Klassificering av status innebär att beskriva nuläget i en grundvattenförekomst. Det görs för att veta om den uppnår målet om god status och om vidtagna åtgärder haft avsedd effekt. Föreskrifter som beskriver hur det ska gå till finns i SGU-FS 2023:1.
Omarbetning av vägledningen pågår. Texten kommer att utökas.
I varje förvaltningscykel ska en klassificering av alla grundvattenförekomsters kemiska och kvantitativa status genomföras. Statusen anger nuläget i grundvattenförekomsten, och kan vara antingen god eller otillfredsställande. Ibland används också begreppet grundvattenstatus. Då menas grundvattenförekomstens sammanvägda status. Om både den kemiska och kvantitativa statusen är god blir grundvattenförekomstens grundvattenstatus också god. Om den kemiska eller kvantitativa statusen, eller båda, är otillfredsställande blir grundvattenstatusen otillfredsställande för grundvattenförekomsten.
Statusen för varje grundvattenförekomst ska kalssificeras varje förvaltningscykel för att utvärdera om vattenförvaltningens mål om god grundvattenstatus är uppnådda och om åtgärderna i åtgärdsprogrammet som fastställts under föregående förvaltningscykel gett resultat (se bild nedan).
Statusklassificeringen ska baseras på miljöövervakningsdata, och dessa data ska uppfylla de krav som ställs i SGUs föreskrifter om övervakning. Om de övervakningsdata som finns inte är tillräckliga för att göra en bedömning kan en expertbedömning göras. Expertbedömningen ska göras utifrån bästa tillgängliga kunskap från kartläggningen och riskbedömningen.
Kemisk status klassificeras för varje ämne som har ett tröskelvärde. Om något ämne får otillfredsställande status blir grundvattenförekomstens kemiska status otillfredsställande. Kvantitativ status klassificeras för fyra kvalitetsfaktorer. Om någon av kvalitetsfaktorerna får otillfredsställande status blir grundvattenförekomstens kvantitativa status otillfredsställande.
De grundvattenförekomster som inte bedöms vara utsatta för risk har automatiskt god status.
Senast ändrad 2023-03-02