variationer och avvikelser förekommer, beroende på geologiska förhållanden och marklutning. Genom exempelvis markarbeten, byggnation och erosion längs vattendrag kan skredbenägenheten lokalt öka.
Riksöversikt över finkorniga jordars skredbenägenhet.
Skred från SGU:s och SGI:s databaser har använts och områden med finkorniga sediment som ligger inom 10 km från ett dokumenterat skred har färgats in som skredbenägen. Som underlag för förekomst av finkorniga sediment har SGU:s jordartskarta i skala 1:1M använts.
Marina gränsen och avsättning av marina finsediment samt mer komplexa avsättningsmiljöer har sedan använts för att, för vissa regioner, klassa upp skredbenägenheten hos de finkorniga sedimenten. Marint avsatta finsediment är ofta är mer skredbenägna än finsediment avsatta i sötvatten och saltvattenavsatta finkorniga jordar kan ibland utvecklas till att bli kvickleror med en mycket låg hållfasthet. Marina avsatta finsediment förekommer i huvudsak i västra Sverige.
Komplexa avsättningsmiljöer med omväxlande finkorniga och mer grovkorniga jordlager kan även det ge upphov till att finkorniga sediment bli mer skredbenägna. I denna typ av sedimentationsmiljö är sedimentmäktigheten ofta stor och i jordlagerföljden finns ofta lager med sand i de finkorniga sedimenten. Dessa grövre sandlager kan göra att vattentrycket i marken blir så högt att hållfastheten hos de finkorniga sedimenten minskar. Regioner där den geologiska utvecklingen och sedimentationsmiljön gjort att skredbenägenheten hos de finkorniga sedimenten blir högre är den östra delen av mellansvenska israndzonen från Vätterns östra sida upp mot södra Stockholm och i Norrlands större älvdalar.
Produktblad Riksöversikt finkorniga jordars skredbenägenhet (nytt fönster)
Senast ändrad 2019-03-28