Metoder som används av SGU vid leveranser av trender

SGU använder Mann-Kendall-metoden i de trendberäkningar som levereras till vattenmyndigheterna och som används i risk- och statusbedömningen. Beräkningar av signifikant ökande eller minskande trender enligt Mann-Kendall-metoden bygger på att alla kombinationer av värden inom en given tidsperiod jämförs, (ökande = plustecken, minskande = minustecken) och antalet plus- och minustecken jämförs med varandra. Beräkningen av förändringen per år bygger på Sen-metoden som redovisar medianvärdet av alla parvisa kombinationer av förändringar längs en tidsserie (i likhet med Mann-Kendall-metoden). Tidsserier med färre än fyra värden har inte beaktats. Om värden endast finns under ett år har ingen trendberäkning gjorts, oavsett antal värden under året. Om trenden inte är signifikant enligt Mann-Kendall-metoden (95-procent (p<0,5)) så är trendvärdet enligt Sen-metoden av mycket begränsat värde.

Parametrar med stor andel värden under kvantifieringsgräns (LOQ) kan ge skenbara effekter i trendanalyser, vilket måste beaktas. Exempelvis kan en minskning av de LOQ som används ge en skenbart negativ trend. Detta eftersom analysvärden under LOQ anges som 0,5 × LOQ i beräkningarna som utförs. Om medelvärdena är under LOQ så är resultaten av tidsserieanalysen av lågt värde. Vid trendberäkningar har medianvärden för varje datum beräknats i de fall flera prover tagits ut, därefter har tidsserieanalysen utförts. Flera prover kopplade till samma plats och datum beror vanligtvis på att flera brunnar har provtagits samtidigt i en vattentäkt. Kolumnen ”Andel (%) under kvantifieringsgränsen” som ingår i kemileveranserna är ett bra stöd för att bedöma kvaliteten på trenddata och medelvärden. Om andelen värden under kvantifieringsgränsen är stort, så finns det risk för att trenderna främst återspeglar förändringar i kvantifieringsgräns över tiden.

För att bestämma om ett trendbrott finns i tidsserien använder SGU en metod som stegvis delar upp datamängden i två delar och fastställer trender för alla kombinationer. De signifikanta trenderna med högst styrka behålls och där linjerna korsas finns en tidpunkt för vändning av trenden (trendbrottet). Ett villkor för fastställande av trendbrott är att det endast finns ett trendbrott längs tidsserien, och att trenden är uppåtgående (positiv riktningskoefficient) före trendbrottet och nedåtgående (negativ riktningskoefficient) efter trendbrottet.