I analysdelen sätts resultaten av kartläggningen in i ett gemensamt sammanhang. De identifierade förutsättningarna läggs samman för att se vad de sammantaget betyder för materialförsörjningens möjligheter. Analysen ger bland annat svar på eventuella sårbarheter inom den undersökta regionen. Än vidare identifieras alternativa möjligheter till material, dessa kan exempelvis utgöras av entreprenadberg, schaktmassor eller andra återanvändbara/återvunna material. Slutligen ska alla förutsättningarna sättas i relation till det behov för bergmaterial som finns i regionen.
De olika förutsättningarna som kartlagdes i första steget ger tillsammans en nulägesbild samt en bild av framtida behov i regionen. Nu behöver innebörden av de olika förutsättningarna analyseras, och ett antal frågor kan ställas, exempelvis:
Detta innebär bland annat att analysera hur materialflödet kan optimeras, masstransporterna minskas, om och var det behövs terminalplatser, hur entreprenadberget bäst kan nyttjas, om det finns eller kan skapas synergier, samt om det kan finnas områden med lämplig geologi för framtida nyttjande. Regionens produktionsstatistik och tillstånd bör också ses över och relateras till framtida behov. Framtida behov avgörs bland annat genom befolknings- och konjunkturprognoser som i sin tur korrelerar starkt till framtida byggplaner och -behov. Detta kan med fördel göras i två- och femårsperspektiv, varför det även är fördelaktigt att se över den upprättade materialförsörjningsplanen med jämna mellanrum, och att ha en rutin för uppdatering av denna. Dessutom är det viktigt att hålla sig för öga att olika regioner i landet har olika förutsättningar för uttag av bergmaterial. Förutsättningarna beror på (i) behoven av ballast, (ii) berggrundens användbarhet till ballast och (iii) tillgängligheten till att utvinna ballast i en region.
De olika geologiska förutsättningarna inom en region gör materialförsörjning till ett mellankommunalt intresse. Behov och tillgång, samt produktion och avsättningsområden, är oftast olika inom regionen och dessa geografiska skillnader behöver analyseras. Geografiska skillnader gör sig även gällande i ett större perspektiv eftersom behov och tillgång skiljer sig stort mellan regioner och på så sätt kan skapa ett beroende regioner emellan. Masstransporter är nödvändiga både lokalt och regionalt och behöver analyseras för att uppnå så korta transportsträckor som möjligt; finns det alternativa områden med lämpligt berg som är på kortare avstånd?
Här identifieras möjligheter, samt vilka begränsningar och utmaningar det kan finnas med uttag av bergmaterial i regionen. Exempelvis kan regionens planerade och pågående byggaktiviteter ge upphov till alternativa resurser i regionen. Dessa kan utgöras av entreprenadberg eller schaktmassor med möjlig användning inom andra projekt. I samband med uttag av entreprenadberg eller schaktmassor bör det utredas vilka möjligheter som kan finnas till terminalplatser för att förvara de alternativa resurser som kan användas, samt tänkbara deponier för överskottsmassor som inte går att använda. Möjligheter kan även ses i samband med efterbehandling av uttjänta täktområden där sådana kan bli en resurs i form av rekreationsområde som exempelvis Limhamns kalkbrott i Skåne.
Inom regioner där vissa kommuner har dåliga förutsättningar för uttag av bergmaterial och därmed blir beroende av andra kommuner gällande materialförsörjning blir det mellankommunala perspektivet särskilt viktigt. Att identifiera strategiska täkter i regionen, båda befintliga och framtida, kan bli nödvändigt för att uppnå en lokal försörjning och undvika långa transporter.
Det långsiktiga behovet av bergmaterial måste sättas i relation till vilka förutsättningar (begränsningar och möjligheter) som finns för att ta fram bergmaterial i regionen. Dels vilka motstående intressen och annan markanvändning som finns, dels huruvida det finns tillgänglighet till berggrunden, om denna är begravd under mäktiga jordlager eller kanske bebyggd. I områden där konkurrensen om markanvändningen är stor eller avvägningarna svåra är det svårt att få till en ändamålsenlig materialförsörjning. Detta kan medföra utdragna tillståndsprocesser på grund av motsättningar mellan olika intressen.
När ett område med lämplig berggrund har identifierades är det inte ovanligt att det kan uppstå konflikter relaterade till motstående intressen som konkurrerar om markanvändningen. Motstående intressen kan utgöras av ett flertal olika kategorier som exempelvis bebyggelse eller planer på detta, frilufts- och rekreationsområden, högbördig jordbruksmark, natur- och kulturskyddsområden, eller grundvattenförekomster.
De motstående intressena kan ha olika värderingar beroende av den kontext de relateras utifrån. Vad som väger tyngst kan variera allt efter sammanhangen. Hänsyn måste tas till andra värden och täktlokalisering göras med så liten påverkan på omgivningarna som möjligt, och med stor hänsyn till miljö och hälsa. I processen kring värdering behöver det finnas ett resonemang kring bergmaterialets egenskaper och dess värde för samhället. I regioner som har en begränsad tillgång till lämpligt bergmaterial är det viktigt att identifiera strategiskt viktiga täkter.
Strategiskt viktiga täkter är av särskild betydelse för en lokal försörjning av bergmaterial och är vid många tillfällen nödvändiga för att kunna begränsa masstransporterna till ett minimum. En strategiskt viktig täkt kan även representera en täkt som har ett bergmaterial som lämpar sig särskilt väl som ersättningsmaterial för naturgrus, och därmed bidra till målet om begränsat uttag av detta. Även täkter som har bergmaterial som lämpar sig för flera användningsområden bör hanteras som betydelsefulla för samhället.
Figur som illustrerar att i expansiva regioner med mycket investeringar i byggnader och infrastruktur så ökar behovet av ballast. Situationen med ökade anspråk på markanvändning gör att motsättningarna mellan olika intressen ökar.
Analysen innebär även att fundera på hur sårbar materialförsörjningen är i en region. Det kan exempelvis vara att viktiga vattentäkter eller andra motstående intressen som prioriteras sammanfaller med uttag av lämpligt material, vilket kan leda till att en region blir beroende av import av material eller beroende av ett fåtal täkter. Det blir också en sårbarhet om förekomst av ersättningsmaterial inte undersöks inom regionen, eller om regionen saknar uppdaterade materialförsörjningsplaner. Om det finns stora olikheter i möjligheterna att ta fram ballast inom en region skapar detta ett beroende mellan kommunerna vilket också gör materialförsörjningen sårbar. Därför blir materialförsörjning ett mellankommunalt intresse. Sårbarheten vid sådana tillfällen orsakas av olika geologiska förutsättningar eller en hög grad av motstående intressen. En regional materialförsörjningsplan blir därmed desto viktigare.
Senast ändrad 2021-10-08
