Bedömning av underlag och utvärdering av resultat

Bedömning av underlagsinformation, genomförande och osäkerheter

Verifierande provtagning genomförs i regel utifrån ett befintligt, allmänt tillgängligt underlagsmaterial och i regel finns begränsade möjligheter att samla in ytterligare informationsunderlag i samband med fältarbetet. Kunskapsluckor och osäkerheter kan därför finnas både inför och efter genomförd provtagning. Detta gör att det mest förorenade sedimentet riskerar att missas och att provtagningen inte ger en korrekt bild av föroreningen i området, vilket kan leda till en felaktigt låg riskklass.

Den som utför verifierande provtagning ska bedöma om informationen är tillräcklig, aktuell och tillämpbar för det aktuella provtagningsområdet, samt identifiera eventuella kunskapsluckor och osäkerheter i underlaget. Saknas kritisk information inför provtagningen behöver informationen kompletteras innan provtagningen genomförs.

För att möjliggöra uppföljning av den genomförda provtagningen och av resultaten bör följande redovisas i dokumentationen:

• De underlag som använts vid planeringen av provtagningen, samt eventuella osäkerheter och kunskapsluckor i underlagen.
• De avgränsningar och antaganden som gjorts (t.ex. vid val av provplatser, djup, provintervall och analysomfattning).
• Kvarstående kunskapsluckor och osäkerheter efter genomförd provtagning, och dess innebörd för att möjligheten att verifiera förorening och bedöma riskklass.

Utföraren av provtagningen behöver även bedöma representativitet och tillförlitlighet i resultaten avseende haltmätningar och koppling till sedimentens egenskaper, förutsättningar vid provplatsen samt bakgrundshalter och jämförvärden. Detta ska göras enligt samma principer som beskrivs under rubriken Så utvärderar du mätresultaten nedan.

För att bedöma om provtagningen har planerats utifrån ett tillräckligt kunskapsläge och om resultaten från provtagningen kan betraktas som tillförlitliga och representativa kan tabell 13 i SGI:s handledning Inventeringsmetodik förorenade sediment användas. SGU har även tagit fram en checklista i form av en excel-fil där de huvudsakliga arbetsmomenten som ingår i en verifierande provtagning finns med. Den som utvärderar provtagningen kan använda checklistan för att i efterhand följa upp arbetet och de ställningstaganden som gjorts.

Läs mer i SGI:s handledning Inventeringsmetodik förorenade sediment

Checklista för en verifierande provtagning

Är bedömningen att genomförandet av provtagningen och resultaten är tillförlitliga är rekommendationen att använda resultaten för fortsatt riskklassning.

Så utvärderar du mätresultaten

Tillförlitliga prioriteringsunderlag förutsätter transparenta, välgrundade och tydligt motiverade bedömningar av halternas innebörd. Här beskrivs vad som bör ingå vid utvärderingen av mätresultaten. 

Vid utvärderingen ska resultaten ställas i relation till vilken typ av sediment som provet är taget i och till förhållandena på provplatsen. Även föroreningsgraden, det vill säga halter i relation till rådande bakgrundhalter, och ”generella” jämförvärden ska utvärderas. För att underlätta prioriteringsarbetet utvärderas även omfattningen av föroreningen.  

Initialt behöver resultaten beskrivas. Lämpliga, grundläggande statistiska mått som kan användas är till exempel min- och max-värde, medelvärde, median, spridningsmått (t.ex. variationskoefficient) samt identifiering av avvikande värden (”outliers”). Det ska framgå tydligt vilken typ av prov/sediment och antal värden som ingår vid beräkning av statistiska mått.

För utvärdering med koppling till sedimentens egenskaper och provplatsens förutsättningar utvärderas halterna i relation till:

• sedimentets egenskaper (t.ex. typ av sediment, kornstorlek, torrsubstanshalt, organisk halt)
• förhållanden vid provplatsen (läge i förhållande till kända eller misstänkta föroreningskällor, bottenlutning, strömningsförhållanden, uppströms/ nedströms punktkälla, avstånd från punktkälla o.s.v.)
• geografisk fördelning av halter (var de högsta/lägsta halterna påträffas i området och på vilket sedimentdjup)

Bedömningen av föroreningsgraden görs genom att jämföra halter invid och nedströms föroreningskällan eller -källorna mot halter vid referensprovplatser och rådande bakgrundshalter (främst metaller) samt andra jämförvärden. Referenshalter används också för att kontrollera om misstänkta landobjektet bidragit till föroreningen i sedimentet.

Resultaten ska även ställas i relation till ”generella” jämförvärden som är relevanta för sediment. En vägledning om riskbedömning av förorenade sediment håller för närvarande på att tas fram av SGI. Den vägledningen behandlar även olika typer av jämförvärden för förorenade sediment.

För att utvärdera mätresultaten från det aktuella området i förhållande till andra områden och för att underlätta prioriteringsarbetet är det bra att sammanställa och utvärdera till exempel

• antal mätvärden över/under rapporteringsgräns (av totala antalet mätvärden)
• antal mätvärden över/under referenshalt (av totala antalet mätvärden)
• nivå av överskridande av jämförvärde (t.ex. uppmätt halt = X × referenshalt)
• antal prov per bottentyp (av totala antalet prov).

Länkar med mer information om provtagning, kvalitetssäkring, osäkerheter och statistisk hantering finns i denna sidas länkblock.