Skyddsvärdet styr utredningsstrategin

På SGU:s webbplats finns checklistor över objekt som kan vara skyddsvärda (till exempel ur samhällsplaneringsperspektiv, se Checklista för grustäkter under Mer på vår webbplats.):

Några exempel på skyddsobjekt är:

• Allmän och enskild vattenförsörjning
• Vattenskyddsområden
• Grundvattenförekomster avgränsade i förvaltningen
• Källområden
• Geoenergianläggningar
• Byggnader och anläggningar på sättningskänslig mark
• Grundvattenkänsliga naturtyper
• Förorenade markområden (undvika mobilisering)
• Känsliga småvatten uppströms anläggningen
• Känslig recipient.

Ju fler skyddsobjekt som finns i schaktens närhet, desto mer ingående bör utredningen vara. Detta påverkar alltså utformningen av utredningsstrategin. Om ett eller flera objekt med höga skyddsvärden har identifierats motiverar det en mer noggrann utvärdering av påverkansområdets utbredning – allt för att öka säkerheten vid bedömningen av sakägarkrets och påverkan. Om få eller inga skyddsobjekt har identifierats i ett väl tilltaget närområde (vid konservativa antaganden) så kan utredningen av påverkansområdets utbredning förenklas. Det kan alltså finnas skäl till olika ambitionsnivåer.

I det PM för beräkning av storleken på influensområdet kring en bergtäkt som WSP tagit fram 2015 på uppdrag av Sveriges bergmaterialindustri (SBMI) (se Relaterade dokument) ges exempel på hur en enkel utredningsstrategi kan fungera för tillståndsansökan till vattenverksamhet. Där redovisas konservativa utgångsvärden som leder till ett väl tilltaget påverkansområde. De viktigaste antagandena är:

• Att sprickigt berg kan betraktas som ett homogent och isotropt poröst medium
• En hög vattengenomsläpplighet (högt K-värde) hos berget (se vidare resonemang kring detta i avsnitt Beräkningsexempel hydraulisk konduktivitet)
• Att öppna magasinsförhållanden råder med en initial, ostörd grundvattenyta i nivå med markytan
• Att grundvattennivåsänkningen inom planerat täktområde sker ner till slutlig täktbotten
• Att berget under nivån för täktbotten är impermeabelt inom hela influensområdet
• Att täktens form liksom dess influensområde är cirkulära och koncentriska
• Att fortvarighet råder, det vill säga att stationära flöden och grundvattennivåer råder över tid
• Att inläckaget till täkten är i jämvikt med nybildningen av grundvatten inom influensområdet
• Att flödet mot täkten kan beräknas med Dupuits approximationer (dessa beskrivs i Groundwater Hydrology se Läs mer-tips)

Läs mer-tips:

• Checklista för grustäkter som stöd vid ansökan vid grus- och bergtäkter finns på SGU:s sida Checklista för grustäkter (under Samhällsplanering)

• WSPs PM Generella rekommendationer för bedömning av tillståndsplikt för vattenverksamhet vid bergtäkter
• Boken Groundwater Hydrology av David Keith Todd och Lary W Mays år 2005