Sulfat – referenser

[1] Andersson, M., Carlsson, M., Ladenberger, A., Morris, G., Sadeghi, M. & Uhlbäck, J., 2014: Geokemisk atlas över Sverige. Sveriges geologiska undersökning, 208 s.

[2] Statens naturvårdsverk, 1984: Monitor 1984. Långväga transport av luftföroreningar. Statens naturvårdsverk, 134 s.

[3] Lövblad, G., Andersen, B., Joffre, S., Pedersen, U., Hovmand, M. & Reissell, A., 1992: Mapping deposition of sulphur, nitrogen and base cations in the Nordic countries. Report B 1055. IVL Svenska Miljöinstitutet, 36 s.

[4] Lövblad, G., Kindbom, K., Grennfelt, P., Hultberg, H. & Westling, O., 1995: Deposition of acidifying substances in Sweden. Ur: Staaf, H & Tyler, G (Red.). Effects of acid deposition and tropospheric ozone on forest ecosystems in Sweden. Ecological Bulletins (44), 17–34.

[5] Naturvårdsverket, 1995: Försurningen i Sverige – Vad vet vi egentligen? Rapport 4421. Naturvårdsverket, 107 s.

[6] Hallgren Larsson, E., Knulst, J. C., Lövblad, G., Malm, G., Sjöberg, K. & Westling, O., 1997: Luftföroreningar i södra Sverige 1985–1995. IVL Rapport B 1257. IVL Svenska Miljöinstitutet, 142 s.

[7] Karlsson, P. E., Akselsson, C., Hellsten, S. & Pihl Karlsson, G., 2010: Krondroppsnätet – Tidsutveckling för lufthalter, nedfall och markvattenkemi i relation till förändringar av Europas emissioner. IVL Rapport B 1896. IVL Svenska Miljöinstitutet, 142 s.

[8] IVL Svenska Miljöinstitutet, 2023: Markvattenkemi – Data. < krondroppsnatet.ivl.se/innehall/resultatdata/markvattenkemidata.4.3d9ff17111f6fef70e9800053730 > åtkommen den 6 oktober 2023.

[9] SGU 2013: Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. Sveriges geologiska undersökning, 238 s.

[10] Becher, M., Sohlenius, G. & Öhrling, C., 2019: Sur sulfatjord – egenskaper och utbredning. SGU-rapport 2019:13. Sveriges geologiska undersökning, 37 s.

[11] Fröberg, G. & Höglund, L.O., 2004: MiMi Light. En populärvetenskaplig sammanfattning av MiMi-programmets forskning kring efterbehandling av gruvavfall. MiMi Rapport 2004:8. MiMi Print, 76 s.

[12] Ripa, M., Lax, K., Maxe, L. & Persson, L., 2007: Multidisciplinär geovetenskaplig studie av små till medelstora gruvdeponier. SGU-rapport 2007:6. Sveriges geologiska undersökning, 52 s.

[13] Lång, L-O, Olofsson, B., Mellqvist, E., Ojala, L., Maxe, L. & Thorsbrink, M., 2006: Miljömålsuppföljning av grundvatten i kustområden – statusbeskrivning och diskussionsunderlag. SGU-rapport 2006:24. Sveriges geologiska undersökning, 45 s.

[14] Maxe, L. & Thunholm, B., 2007: Områden där grundvattennivån är av särskild betydelse för vattenkvalitet, markstabilitet eller ekosystem. SGU-rapport 2007:20. Sveriges geologiska undersökning, 29 s.

[15] Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Grundvatten. Rapport 4915. Naturvårdsverket, 140 s.

[16] Svenskt vatten, 2011: Dricksvattenteknik 4. Efterbehandling och distribution. Publikation U9. Svenskt Vatten AB, 180 s.

[17] Livsmedelsverket, 2023: Tolka resultatet av din dricksvattenanalys, Livsmedelsverket. < www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/dricksvatten/egen-brunn2/vattenprov-och-analys-av-ditt-dricksvatten/tolka-ditt-vattenanalysresultat> åtkommen den 27 februari 2023.

[18] Schulte-Herbrüggen, H. M. A., Christensen, J., Olofsson, B. & Morey Strömberg, A., 2022: Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk. Livsmedelsverkets externa rapportserie E 2022 nr 01, 1104–7089. Livsmedelsverket, 182 s.