Här beskriver vi vilken information som SGU anser att en ansökan om tillstånd bör innehålla för en verksamhet med påverkan på en grundvattenförekomst.
Checklistan är tänkt som ett stöd för dig som ska göra en tillståndsansökan eller en anmälan, men den kan också användas i tillsynsmyndigheternas arbete. I SGU:s användarstöd för olika geologiska frågor hittar du också mer hjälp.
Checklistan är tänkt att vara en hjälp i anmälan- eller tillståndsprocesser för dig som är verksamhetsutövare och verksamheten påverkar en grundvattenförekomst. Den kan också användas av myndigheter och andra involverade i tillsyn eller anmälnings- eller tillståndsprocessen.
Checklistan beskriver den information som SGU generellt anser att ansökningar om tillstånd för en verksamhet med påverkan på en grundvattenförekomst behöver innehålla. Den omfattar endast SGU:s ansvarsområden inom geologi och hydrogeologi, där samtliga frågeställningar som finns i listan bör bedömas och vid behov utvecklas. Listan inkluderar inte alla delar som ska ingå i en ansökan. En ansökan behöver även innehålla information om andra miljörelaterade frågor, som till exempel buller, vibrationer, arbetstider och trafik. Läs mer i Naturvårdsverkets vägledning ”Så går en tillståndsprövning enligt miljöbalken till”.
Om din verksamhet påverkar en ytvattenförekomst så hittar du motsvarande bestämmelser på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
Checklistan består av två delar. I den övre delen kan du bocka av vilken information som har tagits fram respektive förts in i ansökan. I den undre delen hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan. Du kan enkelt klicka dig fram mellan checklistan och förklaringarna.
En grundvattenförekomst är det grundvatten som är avgränsat inom vattenförvaltningen, och utgör det område som omfattas av beslutade miljökvalitetsnormer. Allt grundvatten omfattas av miljöbalkens bestämmelser, men för avgränsade grundvattenförekomster finns det särskilda regler och krav för att en verksamhet ska tillåtas. Karta för lokalisering av grundvattenförekomster finns i VISS.
Innehållet i denna checklista är anpassat för att beskriva kraven som finns i de särskilda regler som gäller för verksamheter som kan påverka en grundvattenförekomst. Kraven omfattar både miljöfarlig verksamhet och vattenverksamheter samt verksamheter som styrs av sektorslagar. Observera att miljöbalken kan gälla parallellt med annan lagstiftning.
Verksamheten kan anses påverka en grundvattenförekomst om:
Det är viktigt att göra en bedömning av verksamhetens totala påverkan med beaktande av lokala förutsättningar. Till exempel kan en verksamhet vara lokaliserad utanför grundvattenförekomsten, men transporter till och från verksamheten går över en grundvattenförekomst. Olycksrisk kopplade till transporterna kan då orsaka ökade risker för påverkan på grundvattenförekomsten.
Ansökan behöver innehålla information om:
| Frågeställning | ||
|---|---|---|
|
Tillåtligheten för verksamheten i förhållande till miljökvalitetsnormer för grundvatten |
||
|
Information om grundvattenförekomsten |
||
|
Bedömning av kvantitativ och kemisk status |
||
|
Verksamhetens nuvarande påverkan |
||
|
Påverkan från sökt verksamhet |
I denna del hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan.
För att kunna utreda om verksamhet är tillåtlig utifrån krav i miljöbalken behöver ansökan beskriva verksamhetens påverkan på grundvattenförekomsten.
Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en verksamhet inte tillåtas om den ger upphov till en försämring av grundvattenförekomstens status eller äventyrar möjligheten att uppnå en beslutad miljökvalitetsnorm för vatten.
En försämring innebär att en grundvattenförekomst blir utsatt för mänsklig verksamhet i så stor utsträckning att den kemiska eller kvantitativa statusen försämras från god till otillfredsställande. Risken för försämring ska utvärderas tillsammans med övriga mänskliga verksamheters belastning på samma grundvattenförekomst. Om grundvattnet redan har otillfredsställande status räknas varje ytterligare belastning som försämring.
Begreppet äventyra innebär att verksamhetens belastning på grundvattenförekomsten ska utvärderas utifrån risken att inte kunna uppnå beslutad miljökvalitetsnorm. Bedömningen av ett eventuellt äventyrande ska alltid göras i ett samlat perspektiv, där verksamhetens belastning vägs samman med övrig påverkan från alla mänskliga aktiviteter inom grundvattenförekomsten.
För kvantitativ status kan undantag från kravet på god status tillåtas om följande kriterier uppfylls:
För kemisk status finns det för nya eller ändrade verksamheter inte möjlighet till undantag för kravet på god kemisk status, om inte försämringen uppkommer som en följd av kvantitativ påverkan.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver enligt SGU innehålla information om samtliga grundvattenförekomster som berörs av verksamheten. Informationen som behövs om grundvattenförekomster finns till stor del publicerad i databasen VISS. För den information som hämtats från VISS bör datum anges tillsammans med en notering om det är arbetsmaterial eller fastställda bedömningar. Även egna utredningar bör tydligt dateras.
För att kunna veta vilken eller vilka grundvattenförekomster som avses behöver ansökan inkludera grundvattenförekomstens identitet (WA-nummer) och namn, om ett sådant finns.
Ansökan behöver ange nuvarande kvantitativ och kemisk status. Om grundvattenförekomsten har otillfredsställande status ska det framgå vilka parametrar eller kvalitetsfaktorer som är orsak till detta. Motiveringstexten i VISS kan ge en förklaring till angiven status.
För kemisk status bör det framgå koncentrationer på de riktvärden och utgångspunkt för att vända trend som är beslutade för grundvattenförekomsten.
Ansökan behöver också ange nuvarande kvantitativ och kemisk riskbedömning. Motiveringstexter i VISS kan ge förklaringar till riskbedömningen. Ange också vilka parametrar eller kvalitetsfaktorer som inkluderas i riskbedömningen, de betydande påverkanskällorna som är utpekade som orsak till risken samt vilka miljökonsekvenser som förväntas. Även för påverkanskällorna kan motiveringstexten ge värdefull information.
Ansökan behöver ange vattenförekomstens beslutade miljökvalitetsnormer avseende kvantitativ och kemisk status. Om det finns undantag i form av förlängd tidsfrist eller mindre strängt krav för någon kemisk parameter eller kvantitativ kvalitetsfaktor ska det framgå.
Ansökan behöver ange om det inom grundvattenförekomsten finns uttag för dricksvatten och tillrinningsområde för uttagspunkt för dricksvatten, vattenskyddsområde, om grundvattenförekomsten har grundvattenanslutna ytvattenförekomster, grundvattenberoende terrestra ekosystem (inklusive Natura 2000-områden) eller nitratkänsliga områden. Det kan också finnas anledning att inventera andra grundvattenberoende ekosystem i närområdet, eftersom ekosystem kan vara skyddsvärda även om de inte omfattas av Natura 2000-bestämmelserna. Ansökan behöver också ange om grundvattenförekomsten är lokaliserad inom ett nitratkänsligt område.
Information om förekomstens jordarter, jorddjup, sprickbildning i berg, grundvattnets strömningsriktning och grundvattenbildning. Denna information kan finnas i SGU:s kartor för grundvattenmagasin.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2023:1) om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status finns bestämmelser som gäller för vattenmyndighetens arbete med status och risk. När en verksamhets påverkan på en grundvattenförekomst ska utredas och beskrivas i en ansökan är det lämpligt att utgå från samma principer för bedömning om det finns risk att verksamheten orsakar en försämring av status eller att beslutad miljökvalitetsnorm inte kan uppnås.
De fyra kvalitetsfaktorer som Vattenmyndigheten har att förhålla sig till vid bedömning av kvantitativ status är reglerade i SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2023:1) om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status. När den planerade verksamhetens kvantitativa påverkan på grundvattenförekomsten beskrivs är det lämpligt om beskrivningen utgår från hur ansökt verksamhet förhåller sig till dessa kvalitetsfaktorer. Nedan beskrivs de fyra kvalitetsfaktorerna.
För att en grundvattenförekomst ska ha god kvantitativ status ska vattenbortledningen inte överskrida den tillgängliga grundvattenresursen. Det innebär att den tillgängliga grundvattenresursen (grundvattenbildningen minus det vatten som ekosystemen behöver) måste vara större än uttaget. All vattenbortledning ska inkluderas i vattenbalansen. Vattenbalansen ska beräknas för relevant tidsintervall samt på relevant delområde och inte endast för grundvattenförekomsten som helhet. För vattenbortledningar eller verksamheter med förstärkt grundvattenbildning, se också checklista för detta.
En vattenbortledning får inte leda till att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller till betydande sänkning av statusen i anslutna ytvattenförekomster. Grundvatten spelar en viktig roll för att tillföra vatten till vattendrag och sjöar, speciellt under perioder när det är låga vattenflöden i ytvattnet. Om grundvattenbortledning resulterar i en minskad utströmningen av grundvatten till ytvatten kan det ge negativa effekter i ytvattnet. Då får grundvattenförekomsten otillfredsställande status.
Det finns terrestra ekosystem som är helt beroende av utflödande grundvatten och/eller av en viss grundvattennivå. Exempel på sådana ekosystem är olika typer av våtmarker och källor. Om utflödet av grundvatten minskar eller ökar, eller om grundvattennivån sjunker eller stiger, kan ekosystemen påverkas till exempel genom att artsammansättningen ändras. Om förändringen i grundvattennivåer eller flöden leder till att skyddsvärda ekosystem skadas får grundvattenförekomsten otillfredsställande status. För att en grundvattenförekomst ska ha en god kvantitativ status ska vattenbortledningar i förekomsten inte leda till betydande skada på skyddsvärda grundvatten beroende terrestra ekosystem.
För klassificering till god status får en grundvattenbortledning inte ens inom ett begränsat område ge upphov till förändringar i strömningsriktningen om förändringen kan leda till inträngning av saltvatten eller annan förorening. När grundvattenströmningen ökar eller ändrar riktning i en grundvattenförekomst kan det leda till inträngning av saltvatten eller annan förorening. Indikationer på saltvatteninträngning är förhöjda halter av parametrarna klorid, konduktivitet eller sulfat, eller kombinationer av dessa parametrar. Inträngning av salt medför att grundvattenförekomsten får otillfredsställande kvantitativ status. Det gäller oavsett om det är relikt, djupt saltvatten eller havsvatten som tränger in. Inträngning av andra föroreningar i grundvattenförekomsten till följd av stor vattenbortledning ger också otillfredsställande status. Sådana föroreningar kan ha sitt ursprung från till exempel förorenade områden eller andra påverkanskällor med föroreningsutsläpp. Vid bedömningen ska hänsyn tas till naturliga bakgrundshalter.
Grundvattenförekomster är tröga system som återhämtar sig långsamt när förorening har skett. Grundvatten är svårt och kostsamt att rena från förorenande ämnen, i vissa fall är det nästan omöjligt att bli av med en förorening i ett grundvatten. Därför är det mycket viktigt att förebygga och begränsa spridning av förorenande ämnen till grundvatten redan vid risk för påverkan.
Grundprincipen är att en grundvattenförekomst får otillfredsställande status om utsläpp från mänsklig verksamhet leder till att halterna i grundvattnet överskrider grundvattenförekomstens tröskelvärde/riktvärde. Den totala belastningen på grundvattnet från alla föroreningskällor räknas in, men hela grundvattenförekomstens vattenkvalitet behöver inte påverkas för att det ska räknas som en försämring av status.
Överskridanden ska beaktas utifrån lokala skyddsobjekt, framför allt utifrån att de förhöjda halterna i grundvattnet inte får påverka grundvattenanslutna ytvatten, grundvattenberoende terrestra ekosystem eller möjligheten att använda grundvatten som exempelvis dricksvatten. SGU:s föreskrifter SGU-FS 2023:1 medger dock att förorenande ämnen inom små avgränsade områden kan ha halter över tröskelvärdet/riktvärdet utan att statusen blir otillfredsställande, under förutsättning att det inte sker en spridning av förorenande ämnen från området. Vad som räknas som små avgränsade områden samt ingen spridning finns det inga vägledande domar om, vilket gör att rättsläget är oklart. För att kunna utvärdera tillåtligheten för utsläpp som leder till att tröskelvärdet/riktvärdet överskrids inom ett litet avgränsat område i en grundvattenförekomst krävs utförliga undersökningar både inom området och i grundvattenförekomsten som helhet. Det är också viktigt att det framgår vilka åtgärder som planeras att vidtas för att minska risken att grundvattenförekomstens status försämras eller att beslutade miljökvalitetsnormer inte kan följas.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om ansökan gäller ändring eller utökning av en etablerad verksamhet behöver det av ansökan framgå hur verksamheten hittills påverkat grundvattenförekomsten, både kemiskt och kvantitativt. Information om belastning och miljöeffekter från befintlig verksamhet bör kunna hämtas från verksamhetens egenkontroll. Detta kan kompletteras och eventuellt jämföras med resultat av annan övervakning eller fler egna undersökningar.
Exempel på information om nuvarande påverkan:
Ange lokalisering för vattenbortledning och/eller vattentillförsel och redovisa mängd bortlett eller tillfört grundvatten (total mängd per tidsenhet, års- och dygnsvariationer). Beskriv påverkans- och influensområdets omfattning (uppströms och nedströms), inkluderat påverkan på grundvatten- och ytvattenförhållanden som orsakas av bortledning eller tillförsel. Redovisa hur nuvarande vattenbortledning förhåller sig till tillgänglig mängd grundvatten, och om vattenbortledning har lett till inträngning av saltvatten eller andra föroreningar. Beskriv verksamhetens påverkan i relation till andra vattenbortledningar och påverkanskällor inom grundvattenförekomsten (tillståndsgivna och de som saknar tillstånd).
Redovisa nuvarande utsläpp av förorenande ämnen med typ av ämne, lokalisering, halter (medel/max) och utsläppt mängd per tidsenhet. Redovisa halter i både utsläppsvatten och recipient och jämför uppmätta halter med gällande tröskelvärden/riktvärden och eventuella vända-trend-värden.
Beskriv den nuvarande verksamhetens eventuella påverkan på kommunal och enskild dricksvattenförsörjning (kemiskt och kvantitativt) och om det finns vattenskyddsområde. Beakta att närliggande uttag eller infiltration kan förändra påverkan-och influensområdet. Redovisa påverkan, både kemisk och kvantitativ, på grundvattenanslutna ytvattenförekomster samt grundvattenberoende terrestra ekosystem, särskilt Natura 2000-områden. Information om skyddade områden finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur, samt i VISS. SGU:s vägledning om grundvattenberoende ekosystem kan användas som hjälp i bedömningen. Det kan finnas behov av en lokal naturvärdesinventering för att utreda den nuvarande verksamhetens påverkan på ekosystemen.
Redovisa vilka åtgärder som har genomförts utifrån befintlig verksamhet, så som infiltration för att motverka nivåsänkning eller försämrad vattenkvalitet, tätande barriärer eller skikt eller rening av förorenat vatten innan infiltration eller utsläpp till recipient.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
En ansökan för ny eller ändrad verksamhet behöver innehålla en beskrivning av vilken belastning och vilka miljökonsekvenser den planerade verksamheten förväntas leda till för aktuella grundvattenförekomster. Behövs utredningar i syfte att kunna beräkna och bedöma den framtida påverkan från verksamheten inför ansökan är det sökandes ansvar. Vilken detaljeringsgrad dessa uppgifter behöver ha beror på omfattningen av verksamheten, storleken på belastningen och miljökonsekvenserna som verksamheten förväntas ge. En större omfattning kräver mer undersökningar och mer detaljerat underlag.
Om verksamheten är lokaliserad inom, eller kan påverka, ett känsligt eller skyddat område behövs mer ingående underlag. Det kan i tillståndet också behöva ställas mer långtgående krav på försiktighets- och skyddsåtgärder samt villkor för att minska miljöeffekterna. För mer information om påverkansbedömningar se Metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten.
Om verksamheten förväntas påverka en grundvattenförekomst som har otillfredsställande status eller där den kemiska eller kvantitativa statusen riskerar att försämras redan innan den planerade verksamheten påbörjas krävs mer omfattande underlag av förväntade miljöeffekter i ansökan.
Ansökan behöver visa lokalisering för vattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen, och eventuella förändringar jämfört med eventuell pågående verksamhet. Ansökan behöver innehålla en bedömning av omfattningen av de kvantitativa miljöeffekter på grundvattenförekomsten som verksamheten förväntas ge upphov till. I ansökan eller i bilagor till ansökan behöver det enligt SGU finnas information om vilka mängder grundvatten som ska ledas bort och/eller användas för att förstärka grundvattenbildningen, inkluderat eventuella årstidsvariationer. Ansökan behöver inkludera beskrivningar av vattenmängder vid vattenverksamhetens normalsituation samt vid maximal och minimal påverkan. Beskriv om den ansökta verksamheten innebär en förändring jämfört med nuvarande situation.
Miljöeffekter ska särskilt utredas inom påverkansområdet och influensområdet, men även situationen i hela grundvattenförekomsten kan behöva beskrivas. Det kan finnas behov av en samlad beskrivning av övriga kvantitativa påverkanskällor inom influens- och påverkansområdet och vid behov i hela grundvattenförekomsten. Information kan hämtas i VISS, men kan behöva kompletteras. En sammanvägd analys av totala belastningen behövs för att kunna bedöma om verksamhetens bidrag kan leda till en försämring av statusen eller ett äventyrande av möjligheten att uppnå beslutad miljökvalitetsnorm för grundvattenförekomsten.
Beskriv påverkan vid värsta tänkbara scenariot. En värsta-tänkbara-situation ska beskriva maximal ansökt vattenbortledning och/eller förstärkt grundvattenbildning, i samband med en ogynnsam situation utifrån naturliga variationer för exempelvis en grundvattennivå. Även kumulativa scenarier som inkluderar övriga verksamheter inom samma område kan behöva beskrivas.
Ansökan behöver visa vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minska miljöeffekter inom influens- och påverkansområdet och vid behov miljöeffekter inom hela grundvattenförekomsten. Beskriv även eventuella planerade kompensationsåtgärder.
Ansökan behöver innehålla en samlad bild över bedömning av hur grundvattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen riskerar att påverka grundvattenförekomstens status och beslutad miljökvalitetsnorm, både i normalsituationen och i en värsta-tänkbara-situation. Även om status och miljökvalitetsnorm omfattar hela grundvattenförekomsten så ska bedömningar baseras på relevanta delområden i grundvattenförekomsten. En försämring i ett delområde kan innebära att status sänks i hela grundvattenförekomsten.
Var uppmärksam på att en verksamhet som innebär att markyta hårdgörs kan resultera i minskad grundvattenbildning och därmed leda till kvantitativ påverkan på grundvattenförekomsten. En verksamhet som har utsläpp av exempelvis processvatten eller kylvatten kan genom ökad tillförsel av vatten även innebära kvantitativa risker.
I ansökan eller i bilagor till ansökan behöver det enligt SGU finnas en beskrivning av vilka förorenande ämnen som verksamheten förväntas släppa ut samt halter och mängder av dessa, både i normalsituation och värsta-tänkbara-situationer. Beskriv om utsläppen förändras jämfört med nuvarande situation. Redovisa hur halterna förhåller sig till grundvattenförekomstens beslutade riktvärden och vända trend-värden. Dessa finns angivna i länsstyrelsens författningssamling 2021 (bilaga 4 i beslut om miljökvalitetsnormer från länsstyrelser i Kalmar, Västmanland, Västra Götaland, Västernorrland och Norrbotten) och i VISS. Redovisa också förhållandet till generella tröskelvärden i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU-FS 2023:1). Bedöm hur stor risken är att riktvärden, tröskelvärden eller vända trend-värden överskrids. Om grundvattnet rinner ut till en ytvattenförekomst behöver även högsta tillåtna halter i ytvatten beaktas. Om verksamheten förväntas släppa ur förorenande ämnen som i nuläget inte regleras för grund-, yt- eller dricksvatten i Sverige, kan referensvärden sökas i internationell reglering och litteratur.
Ansökan behöver inkludera en lokalisering av utsläppet och hur föroreningen förväntas transporteras till och vidare i grundvattenförekomsten. I SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten finns information kring hur olika förorenande ämnen sprids och transporteras i grundvatten. Bedöm hur stort område som förväntas bli påverkat och förväntade miljöeffekter. Beskriv om det innebär en förändring jämfört med nuvarande situation.
Ansökan behöver inkludera en beskrivning av utsläppens bidrag till den totala belastningen av förorenande ämnen i grundvattenförekomsten. För information om fler påverkanskällor inom förekomsten kan VISS användas. En sammanvägd analys av den totala föroreningsbelastningen kan behövas för att bedöma om verksamhetens bidrag leder till en försämring av statusen eller ett äventyrande av möjligheten att uppnå beslutad miljökvalitetsnorm.
Redovisa för risker att utsläppet påverkar kommunal och/eller enskild dricksvattenförsörjning, samt risken för miljöeffekter och skada på grundvattenanslutna ytvattenförekomster och grundvattenberoende terrestra ekosystem. Om ett utsläpp av förorening till grundvattenförekomsten leder till att förorenat grundvatten strömmar ut i en skyddsvärd våtmark kan det leda till skada på våtmarken. Detta gäller även för näringsämnen till näringsfattiga våtmarker. Resultatet blir att grundvattenförekomsten får otillfredsställande kemisk status.
Ansökan behöver också visa vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minska risken för negativa miljöeffekter på grundvattenförekomsten. Åtgärder kan vara att rena utsläppsvattnet eller bortledning av förorenat vatten (som dock kan ge kvantitativa effekter). Ansökan kan även behöva redovisa hur verksamheten ska upptäcka och vid behov agera på om det under drift identifieras förekomst av icke förväntade materialfyndigheter, så som sulfidförande berg, svartmocka eller annat svavelrikt material. Finns det behov av beredskapsplaner eller skydds- eller hanteringsåtgärder i syfte att undvika påverkan på omgivande miljö ska även dessa redovisas i ansökan.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Senast ändrad 2026-01-23
SGU erbjuder checklistor som ett sätt att underlätta för verksamhetsutövare och tjänstepersoner i exempelvis anmälan- och tillståndsprocesser och vid planeringsarbeten. Målet är att bidra bättre underlag och rättssäkrare processer, vilket leder till en ändamålsenlig, säker och hållbar mark- och vattenanvändning, samt att nå uppsatta miljömål.