Här sammanfattar vi några viktiga slutsatser och saker att tänka på i bedömningen av grundvattenpåverkan kring schakter, dagbrott och täkter.
Det är viktigt att från början sätta in ”anläggningen” i ett hydrogeologiskt sammanhang och skapa en konceptuell hydrogeologisk modell som inkluderar analys av områdets geologi, topografi, avrinning och recipient innan beräkningar av influensområdets utbredning görs.
SGU rekommenderar också att bedömningen av influensområdets utbredning sker stegvis. Börja gärna med att göra överdrivet konservativa (pessimistiska) antaganden vid sökandet av skyddsvärda objekt i närområdet. Det kan exempelvis innebära att man samtidigt antar största möjliga värde på grundvattenmagasinets hydrauliska konduktivitet och maximal grundvattennivåsänkning i anläggningen. Om inga skyddsvärda objekt då kan identifieras kan en saklig bedömning stanna vid att inga fler utredningssteg är nödvändiga.
Om skyddsvärda objekt och sakägare istället identifieras är det viktigt att utgå från den konceptuella modellen och gå vidare med några eller flera steg utifrån handledningens genomgång av analytiska och numeriska metoder för att bedöma påverkansområdets utbredning. Resonemangen och slutsatserna bör också ligga till grund för det kontrollprogram som eventuellt föreslås. Oberoende av vilka modeller som väljs för bedömningen av påverkansområdets utbredning så är det viktigt att sedan genomföra en känslighetsanalys.
Senast ändrad 2019-11-25