Antal övervakningsstationer och övervakningsfrekvens

Detta avsnitt, som berör antal övervakningsstationer och frekvens inom den kvantitativa övervakningen, fokuserar i huvudsak på nivåmätningar. Observera att även insamling av information om exempelvis bortledning och tillförsel av grundvatten, samt vattenutbyte med grundvattenberoende ytvatten och utflöde till terrestra ekosystem kan utgöra viktiga parametrar inom den kvantitativa övervakningen. Dessa behövs för att sätta nivåmätningar i relation till påverkanskällor (exempelvis större vattenuttag eller bergtäkter) och påverkan på skyddsobjekt (exempelvis grundvattenanslutna ytvatten eller våtmarksmiljöer som utgör Natura 2000-områden).

Antal övervakningsstationer

Antalet stationer som behövs för kvantitativ övervakning beror på vilken information som behövs för att bedöma risk och status i grundvattenförekomsten, samt för att utforma och följa upp åtgärder avseende grundvattnets kvantitativa tillstånd. Antalet stationer som är lämpligt beror också på den konceptuella förståelsen av grundvattenförekomsten samt dess hydrogeologiska och hydrauliska egenskaper – hur grundvattnet magasineras, rör sig och samspelar med omgivande ytvatten – samt på den påverkan och de miljökonsekvenser som mänskliga verksamheter förväntas kunna medföra.

I områden med lågt påverkanstryck från mänskliga verksamheter behöver kvantitativ övervakning inte nödvändigtvis genomföras i varje grundvattenförekomst. Gruppering kan tillämpas för hydrogeologiskt likartade grundvattenförekomster inom samma geografiska område om de inte är utsatta för betydande mänsklig verksamhet, och inga sådana verksamheter förväntas tillkomma. Grupperade grundvattenförekomster kan representeras av en eller ett fåtal övervakningsstationer med kontinuerliga tidsserier i någon eller några av förekomsterna. Sådana mätserier kan finnas tillgängliga i SGU:s grundvattennät. Om miljökonsekvenser observeras i en grundvattenförekomst som ingår i en gruppering, och detta bedöms bero på mänsklig påverkan i grundvattenförekomsten, bör detta verifieras med lokala mätningar som sedan relateras till referensstationer inom gruppen. Om övervakningsresultat indikerar påverkan från betydande mänsklig verksamhet kan grupperingen behöva ses över. Läs mer om gruppering under:

Gruppering av grundvattenförekomster

I förekomster som bedömts vara i risk att inte uppnå eller bibehålla god kvantitativ status behövs utökad kvantitativ övervakning. Övervakningsstationer bör placeras så att resultaten kan visa influensområdenas omfattning och utsträckning vid större uttag eller bortledningar av grundvatten, samt om påverkan på de kvantitativa förhållandena sträcker sig så långt att de kan ge negativ påverkan på grundvattenanslutna ytvattenförekomster, grundvattenberoende terrestra ekosystem eller andra legitima uttag av grundvatten inom förekomsten. Övervakningen bör även kunna ge en bild av grundvattenytans läge, lutning och variationsmönster i förekomsten som helhet, som underlag till bedömningar avseende förekomstens vattenbalans.

Övervakningsfrekvens

Frekvensen av den kvantitativa övervakningen beror på vilken information som behövs för att bedöma risk och status för grundvattenförekomsten, samt för att utforma och följa upp åtgärder. Hydrogeologiska förhållanden spelar stor roll vad gäller lämpliga mätfrekvenser av grundvattennivåer – grundvattenförekomster i urberg och morän är vanligen snabbreagerande på förändringar i nederbörd och torka, medan större grundvattenförekomster i sand- och grusformationer reagerar långsamt och har mindre variation i grundvattennivåerna. De flesta av Sveriges avgränsade grundvattenförekomster återfinns i isälvsavlagringar (bestående av sand och grus), där en mätning per månad kan räcka för att få en bra bild av variationen. I snabbreagerande magasin behövs ofta en högre mätfrekvens för att inte missa betydande variationer. Vid behov av hög övervakningsfrekvens bör kontinuerlig mätning med tryckgivare och logger övervägas.

Bedömning av lämplig frekvens beror även på syftet med övervakningen vid den aktuella stationen. Om effekterna av varierande grundvattenuttag ska undersökas i lokal skala inom ett influensområde för en uttagsbrunn så behövs högfrekvent övervakning, gärna kontinuerlig mätning med tryckgivare och logger, medan en lägre mätfrekvens kan vara tillräcklig vid referensnivåmätning i lokalt opåverkade delar av en förekomst. Mätserier från grundvattenförekomster som är i risk att inte uppå eller bibehålla god status behöver jämföras med referensserier från närliggande och hydrogeologiskt likartade miljöer, för att kunna skilja på naturliga och mänskliga orsaker till observerade nivåvariationer. Sådana mätserier kan finnas tillgängliga i SGU:s grundvattennät

Mätfrekvensen bör ses över i takt med att kunskap om nivåvariationerna förbättras, och i relation till grundvattenförekomstens påverkanstryck.

Särskilda bestämmelser gäller för de grundvattenförekomster som korsar gränsen mellan medlemsstater. Omfattning och frekvens av övervakningen måste vara tillräcklig för att avgöra hur grundvattenflödena rör sig över landsgränserna, och om mänsklig påverkan på de kvantitativa förhållandena i en medlemsstat ger oönskade konsekvenser i delar av grundvattenförekomsten som ligger i annan medlemsstat.