Detta avsnitt beskriver översiktligt vilka undersökningar och efterföljande arbeten som kan behövas för de områden som har prioriterats med hjälp av en verifierande provtagning, och med hjälp av övrig information som framkommit under inventeringen som helhet.
Verifierande provtagning är ett av stegen i en inventering av förorenade sediment och ger enbart en indikation på om sedimentet är förorenat eller inte. Verifierande provtagning genererar generellt inte information för att i detalj bedöma omfattningen av en förorening, mängd förorening, mängd förorenat sediment eller risk för negativ påverkan på miljön orsakad av föroreningar. Den verifierande provtagningen utförs heller inte för att påvisa alla tänkbara ämnen. Många frågeställningar kan alltså behöva utredas i senare skeden.
Baserat på resultaten från den verifierande provtagningen genomför länsstyrelsen riskklassning i enlighet med MIFO och fastställer en sammanvägd riskklass för det område som provtagits. Riskklassningen innebär att ett område prioriteras upp eller ner för fortsatta insatser.
I områden som har prioriterats för fortsatta utredningar (generellt objekt med riskklass 1 eller 2) genomförs ytterligare provtagning och kemiska analyser, både riktade- och screeninganalyser, i syfte att fördjupa förståelsen för föroreningens omfattning och för att få en (tydligare) koppling mellan sedimentföroreningen och punktkällan. Inför en undersökning är det ofta relevant att införskaffa mer detaljerad information om bottenförhållandena, t.ex. genom hydroakustiska mätningar, som endast genomförs översiktligt i inventeringsskedet.
För miljö- och hälsoriskbedömning kan ytterligare information behöva samlas in, exempelvis halter i botten/ytvatten, porvattenhalter och halter i biota och information om toxiska effekter på botten- och vattenlevande organismer. Det kan även vara aktuellt att datera sedimenten och fastställa sedimentackumulationshastigheten (SAR) för att få förståelse av hur föroreningsbelastningen sett ut över tid, om det sker en översedimentering eller inte. Hydrodynamiska modeller kan också vara relevanta i senare utredningssteg för att fördjupa förståelsen för om och hur föroreningsspridning sker.
Data som samlas in vid verifierande provtagning ska kunna användas och komma så många som möjligt till del. Det är därför viktigt att alla data rapporteras in till datavärden (DV) efter genomförd provtagning. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är datavärd för miljögifter i sediment. I dagsläget finns en excel-mall för inrapportering av data på SGU:s webbplats. Observera att den som levererar data till datavärden behöver vara registrerad dataleverantör.
Senast ändrad 2026-01-20