Miljökvalitetsnormer och undantag
SGU-FS 2013:2 samt ändringsföreskrift SGU-FS 2016:1
SGU-FS 2013:2 samt ändringsföreskrift SGU-FS 2016:1
Miljökvalitetsnormer ska finnas för de förekomster där det under riskbedömningen visat sig att mänsklig verksamhet kan påverka grundvattnet så att det orsakar skador på människa eller miljö. Normerna ska säkerställa att god grundvattenstatus uppnås eller upprätthålls. I normerna fastställs förutsättningarna för att skydda grundvattnet från förorening, överuttag av vatten, minskad grundvattenbildning eller verksamheter som ger alltför höga grundvattennivåer.
Det finns tre former av miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna kan fastställa för en grundvattenförekomst. Vilken eller vilka avgörs utifrån kartläggningen, riskbedömningen och övervakningen. De tre formerna är:
För att vara rättsligt bindande ska en miljökvalitetsnorm vara fastställd av vattenmyndigheterna enligt 5 kap. 2 § miljöbalken. Miljökvalitetsnormerna är styrande för myndigheter och kommuner. Tillämpningen av bestämmelserna i miljöbalken skyddar grundvattenförekomsten främst genom miljökvalitetsnormernas koppling till det åtgärdsprogram som ska upprättas av vattenmyndigheterna (5 kap. 4 § miljöbalken), men även genom myndigheternas och kommunernas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet (5 kap. 3 § miljöbalken) och samhällsplanering enligt plan- och bygglagen (3 kap. 5 § plan- och bygglagen).
För grundvattenförekomster som inte bedöms vara utsatta för risk ska inga miljökvalitetsnormer fastställas. Man behöver dock vara observant på att ingen försämring av grundvattnets kvalitet förekommer, då det så kallade icke-försämringskravet gäller för alla förekomster. Alla förekomster skyddas genom miljöbalkens allmänna hänsynsregler genom de försiktighetsmått som ska vidtas så fort det kan misstänkas att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Om ny information påvisar att en grundvattenförekomst har förorenande ämnen i halter som kan medföra skada för människa eller miljö ska ett riktvärde genast fastställas som en miljökvalitetsnorm för förekomsten.
Om vattenmyndigheterna vid kartläggningen och riskbedömningen kommer till slutsatsen att grundvattnet inte kan uppnå god status, antingen av naturliga skäl eller på grund av att de nödvändiga åtgärderna blir orimligt dyra eller är tekniskt omöjliga, kan förekomsten omfattas av ett undantag. Grundvattenförekomsten behöver då inte uppnå god grundvattenstatus till målåret utan kan ges en tidsfrist till senare tidpunkt för att åtgärderna ska hinna få effekt. Om inte tillräckliga åtgärder ligger inom rimlighetens gränser eller är tekniskt möjliga kan mindre stränga krav sättas. Undantag får bara medges efter det att vattenmyndigheterna sett till att det genomförs en operativ övervakning av dessa förekomster.
Senast ändrad 2018-11-29