Detta avsnitt presenterar rekommendationer för de kemiska analyser av relevanta förorenande ämnen och andra variabler som ska utföras inom ramen för en verifierande provtagning. Avsnittet innehåller även information om rapporteringsgränser och analysmetoder.
Valet av laboratorieanalyser bör fokusera på de mest relevanta ämnena för de aktuella branscherna och verksamheterna i området. Utgå från Naturvårdsverkets branschlista och beakta både pågående och historiska verksamheter. Observera att branschlistan är ett stöd och inte ett facit, värdefull information kan också finnas hos den lokala tillsynsmyndigheten och miljöanalysenheten (vattenförvaltning och miljöövervakning).
Vissa ämnen och ämnesgrupper bör alltid analyseras oavsett påverkansbild, medan andra endast inkluderas om det finns en misstänkt punktkälla i området. Tabellen nedan redovisar rekommenderade laboratorieanalyser utifrån fem olika analyspaket som benämns grundpaket A och B respektive tilläggspaket A, B och C. Urvalet baseras på erfarenheter som beskrivs i HaV:s rapport Kartläggning av föroreningar i sediment i svenska vattendrag, sjöar och kustområden. I rapporten finns en ingående utvärdering av de ämnen/ämnesgrupper som påvisas, hur ofta de påvisas, samt skillnad mellan ytligt och djupare sediment. Utöver analyser av föroreningar bör även alltid torrsubstans och organisk halt analyseras.
På grund av de höga rapporteringsgränser som kommersiella analyslaboratorier för närvarande erbjuder är vissa ämnesgrupper i analyspakten (till exempel klorparaffiner, organofosfater och läkemedelsrester) endast relevanta om det finns en tydlig punktkälla. Detta kan dock komma att ändra sig om lägre rapporteringsgränser erbjuds.
Tabellen kan scrollas i sidled.
| Grundpaket A | Grundpaket B | Tilläggspaket A | Tilläggspaket B | Tilläggspaket C |
|---|---|---|---|---|
|
Ämnen/ämnesgrupper som alltid bör ingå oavsett branschpåverkan. |
Ämnen/ämnesgrupper som bör ingå oavsett branschpåverkan, om det finns resurser. |
Ämnen/ämnesgrupper som bör ingå vid bedömd potentiell belastning. |
Ämnen/ämnesgrupper som kan ingå vid bedömd belastning om det går att få tillräckligt låg rapporteringsgräns. |
Ämnen/ämnesgrupper som kan ingå i tilläggspaket vid bedömd belastning under särskilda förutsättningar. |
|
Metaller PAH16 PCB7 Tennorganiska föreningar Torrsubstans (TS) Organisk halt (TOC) |
Alifater och aromater (vid känd oljeförorening) Dioxiner och furaner Dioxinlika PCB:er Klorerade bekämpningsmedel PFAS |
Alifater och aromater Alkylerade PAH:er Alkylfenoler Bromerade flamskyddsmedel Dioxiner och furaner Dioxinlika PCB:er Ftalater Klorerade bekämpningsmedel Läkemedel PFAS Sexvärt krom TBT-ersättare |
Klorfenoler Klorparaffiner Organofosfater Siloxaner |
BTEX (vid känd oljeförorening) Cyanid (vid känd närliggande spridning till vattenmiljön) Oljeindex (om inte om andra oljerelaterade parametrar, tex PAH, alkylerade PAH:er och PCB:er, redan ingår. |
Det kan finnas anledning att anpassa omfattningen av analyserna för olika prov och provplatser. För provplatser som bedöms påverkas av endast en enskild källa/verksamhet kan antalet ämnen som analyseras reduceras till de specifika ämnen som associeras till aktuell verksamhet/bransch. För provplatser som bedöms påverkas av flera olika källor/verksamheter finns anledning att inkludera fler ämnen.
Ett förfarande som kan vara kostnadseffektivt är att utföra laboratorieanalyser i flera omgångar, där de mest relevanta proverna analyseras först och då avseende ett mindre urval av ämnen/ämnesgrupper. Vid behov och beroende på frågeställning kan ytterligare ämnen analyseras i sparade prover. Detta kräver dock möjlighet att spara prover och att det finns budget och tid för detta. Notera att en del organiska ämnen kan brytas ner över tid och att prover inte kan sparas hur länge som helst utan att det riskerar att påverka halten i provet.
Syftet med den verifierande provtagningen är i första hand att visa om sedimenten är förorenade eller inte. Information om ämnen som förekommer i mycket låga halter generellt sett är av mindre intresse i sammanhanget. Mindre kostsamma analyser av ett större antal prover är därför att föredra, jämfört med mer kostsamma analyser i ett fåtal prover. Det finns dock aktörer, till exempel länsstyrelsernas vattenförvaltning, som har intresse av information om låga föroreningshalter. För att resultaten från inventeringen ska bli användbara för flera aktörer behövs därför dialog med till exempel länsstyrelsernas vattenförvaltningshandläggare. Information om låga föroreningshalter kan även underlätta inventerings- och prioriteringsarbetet, då det ger djupare förståelse av föroreningssituationen.
Information om de rapporteringsgränser som laboratorierna kan erbjuda och hur rapporteringsgränserna förhåller sig till jämförvärden är alltid relevant att undersöka. För vissa analyspaket kan olika rapporteringsgränser väljas (ofta ”normal” och ”låg” rapporteringsgräns), Det är inte uteslutet att laboratoriet kan tillämpa lägre rapporteringsgränser än de som redovisas i kataloger eller på företagens webbplatser. Generellt medför lägre rapporteringsgräns en ökad analyskostnad och bör inte väljas per automatik om behovet inte finns. För höga rapporteringsgränser kan dock innebära färre användbara rapporterade haltresultat och onödiga analyskostnader. Är kostnaderna per analys i samma storleksordning oavsett rapporteringsgräns bör paket med lägre rapporteringsgräns väljas.
Det är bra att känna till att det finns en rad olika analysmetoder, där sådant som provupparbetning, val av extraktionsmedel med mera kan skilja sig åt och påverka det haltresultat som erhålls. Vid en totalhaltsanalys frigörs exempelvis metaller bundna i partikelmatrisen, medan en ”Svensk standard”-analys endast ger löst bundna ämnen. Det viktigaste i sammanhanget är att använda samma metod som vid framtagande av de jämförvärd som används. Rekommendationer för analysmetoder kommer att ges i en kommande vägledning från SGI, om riskbedömning av förorenade sediment. Tills vidare hänvisas till SGI:s vägledning Bakgrundshalter i sediment.
Senast ändrad 2026-01-20