Här beskriver vi vilken information som SGU anser att en ansökan om tillstånd för bergtäkt bör innehålla.
Checklistan är tänkt som ett stöd för dig som ska göra en ansökan, men den kan också användas i tillsynsmyndigheternas arbete. I SGU:s användarstöd för olika geologiska frågor hittar du också mer hjälp.
Gladö kvarn bergtäkt. Foto: Mattias Göransson, SGU.
Checklistan är tänkt att vara en hjälp i tillståndsprocesser för bergtäkter både för dig som är verksamhetsutövare och för dig som tjänsteman och arbetar med tillstånd och tillsyn.
Checklistan beskriver den information som SGU generellt anser att ansökningar om tillstånd för en bergtäkt behöver innehålla. Den omfattar endast SGU:s ansvarsområden inom geologi och hydrogeologi, där samtliga frågeställningar som finns i listan bör bedömas och vid behov utvecklas i ansökan. Listan inkluderar inte alla delar som ska ingå i en ansökan. En ansökan behöver även innehålla information om andra miljörelaterade frågor, som till exempel buller, vibrationer, arbetstider och trafik. Läs mer i Naturvårdsverkets vägledning ”Så går en tillståndsprövning enligt miljöbalken till”.
För att bryta berg krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, där länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. I de fall bergtäktverksamheten medför en grundvattenbortledning är bortledningen en vattenverksamhet som omfattas av 11 kap. miljöbalken. Tillståndet till vattenverksamheten ska då sökas gemensamt med tillståndet till täkten hos mark- och miljödomstolen. Vid ansökan om tillstånd för grundvattenbortledning eller om bergtäktverksamheten påverkar en grundvattenförekomst, kan du ta hjälp av SGU:s checklistor för dessa verksamheter.
Checklistan består av två delar. I den övre delen kan du bocka av vilken information som har tagits fram respektive förts in i ansökan. I den undre delen hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan. Du kan enkelt klicka dig fram mellan checklistan och förklaringarna.
En ansökan om tillstånd till en bergtäkt behöver enligt SGU innehålla information om följande:
| Frågeställning | ||
|---|---|---|
|
Täktens lokalisering |
||
|
Verksamhetens omfattning |
||
|
Materialsammansättning och kvalitet |
||
|
Användningsområden |
||
|
Behov av materialet |
||
|
Riksintresse |
||
|
Täktens inverkan på grundvattenmiljön |
||
|
Grundvattenförhållanden |
||
|
Täktbottnens läge |
||
|
Påverkan på allmän vattenförsörjning |
||
|
Påverkan på enskild vattenförsörjning |
||
|
Geoenergianläggningar |
||
|
Grundvattenberoende ekosystem |
||
|
Skydd av vattenkvalitet |
||
|
Sättningsrisker |
||
| Avvikande materialfyndigheter | ||
|
Kontrollprogram |
||
|
Införsel av externa massor och material |
||
|
Efterbehandling |
||
|
Påverkan på miljömålen |
I denna del hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan.
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av området för den planerade täktverksamhet samt anslutande omgivningar.
Från ett geologiskt och hydrogeologiskt perspektiv behövs följande information:
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla uppgifter om mängden bergmaterial som ska utvinnas, per år och den totala mängden under hela den planerade verksamhetstiden. Start- och sluttid av verksamheten bör specificeras.
Ansökan bör innehålla en beskrivning av den eller de bergarter som ska brytas, samt deras texturer och strukturer.
Relevanta egenskapsdata för bergmaterialet behöver redovisas i ansökan. Detta är viktigt för att kunna bedöma om materialet möter kvalitetskraven från de planerade användningsområdena. För vägändamål kan det handla om kulkvarnsvärde eller Los Angeles-värde. För betongändamål kan det handla om petrografisk analys, strålning eller alkalisilikareaktivitet, se SGU:s rapport om Strålning från bergmaterial. För kalk kan Tillväxtanalys rapport ”Förutsättningar för en alternativ försörjning av cement i Sverige” vara till hjälp i bedömningen.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver beskriva de planerade användningsområdena för det material som ska utvinnas. Beskrivningar av lokala användningsområden för bergmaterial kan finnas i lokala och regionala materialförsörjningsplaner.
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av behovet av materialet. Den bör redogöra för nuläget, beskriva hur behovet har sett ut historiskt (de senaste åren) och ange det förväntade behovet under den kommande verksamhetstiden. Om det finns en regional eller lokal materialförsörjningsplan, ska den ansökta täkten beskrivas i relation till planen.
Om täktområdet omfattas av ett riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen eller material så behöver detta redovisas i ansökan. Mer information och underlag om varje riksintresse kan finnas i respektive beslut om riksintresset.
Ansökan behöver innehålla information om grundvattenförhållandena i täktområdet och dess närhet. Information som anger grundvattenförhållanden är:
SGU ser gärna att övervakningsresultat från minst ett år presenteras i ansökan. Det är därför bra om grundvattennivåmätningar inleds så tidigt som möjligt inför den planerade verksamheten. För att få kontinuerliga mätningar och spara tid kan automatiska nivå-loggrar användas.
Vid avsänkning av grundvattennivån behöver ett beräknat påverkansområde redovisas. Bortledningsmängder, behandling och utsläpp av eventuellt inläckande grundvatten till recipient bör beskrivas. För mer information om grundvattenbortledning kan Checklista för grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning användas. Om verksamheten berör en grundvattenförekomst kan Checklista för verksamheter med påverkan på en grundvattenförekomst vara till hjälp.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en redogörelse för grundvattenytans läge i förhållande till planerad täktbotten. Bottnens läge bör relateras till den både den lägsta och högsta förmodade grundvattennivån i området. Då täktbotten succesivt fördjupas bör miljöeffekter för den kontinuerliga avsänkningen beskrivas. Lokala mätningar av grundvattennivån inför ansökan kan jämföras med nivåserier från närliggande övervakningsstationer i SGU:s grundvattennät för att få en uppskattning av variationsintervallet i områdets grundvattennivåer. Observera att majoriteten av SGU:s övervakningsstationer är lokaliserade i sand- och grus, men övervakningsresultaten kan ändå ge information om den lokala grundvattensituationen under en viss tidsperiod.
Vid brytning under grundvattenytan anser SGU att täktverksamheten alltid medför en vattenverksamhet och reglerna i 11 kap. miljöbalken måste därför beaktas. Checklista för grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning kan då användas som hjälp till ansökan.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av hur verksamheten eventuellt kan påverka lokal och regional allmän vattenförsörjning, både nuvarande och framtida. Eventuella nuvarande och framtida allmänna vattentäkter i täktområdets närhet, både i jord och berg, ska inkluderas. Information om vilka områden som är värdefulla för vattenförsörjning finns i länsstyrelsernas regionala vattenförsörjningsplaner eller i de kommunala vattenplanerna. Det är bra om beräkningar av vattentransporten i jord och/eller sprickor i berget från täktområdet till brunnarna inkluderas i ansökan.
Om täktområdet är lokaliserat inom ett vattenskyddsområde, behöver detta redovisas i ansökan. Information om vattenskyddsområden finns bland annat i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Verksamheten kan behöva tillstånd/dispens utifrån lokala vattenskyddsföreskrifter, och det är möjligt att inkludera en sådan i ansökan för att få en samlad prövning.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver inkludera en redovisning av täktens eventuella påverkan på enskild vattenförsörjning i närområdet. Som underlag kan en brunnsinventering utföras. Inventeringen bör omfatta brunnar för vattenförsörjning och bevattning, både de med tillstånd och de som saknar tillstånd/anmälan.
Redogörelsen behöver inkludera uppgifter om:
SGU:s brunnsarkiv kan utgöra ett stöd i brunnsinventeringen, men eftersom grävda brunnar sällan finns med i arkivet och det även finns bergborrade brunnar som inte rapporterats in så måste uppgifterna kompletteras med en inventering av brunnar i det berörda området.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver redovisa om det finns jord-, grundvatten- eller bergvärmeanläggningar som kan påverkas negativt av täktverksamheten. SGU:s brunnsarkiv kan utgöra ett stöd i inventeringen, men eftersom det finns brunnar som inte rapporterats in så måste uppgifterna kompletteras med en inventering av brunnar i det berörda området. Det kan finnas uppgifter om geoenergianläggningar hos kommunen.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om det i täktens närområde finns grundvattenberoende ekosystem, både akvatiska och terrestra, behöver ansökan beskriva eventuell påverkan på dessa till följd av verksamheten. Exempel på grundvattenberoende ekosystem är källområden, mossar, kärr eller andra våtmarker. Även sjöar och vattendrag kan i perioder med mindre nederbörd vara vattenförsörjda huvudsakligen via grundvattenutflöde.
Påverkan kan vara både kvantitativ eller kemisk, och båda dessa behöver utredas. Ekosystemen är ofta beroende av en specifik vattennivå eller utflöde av grundvatten för att upprätthålla specifika miljöförhållanden och både höjning av sänkning av grundvattenytan kan därför utgöra problem. Förändringar i vattnets kemiska sammansättning, eller förekomst av föroreningar kan också påverka miljön.
Särskilt viktigt är det att beskriva påverkan på skyddsvärda ekosystem, så som Natura 2000-områden, men även andra grundvattenberoende ekosystem i täktens närhet bör identifieras och utredas. Information om Natura 2000-områden och andra skyddade områden finns i Naturvårdsverkets databas Skyddad natur. Lokalisering av källor finns delvis i SGU:s kartverktyg, men bör kompletteras med egna platsspecifika inventeringar. SGU:s vägledning för påverkan på ekosystem kan också användas som hjälp.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
En täktverksamhet innebär ökad risk för förorening av grundvattnet. Föroreningar i och på marken kan transporteras ner till grundvattnet och riskera föroreningspåverkan. I en täktverksamhet finns ofta maskiner och fordon som bland annat använder drivmedel och olja. Det är därför viktigt att i ansökan inkludera en beskrivning av skyddsåtgärder som kan vidtas i syfte att hindra föroreningar att spridas inom täktområdet. Skyddsåtgärder kan till exempel vara att maskiner och fordon parkeras och tankas på hårdgjorda ytor utanför området och att det finns beredskap med utrustning för att snabbt kunna ta hand om föroreningar från spill och olyckor.
För att förhindra spridning av föroreningar kan det vara lämpligt att nederbörd och dagvatten i täkten samlas upp och bortleds på ett kontrollerat sätt. Om brytningen sker till ett djup under grundvattenytan så skapas vid vattenbortledning ett tillflöde av grundvatten till täkten. Förutsatt att grundvattenmagasinen i täktens närområde inte påverkas negativt av denna kvantitativa belastning, så är det positivt att grundvattnet flödar in mot täkten. Ett inåtriktat flöde kan hindra eventuella föroreningar i grundvattnet från att spridas utanför verksamhetsområdet. Vattnet som bortleds behöver då kontrolleras för föroreningar och vid behov renas innan utsläpp till recipient. Observera att vattenbortledning omfattas av reglerna 11 kap miljöbalken och kan behöva tillståndsprövas, se Checklista för grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver redovisa om det i närbelägna jordar finns risk för sättningar som kan orsakas av eventuell grundvattenavsänkning från täktverksamheten.
Ansökan kan behöva redovisa en plan för hanteringen av oväntade materialfyndigheter, så som sulfidförande berg, svartmocka eller annat svavelrikt material. Finns det behov av beredskapsplaner eller skydds- eller hanteringsåtgärder bör även dessa redovisas i ansökan.
Ett bra kontrollprogram är viktigt för att följa upp verksamhetens miljöpåverkan. Det kan också ge värdefulla underlag och information om verksamheten inför eventuella framtida ansökningar om tillstånd till ökningar eller ändringar i bergtäktens omfattning. Ett översiktligt förslag på kontrollprogram bör finnas i ansökan. Kontrollprogrammet bör utifrån geologisk och hydrogeologisk synvinkel inkludera information om:
Omfattningen på kontrollen behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar och verksamhetens storlek. Det är vanligt att den exakta utformningen av ett kontrollprogram upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten, efter att tillståndet har beviljats.
I syfte att bedöma verksamhetens påverkan på miljön är det viktigt att ansökan innehåller uppgifter om miljösituationen innan verksamheten påbörjas. För både kvalitet och kvantitet är det önskvärt med kontroller under minst ett år innan verksamheten påbörjas, vid olika årstider och vattenförhållanden. Antalet analyser behöver anpassas så att områdets variationer i nederbörd, temperatur och andra pågående vattenbortledningar kan beskrivas. Om inte verksamheten är påbörjad kan det vara svårt att hitta lämpliga lägen för kontroller. Det är då möjligt att etablera nya grundvattenrör eller använda närliggande brunnar eller källor som övervakningspunkt. Kontrollera om det finns en SGU-miljöövervakningsstation (för nivå eller kvalitet) i närheten som kan användas som referens.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om verksamheten söker tillstånd för införsel och hantering av externa material och massor i täktområdet är det mycket viktigt att ansökan beskriver de risker som uppkommer. Åtgärder som ska vidtas för att säkerställa föroreningsspridningen från området inte ökar eller innebär negativ påverkan på grundvattnet behöver beskrivas. Externa massor och material riskerar att innehålla förhöjda halter av förorenande ämnen, framför allt massor som hämtas från urbana områden. Även om översiktliga undersökningar av det externa materialet visar låga halter kan det finnas lokala områden med kraftigt förhöjda föroreningar, till exempel från spill, kvittblivning av kemikalier, nedgrävda giftbehållare/dunkar eller trasiga avlopp. Sådana lokala föroreningspunkter är svåra att upptäcka när stora mängder massor hanteras, men kan orsaka betydande miljöskador om de hamnar på fel plats. Massor och material kan också innehålla naturligt höga halter av till exempel sulfider eller arsenik, som när de flyttas från sin ursprunglig plats och placeras och exponeras i ett verksamhetsområde för en täkt kan ge stor påverkan på omgivande miljö. Även lakvatten från massor som klassas som “mindre än ringa risk” eller “inerta massor” kan påverka grundvattenkvaliteten negativt. Därför kan det, även för massor som enligt definition ska ha låga föroreningshalter, behövas uppsamling och skyddsåtgärder för att förhindra spridning av föroreningar till grundvattnet.
Om externa material eller massor ska införas i ett bergtäktområde behöver verksamhetsutövaren se till att berget i täktbotten inte har sprickor som kan leda till föroreningsspridning till omgivande miljö. Lakvattnet behöver ledas bort på ett kontrollerat sätt.
Om bergtäkten är så djup att grundvatten behöver bortledas skapas ett inåtriktat vattenflöde i täkten, som fungerar som en barriär och minskar risken för att föroreningar sprids till närområdet. Ett bergtäktsområde kan därmed, med rätt skyddsåtgärder och geologiska förutsättningar, vara en lämplig lokal för hantering av externa massor, under förutsättning att omgivande grundvattenmagasin inte påverkas negativt av vattenbortledningen, omgivande miljö inte riskerar att skadas och att massornas beskaffenhet noga undersöks.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan bör beskriva hur täkten ska efterbehandlas och om efterbehandlingen kan komma att påverka grundvattnets kvalitet, kvantitet samt om det hydrogeologiska värdet påverkas i negativ eller positiv riktning. Det är också viktigt att se till att täktområdet, inklusive eventuellt införda massor och material, inte heller efter brytningen innebär en risk för föroreningsspridning till grundvattnet. Om täkten ska återfyllas är det därför mycket viktigt att återfyllnadsmaterialet inte innehåller föroreningar, se avsnittet om extern införsel av material och massor.
Vid avslut av täkten är det också viktigt att beskriva konsekvenser av att upphöra med en eventuell vattenbortledning. Om det inåtriktade grundvattenflödet som skapats under täktens driftstid upphör riskerar grundvatten tillsammans med eventuella föroreningar från täkten i stället att spridas med den allmänna grundvattenströmningen i området. SGU-rapporten ”Kunskapshöjande åtgärd för att motverka skapandet av nya förorenade områden” tar upp problem med arsenik, men kan även användas som generellt stöd i risker med materialinförsel för efterbehandling av täktområden.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. De 16 målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Grundvatten av god kvalitet är ett av dessa mål. En ansökan behöver beskriva hur verksamheten påverkar uppfyllandet av miljömålen.
Senast ändrad 2025-12-22
SGU erbjuder checklistor som ett sätt att underlätta för verksamhetsutövare och tjänstepersoner i exempelvis anmälan- och tillståndsprocesser och vid planeringsarbeten. Målet är att bidra bättre underlag och rättssäkrare processer, vilket leder till en ändamålsenlig, säker och hållbar mark- och vattenanvändning, samt att nå uppsatta miljömål.