Handledning Bedömningsgrunder för grundvatten

Selen – referenser

[1] Selinus, O., 2010: Medicinsk geologi. Studentlitteratur, 519 s.

[2] Berggren Kleja, D., Elert, M., Gustafsson, J.P., Jarvis, N. & Norrström, A-C., 2006: Metallers mobilitet i mark. Rapport 5536. Naturvårdsverket, 115 s.

[3] Andersson, M., Carlsson, M., Ladenberger, A., Morris, G., Sadeghi, M. & Uhlbäck, J., 2014: Geokemisk atlas över Sverige. Sveriges geologiska undersökning, 208 s.

[4] Shand, C.A., Eriksson, J., Dahlin, A.S. & Lumsdon, D.G., 2021: Selenium concentrations in national inventory soils from Scotland and Sweden and their relationship with geochemical factors. Journal of Geochemical Exploration, Volume 121, 4–14.

[5] Gustafsson, J.P. & Johnsson, L., 1992: Selenium retention in the organic matter of Swedish forest soils. Journal of Soil Science. Volume 43:3, 461–472.

[6] SGU, 2022: Grundvattenobservationer – databas. Sverige. 2022-06-13.

[7] Sternbeck, J., 2002: Antimon, selen, tellur, indium, gallium och palladium: mängder, trender och fördelning i teknosfären. Rapport B 1285. IVL Svenska Miljöinstitutet, 37 s.

[8] Livsmedelsverket, 2023: Tolka resultatet av din dricksvattenanalys, Livsmedelsverket. < www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/dricksvatten/egen-brunn2/vattenprov-och-analys-av-ditt-dricksvatten/tolka-ditt-vattenanalysresultat> åtkommen den 27 februari 2023.
[9] Schulte-Herbrüggen, H. M. A., Christensen, J., Olofsson, B. & Morey Strömberg, A., 2022: Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk. Livsmedelsverkets externa rapportserie E 2022 nr 01, 1104–7089. Livsmedelsverket, 182 s.

[10] Livsmedelsverket, 2023:  Selen, Livsmedelsverket. <www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/selen> åtkommen den 22 november 2023.

[11] Göthlin, M., 2017: Giftet vi inte kan vara utan. Medicinsk Vetenskap nr 1. Karolinska institutet, s. 20–21.

[12] Golin, A., Tinkov A.A., Aschner, M., Farina, M. & Teixeira da Rocha, J.B., 2023 : Relationship between selenium status, selenoproteins and COVID-19 and other inflammatory diseases: A critical review. Journal of Trace Elements in Medicine and Biology (75), 127099.

[13] Peterson, S.A., Ralston, N.V.C., Whanger, P.D., Oldfield, J.E. & Mosher, W.D., 2009: Selenium and Mercury Interactions with Emphasis on Fish Tissue. Environmental Bioindicators 4:4, 318–334.

[14] Eagles-Smith, C. A., Silbergeld, E. K., Basu, N., Bustamante, P., Diaz-Barriga, F., Hopkins, W. A., Kidd, K. A. & Nyland, J. F., 2018: Modulators of mercury risk to wildlife and humans in the context of rapid global change. Ambio 47(2), 170–197.

[15] Lindqvist, O., Johansson, K., Aastrup, M., Andersson, A., Bringmark, L., Hovsenius, G., Håkansson, L., Iverfeldt, Å., Meili, M. & Timm, B., 1991: Mercury in the Swedish environment – Recent research on causes, consequences and corrective methods. Water, Air, and Soil Pollution 55, 1–261.

[16] Lidman, F., Mörth, C-M., Björkvald, L. & Laudon, H., 2011: Selenium dynamics in boreal streams: the role of wetlands and changing groundwater tables. Environmental Science and Technology Vol 45, 2677–2683.

Senast ändrad 2024-01-29

Skriv ut