[1] Malcolm, H.M., Howe, P.D. & Dobson, S., 2004: Chlorobenzenes other than hexachlorobenzene: environmental aspects (Concise international chemical assessment document 60). World Health Organization, 61 s.
[2] ATSDR, 2022: Toxicological profile for chlorophenols. Agency for Toxic Substances and Disease Registry. Toxicological Profile for Chlorophenols. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human Services, Public Health Service, 417 s.
[3] KEMI, 2023: Bekämpningsmedelsregistret, Kemikalieinspektionen <apps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/> åtkommen den 27 juli 2023.
[4] Pravasi, S.D, 2014: Chlorobenzene. Encyclopedia of Toxicology (Third Edition). Academic Press, 870-873. ISBN 9780123864550. doi: 10.1016/B978-0-12-386454-3.00279-7.
[5] WHO, 1996: Printing processes and printing inks, carbon black and some nitro compounds. IARC Monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans volume 65. World Health Organization, International Agency for Research on Cancer, 594 s.
[6] SGF, 2020: Föroreningar, Svenska Geotekniska Föreningen <atgardsportalen.se/fibersediment/platsforhallanden-och-egenskaper/fororeningsstatus> åtkommen den 27 juli 2023.
[7] SGU, 2016: Erfarenhetsåterföring dioxinförorenade sågverksområden - kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder? Erfarenhets-PM. Sveriges geologiska undersökning, 34 s.
[8] Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. Naturvårdsverket, 272 s. ISBN 978-91-620-5976-7.
[9] WHO, 2022: Guidelines for drinking-water quality: fourth edition incorporating the first and second addenda. World Health Organization, 614 s.
Senast ändrad 2024-02-23