Handledning Hur man känner igen och undersöker sur sulfatjord

Referenser

Andrén, T., Björck, S., Andrén, E., Conley, D., Zillén, L. & Anjar, J., 2011: The Development of the Baltic Sea Basin During the Last 130 ka. 75–97. https://doi.org/10.1007/978-3-642-17220-5_4

Bayard, C. & Mood, L., 2014: Förekomsten av sura sulfatjordar i Mälardalen - en pilotstudie utförd åt SGU. Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper.

Bergknut, M., 2017: Resultat från projektet ”Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord”. Trafikverket 2016/49825. Miljötekniskt Center AB. 12 s.

Boman, A., Åström, M., Fröjdö, S. & Backlund K., 2010: Impact of isostatic land uplift and artificial drainage on oxidation of brackish-water sediments rich in metastable iron sulphide. Geochimica et Cosmochimica Acta 74, 1268–1281.

Breiman, L., 2001: Random Forests. Machine Learning, 4, 5–32.

van Breemen, N., 1973: Acid Soil forming processes in acid sulphate soils. I: Dost, H. (ed.). Proceedings of the International Symposium on Acid Sulphate Soils, 13-20 August 1972. Wageningen, the Netherlands: ILRI Publication 18. 66–130.

Byrsten, S. & Sandberg A., 2005: Metaller och fisk i Persöfjärden. Avd för kvalitets & miljöledning. Examensarbete 2005, Högskoleingenjörsprogrammet, Luleå tekniska universitet. 64 s.

Creeper, N., Fitzpatric, R & Shand, P., 2012: A simplified incubation method using chip-trays as incubation vessels to identify sulphidic materials in acid sulphate soils. Soil Use and Management, 1-8.

Erixon, P., 2009: Klimatstyrda sulfidoxidationer som orsak till surhet och höga metallhalter i vattendrag i norra Sverige. Luleå: Luleå tekniska universitet (Forskningsrapport). 72 s.

Filppa, E., 2012: Identifiering av riskområden där sulfidsediment oxideras till följd av grundvattensänkning – Fallstudie av fem vattendrag vid Norrbottenskusten. Länsstyrelsens rapportserie nr 11/2012. Examensarbete i samarbete med Lunds universitet. 61 s.

Fromm, E., 1965: Beskrivning till jordartskartan över Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen. Sveriges geologiska undersökning Ca 39, 236 s.

Fältmarsch, R., Åström, M. & Vuori K.-M., 2008: Environmental risks of metals mobilised from acid sulphate soils in Finland: a literature review. Boreal Environment research 13, 444–456.

Granlund, E., 1943: Beskrivning till jordartskarta över Västerbottens län nedanför odlingsgränsen. Sveriges geologiska undersökning Ca 26, 165 s.

Högfors-Rönnholm, E., Christel, S., Dalhem, K., Lillhonga, T., Engblom, S., Österholm, P. & Dopson, M., 2018: Chemical and microbiological evaluation of novel chemical treatment methods for acid sulfate soils.  Science of the Total Environment 625,  39–49

Hudd, R. 2000: Springtime Episode Acidification as a Regulatory Factor of Estuary Spawning Fish Recruitment, mars. <https://helda.helsinki.fi/handle/10138/22344> åtkommen 2019-06-03.

Lantmäteriet, 2019: Produktbeskrivning: GSD-Höjddata, grid 2+. 10 s.

Lambeck, K., 1999: Shoreline displacements in southern-central Sweden and the evolution of the Baltic Sea since the last maximum glaciation. Journal of the Geological Society, London. 465–486

Lax, K., 2005: Stream plant chemistry as indictor of acid sulphate soils in Sweden. Agricultural and Food Science 14, 83–87.

Lax, K. & Sohlenius, G., 2006: Sura sulfatjordar och metallbelastning. SGU-rapport 2006:05. Sveriges geologiska undersökning. 19 s.

Lindström C., 2017: Acid Sulfate Soils and Metal Accumulation in Sediments in the Rosån Catchment, Northern Sweden. Department of Earth Sciences, Uppsala University. 70 s.

Länsstyrelsen i Norrbotten, 2014: Förvaltningsplan 2016-2021 Bottenvikens vattendistrikt. Länsstyrelsen i Norrbotten. 135 s.

Mattbäck, S., Boman, A. & Österholm, P., 2017: Hydrogeochemical impact of coarse-grained post-glacial acid sulfate soil Materials. Geoderma 308, 291–301.

Mäkelä, J., 2013: Pärnäsuon: the characteristics of an organic agricultural land with an acid sulfate subsoil. University of Helsinki. Department of Food and Environmental Sciences. 67 s.

Milbrink, G. & Johansson, N., 1975: Some effects of acidification on roe of roach, Rutilus rutilus L., and perch, Perca fl uviatilis L. with special reference to the Åvaå lake system in eastern Sweden. Rep. Inst. Freshwater Res. Drottningholm 54: 52–62.

Myrstener, M., 2012: Konduktivitet i vattendrag som indikator på sura sulfatjordar. Examensarbete i geovetenskap/naturgeografi. Umeå universitet. 18 s.

Naturvårdsverket, 2019: Nationella marktäckedata 2018 basskikt. 57 s.

Nordmyr, L., Åström, M. & Peltola P., 2008: Metal pollution of estuarine sediments caused by leaching of acid sulphate soils. Estuarine, Coastal and Shelf Science 76, 141–152.

Nystrand, M., Österholm, P., Yu, C. & Åström, M., 2016: Distribution and speciation of metals, phosphorus, sulfate and organic material in brackish estuary water affected by acid sulfate soils. Applied Geochemistry 66, 264–274.

Palko, J., 1986: Mineral element content of timothy (Phleum pratense L.) in an acid sulphate soil area of Tupos village, northern Finland. Acta Agriculturae Scandinavica 36, 399–409.

Pousette, K., 2007: Råd och rekommendationer för hantering av sulfidjordsmassor. Luleå tekniska universitet. Institutionen för Samhällsbyggnad. Avdelningen för Geoteknologi. Teknisk rapport 2007:13, 38 s.

R Core Team, 2014: A Language and Environment for Statistical Computing (Vienna, Austria: R Foundation for Statistical Computing) (http://R-project.org).

SGU, 2019: Jordlagerföljder – databas. Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands kustområden. 2019-03-01.

Sohlenius, G. & Öborn I., 2004: Geochemistry and partitioning of trace elements in acid sulphate soils in Sweden and Finland before and after sulphide oxidation. Geoderma 122, 167–175.

Sohlenius, G., Aroka, N., Wåhlén, H., Uhlbäck, J. & Persson, L., 2015: Sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten. SGU-rapport 2015:26. Sveriges geologiska undersökning.

Sohlenius, G., Persson, L., Lax, K., Andersson, L. & Daniels, J., 2004: Förekomsten av sulfidhaltiga postglaciala sediment. Slutrapport FoU projekt. SGU-rapport 2004:09. Sveriges geologiska undersökning.

Sohlenius. G., Persson, L. & Bastani, M., 2007: Geofysiska metoder för att identifiera områden med sulfidhaltiga sediment. SGU-rapport 2007:31. Sveriges geologiska undersökning.

Sullivan, L.A., Fitzpatric, R. W., Bush, R.T., Burton, E. D., Shand, P. & Ward, N. J., 2010: The classification of acid sulfate soil materials: further modifications. Southern Cross GeoScience Technical Report No. 310. Southern Cross University, Lismore, NSW, Australia.

Sundström, R., Åström, M. & Österholm, P., 2002: Comparison of the metal content in acid sulphate soil runoff and industrial effluents in Finland. Environmental Science & Technology 36, 4269–4272.

Thomas, J., 2016: Inverkan av dikning av sulfidjordar på metallkoncentrationer i havssediment. En studie av hur metallhalten i havssediment i Gumbodafjärden (Norra Sverige) har förändrats över tid. Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Umeå Universitet. 30.

Trafikverket, 2018: PM – Tester av sulfidjord i stor skala. Trafikverket 2017/115461.

Uusi-Kämppä, J., Virtanen, S., Rosendahl, R., Österholm, P., Mäensivu, M., Westberg, V., Regina, K., Ylivainio, K., Yli-Halla, M., Edén, P. & Turtola, E., 2013: Minskning av miljörisker orsakade av sura sulfatjordar - Handbok för reglering av grundvattennivån. MTT Raportti 89, LUKE (Naturresursinstitutet). Finland.

Wennström, S., 2017: Förekomst av metaller i diken och vattendrag vid sura sulfatjordar i kustnära områden i Norrbotten: Examensarbete Linnéuniversitetet. 27 s.

Wickström, L., 1939: Västerbotten 1939: Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 20. Nyheternas tryckeri Umeå. 260 s.

Wickström, L., 1940: Västerbotten 1940: Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 21. Nyheternas tryckeri Umeå. 200 s.

Åberg, J., 2017a: Miljöproblemet sura sulfatjordar Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen Västerbottens och Länsstyrelsen Norrbottens strategiska arbete. Länsstyrelsen Västerbotten 43 s.

Åberg, J., 2017b: Sulfatjordspåverkan i kustmynnande småvattendrag i Västerbotten - tolkningar av nuläget med hjälp av en kemisk bedömningsmodell och provfiske. Länsstyrelsen Västerbotten 41 s.

Åbjörnsson, K., Stenberg, M & Sohlenius, G., 2018: Järn- och aluminiumurlakningar från invallningar – en undersökning av tre områden i Skåne. På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne.

Åström, M., 1997: Partitioning of transition metals in oxidised and reduced zones of sulphide-bearing fine-grained sediments. Applied Geochemistry 5. 607–617.

Åström, M., 2001a: Abundance and fractionation patterns of rare earth elements in streams affected by acid sulphate soils. Chemical Geology 175, 249–258.

Åström, M., 2001b: The effect of acid soil leaching on trace element abundance in a medium-sized stream, W. Finland. Applied Geochemistry 16. 387–396.

Åström, M. & Björklund, A., 1995: Impact of acid sulfate soils on stream water geochemistry in western Finland. Journal of Geochemical Exploration 55, 163–170.

Öborn, I., 1994: Morphology, chemistry, mineralogy, and fertility of some acid sulfate soils in Sweden. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil Sciences, 18, 46 s.

Öhlander, B., Nordblad, F., Lax, K., Frauke, E. & Ingri, J., 2013: Biogeochemical mapping of stream plants to trace acid sulphate soils: a comparison between water geochemistry and metal content in macrophytes. Geochemistry: Exploration, Environment, Analysis. http://dx.doi.org/10.1144/geochem2013-206

Österholm, P. & Åström, M., 2002: Spatial trends and losses of major and trace elements in agricultural acid sulphate soils distributed in the artificially drained Rintala area,W. Finland. Applied Geochemistry 17, 1209–1218.

Senast ändrad 2019-09-05

Skriv ut