PFAS – gränsvärden och tillståndsklasser

Gränsvärden för PFAS i vatten

Flera PFAS regleras för dricksvatten, grundvatten och ytvatten på nationell nivå och EU-nivå, och det finns olika typer av gräns- och riktvärden för vatten att förhålla sig till beroende på sammanhang. Dessa kan även omfatta olika grupper av PFAS. Summaparametrar som förekommer inom olika regleringar av dricksvatten, grundvatten och ytvatten är bland annat PFAS4, PFAS11, PFAS20, PFAS21 och PFAS24. En överblick kring vilka specifika ämnen som ingår i respektive summaparameter avseende PFAS, samt toxicitetsfaktorerna som används vid omräkning till PFOA-ekvivalenter för PFAS24 enligt EU-kommissionens förslag till revidering av grundvattendirektivet och SGU-FS 2023:1, ges i följande tabell:

*PFAS4 och PFAS21 – gränsvärden för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12).
**PFAS11 – generellt riktvärde för grundvattenförekomster enligt Vattenmyndigheternas gällande beslut (se exempelvis Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt (08FS 2021:11). Även särskilda förorenande ämnen för ytvatten enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Livsmedelsverkets tidigare åtgärdsgräns för dricksvatten avsåg också PFAS11.
***PFAS20 – gränsvärde för dricksvatten enligt dricksvattendirektivet (direktiv 2020/2184).
****PFAS24 – förslag till revidering av grundvattendirektivet och generellt tröskelvärde enligt SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1). Kvantifierade halter ska räknas om till PFOA-ekvivalenter för varje ämne, genom multiplikation med det specifika ämnets toxicitetsfaktor.

Vad gäller dricksvatten regleras PFAS på EU-nivå genom dricksvattendirektivet (direktiv 2020/2184). Där ingår dels summan av 20 PFAS (”PFAS20”), dels den totala summan av alla PFAS (”PFAS total”), med gränsvärdena 100 ng/l respektive 500 ng/l. Det är upp till medlemsländerna att välja om PFAS20 eller PFAS total, eller båda parametrarna, ska användas i den nationella implementeringen. Livsmedelsverket har valt att inkludera PFAS20 i de nationella föreskrifterna, med vissa tillägg. I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) regleras dels summan av 21 PFAS (PFAS20 enligt dricksvattendirektivet + ämnet 6:2 FTS), dels summan av 4 PFAS (”PFAS4” – PFOA, PFOS, PFHxS och PFNA), med gränsvärdena 100 ng/l respektive 4 ng/l. Gränsvärdet 4 ng/l för PFAS4 som gäller i Sverige baseras på EFSA:s (European Food Safety Authority) bedömning från 2020 angående tolerabelt intag av PFAS4, en bedömning som dricksvattendirektivet inte tagit hänsyn till. Gränsvärdena för dricksvärden avseende PFAS4 och PFAS21 (100 ng/l respektive 4 ng/l) gäller även som riktvärden för dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk (enskilda brunnar) enligt Livsmedelsverket [11]. 

PFAS ingår i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1), med det generella tröskelvärdet 4,4 ng PFOA-ekvivalenter/l för summan av 24 PFAS (”PFAS24”). Detta värde baseras på EU-kommissionens förslag om revidering av grundvattendirektivet från 2022 [12]. Föreskrifterna gäller inom vattenförvaltningsarbetet avseende grundvatten, vilket omfattar Sveriges cirka 3 700 avgränsade grundvattenförekomster. Värdet är framtaget baserat på skydd av human hälsa vid konsumtion av dricksvatten, och har tagit hänsyn till EFSA:s bedömning samt nya data kring olika PFAS skadlighet i förhållande till PFOA. Gränsvärdet är uttryckt som PFOA-ekvivalenter/l, och tar alltså hänsyn till de specifika ämnenas skadlighet med syfte att ge en mer relevant riskvärdering. Ingående ämnen i PFAS24 överlappar till stor del med drickvattenregleringen, men inkluderar även nyare PFAS med eterstruktur som Gen X (HFPO-DA), ADONA och C6O4, vilka används som ersättning för PFAS som fasats ut, samt fluortelomeralkoholerna 6:2 FTOH och 8:2 FTOH. Revidering av grundvattendirektivet pågår fortfarande och är inte beslutat (mars 2024) – om grundvattendirektivet landar i en annan PFAS-reglering än den föreslagna kan SGU:s föreskrifter och bedömningsgrunder komma att uppdateras med hänsyn till detta.

Det bör noteras att det är Vattenmyndigheterna som beslutar om tröskelvärden för grundvatten, vilka ligger till grund för miljökvalitetsnormen god kemisk grundvattenstatus. De generella tröskelvärdena i SGU-FS 2023:1 finns som stöd i Vattenmyndigheternas arbete men tröskelvärden beslutas förekomstspecifikt, vanligen i slutet av varje vattenförvaltningscykel. Nuvarande cykel pågår från 2022–2027, och fram till dess att Vattenmyndigheterna tar beslut om nya tröskelvärden så är det fortsatt summan av 11 PFAS (”PFAS11”) och värdet 90 ng/l som ligger till grund för miljökvalitetsnormen god kemisk grundvattenstatus. Värdet 90 ng/l benämns i Vattenmyndigheternas föreskrifter från 2021 som riktvärde (detta begrepp har ersatts med tröskelvärde sedan SGU-FS 2023:1 trädde i kraft).

Vad gäller ytvatten så regleras PFOS genom prioämnesdirektivet (2013/39/EU) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, med gränsvärdet 0,65 ng/l som årsmedelvärde. Detta värde baseras på skydd av human hälsa vid konsumtion av fisk, och motsvarar 9,1 µg/kg våtvikt i biota (fisk). PFAS11 ingår också bland särskilda förorenande ämnen enligt HVMFS 2019:25, med gränsvärdet 90 ng/l (motsvarande Livsmedelsverkets tidigare åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten, och Vattenmyndigheternas riktvärde för grundvatten).

Bedömning av tillstånd

Tabellen visar tillståndsklasser för PFAS i grundvatten. Tillståndsklasser har tagits fram för PFAS24 (uttryckt som PFOA-ekvivalenter), som finns upptagen i den generella tröskelvärdeslistan för grundvatten i SGU-FS 2023:1, och därmed utgör en del av den kemiska grundvattenstatusen inom vattenförvaltningen. Tillståndsklasser har också tagits framför PFAS4 som har gränsvärden för dricksvatten enligt LIVSFS 2022:12. Klassgränserna är konstruerade så att det nationella dataunderlaget avseende halter av PFAS i grundvatten har en liknande statistisk fördelning för PFAS4 och PFAS24 – ett enskilt prov kan dock hamna i olika klasser för PFAS4 och PFAS24 beroende på vilka specifika PFAS som kvantifieras i provet. Om provresultaten inte hamnar i samma klass när data jämförs med tillståndsklasserna för de båda summaparametrarna, ska bedömningen utgå från den högsta klass som antingen PFAS4 eller PFAS24 hamnar i.

Det bör noteras att grundvattendirektivet nu (2024) befinner sig i en revideringsprocess, där förhandlingar sker gällande reglering av PFAS i grundvatten. Generella tröskelvärden för grundvatten och tillståndsklasser i Bedömningsgrunder för grundvatten kan komma att korrigeras om regleringen ändras när grundvattendirektivet beslutas.

PFAS har fått en omfattande spridning i grundvattenmiljön, och vissa av ämnena som ingår i PFAS4 och/eller PFAS24 påträffas även vid provtagningsplatser där det inte finns några kända lokala påverkanskällor. Troligen kan kvantifierbara halter av PFAS4 och/eller PFAS24 i grundvatten i vissa fall bero på diffus påverkan via atmosfärisk deposition. Majoriteten av proverna som tas i opåverkade områden visar dock på halter under kvantifieringsgränsen för samtliga PFAS som ingår i PFAS4 och/eller PFAS24. Halter som närmar sig eller överskrider 4,4 ng PFOA-ekvivalenter/l för PFAS24 eller 4 ng/l för PFAS4 (mycket hög halt) indikerar att det finns påverkan från en lokal föroreningskälla. Om påvisade halter av PFAS bedöms bero på påverkan från en lokal föroreningskälla, är det viktigt att vid behov vidta åtgärder så att halterna inte ökar med tiden eller ett större område förorenas.