I slutet av varje förvaltningscykel ska en så kallad statusklassificering genomföras för alla grundvattenförekomster. Statusen för varje förekomst ska bestämmas för att det ska vara möjligt att kontrollera om vattenförvaltningens mål om god grundvattenstatus är uppnådda och att åtgärderna i åtgärdsprogrammet som fastställts under föregående förvaltningscykel gett resultat (se bild nedan). De förekomster som inte bedöms vara utsatta för risk har god status. De som bedöms riskera att inte uppnå god grundvattenstatus kan klassificeras antingen till ”god” eller som ”otillfredsställande” status, beroende på resultatet av övervakningen. Statusklassificeringen ska baseras på miljöövervakningsdata, och dessa data ska uppfylla de krav som ställs i SGUs föreskrifter om övervakning. Om de övervakningsdata som finns inte är tillräckliga för att göra en bedömning kan en expertbedömning göras. Expertbedömningen ska göras utifrån bästa tillgängliga kunskap från kartläggningen och riskbedömningen.
Illustration över förvaltningscykeln. Under förvaltningsarbetet är det viktigt att både göra en bedömning av framtida förutsättningar och risker, och att följa upp tidigare arbete.
Det framåtblickande arbetet görs under riskbedömningarna, i början av varje cykel. Då utvärderas risken att förekomsten kommer att påverkas så att människa eller miljö riskerar att ta skada. I slutet av cykeln genomförs statusklassificeringen, då blickar man tillbaka och kontrollerar om vattenförvaltningens mål om god grundvattenstatus är uppnådda och om åtgärderna från föregående cykel gett önskat resultat, det vill säga om de beslutade miljökvalitetsnormerna från föregående cykel har uppnåtts. Exempelvis är statusklassificeringen som utförts 2015 en kontroll av miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen som fastställdes efter riskbedömningarna 2009. Under förvaltningsarbetet är det viktigt att både göra en bedömning av framtida förutsättningar och risker, och att följa upp tidigare arbete.
Illustration över förvaltningscykeln.
Under förvaltningsarbetet är det viktigt att både göra en bedömning av framtida förutsättningar och risker, och att följa upp tidigare arbete.
Det framåtblickande arbetet görs under riskbedömningarna, i början av varje cykel. Då utvärderas risken att förekomsten kommer att påverkas så att människa eller miljö riskerar att ta skada. I slutet av cykeln genomförs statusklassificeringen, då blickar man tillbaka och kontrollerar om vattenförvaltningens mål om god grundvattenstatus är uppnådda och om åtgärderna från föregående cykel gett önskat resultat, det vill säga om de beslutade miljökvalitetsnormerna från föregående cykel har uppnåtts. Exempelvis är statusklassificeringen som utförts 2015 en kontroll av miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen som fastställdes efter riskbedömningarna 2009. Under förvaltningsarbetet är det viktigt att både göra en bedömning av framtida förutsättningar och risker, och att följa upp tidigare arbete.