Bland petroleumkolvätena är det bara bensen som regleras för dricksvatten genom dricksvattendirektivet (direktiv 2020/2184) och Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12), med gränsvärdet 1 μg/l. Bensen ingår också i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1) med det generella tröskelvärdet 1 μg/l. Utöver detta finns också generella tröskelvärden för toluen (40 μg/l) och summan av alifatiska kolväten i den breda fraktionen >C5-35 (100 μg/l). Dessa parametrar har inkluderats i listan med generella tröskelvärden eftersom de stuckit ut med höga fyndfrekvenser och halter i grundvatten. De generella tröskelvärdena har baserats på de branschrekommendationer som Svenska Petroleum Institutet (SPI) tagit fram för efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar [1].
Bensen finns även upptaget i prioämnesdirektivet (2013/39/EU), och används vid utvärdering av kemisk status för ytvatten inom vattenförvaltningen genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Till skillnad från många andra ämnesgrupper så är gränsvärdena för ytvatten avseende bensen (10 μg/l som årsmedelvärde och 50 μg/l som maximal tillåten halt) högre än gränsvärdet för dricksvatten (1 μg/l).
Bensen, toluen och summan av alifatiska kolväten i fraktion >C5-35 ingår i den generella tröskelvärdeslistan i tabell 1 i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU-FS 2023:1), med de generella tröskelvärdena 1 μg/l, 40 μg/l respektive 100 μg/l. Parametrar som ingår i listan utgör underlag för beslut om miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus.
När vattenmyndigheten fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst görs det utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Anpassade tröskelvärden beslutas vid behov, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem motiverar ett lägre tröskelvärde.
Om den kemiska sammansättningen i en grundvattenförekomst är sådan att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller kan leda till betydande sänkning av statusen hos sådana ytvattenförekomster, eller leda till betydande skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem, ska vattenmyndigheten dock besluta om tröskelvärden för dessa ämnen enligt 3 kap 4 § i SGU-FS 2023:1. Detta kan beröra ytterligare petroleumkolväten.
Vända trend-värdet beslutas för förekomster som riskerar otillfredsställande status och är direkt kopplat till åtgärdsbehovet. Vända trend-värdet är den koncentration av ett förorenande ämne vid vilken åtgärder senast ska sättas in för att grundvattenförekomsten ska behålla god status.
Tabellen visar tillståndsklasser för petroleumkolväten i grundvatten. Tillståndsklasser har tagits fram för de ämnen inom gruppen som regleras med gränsvärden för dricksvatten genom LIVSFS 2022:12, eller för grundvatten genom SGU-FS 2023:1 och därmed har tröskelvärden för grundvatten inom vattenförvaltningsarbetet. Petroleumkolväten som bensen och toluen förekommer vanligen inte i kvantifierbara halter i mark och grundvatten naturligt, och även låga påvisade halter indikerar att det kan finnas antropogen påverkan från en föroreningskälla. Det är därför viktigt att utreda orsakerna även till låga uppmätta halter, och vid behov vidta åtgärder så att halterna inte ökar med tiden eller ett större område förorenas.
Klass | Tillstånd | Bensen (µg/l) | Toluen (µg/l) | Alifater, >C5-35 (µg/l) | Kommentar |
---|---|---|---|---|---|
1 |
Mycket låg halt |
<0,02 |
<0,1 |
<0,1 |
Sammanfaller med rapporteringsgränser för relativt känsliga analysmetoder. |
2 |
Låg halt |
0,02–0,1 |
0,1–1 |
0,1–1 |
|
3 |
Måttlig halt |
0,1–0,2 |
1–5 |
1–10 |
|
4 |
Hög halt |
0,2–1 |
5–40 |
10–100 |
|
5 |
Mycket hög halt |
≥ 1 |
≥ 40 |
≥ 100 |
Överskrider gränsvärde för dricksvatten och/eller generellt tröskelvärde för grundvattenförekomster |
Senast ändrad 2024-01-29