Handledning Bedömning av influensområde avseende grundvattenbortledning

Konceptuell modell

Det är viktigt med ett väl definierat utgångsläge inför upprättandet av den planerade verksamhetens ansökan. Ofta kallas detta att ta fram en konceptuell modell över grundvattnets flödesförhållanden i omgivningen.

Hur ser kunskapsläget ut? Vad är antaganden och vad går att stärka med uppmätta bakgrundsvärden? Se till att den konceptuella modellen är väl dokumenterad och att den går att revidera och uppdatera i takt med att nya data och beräkningar tillkommer.

Avsnittet Hydrogeologiska förutsättningar tar upp behovet av att hänvisa till topografi, geologi, avrinning och grundvattenbildning. I det fortsatta arbetet bör en fördjupning av den konceptuella bilden ske.

Här är några frågor man kan behöva ställa för att få klarhet: 

  • Finns kunskap om grundvattennivåer? Ofta är det en stor styrka att veta något om dessa.
  • Går det att referera till och ha nytta av SGU:s nät av grundvattennivåövervakning för referensbedömning?
  • Hur ser grundvattenmagasinet eller magasinen ut? Är det öppna eller slutna förhållanden eller kombinationer av dessa?
  • Vilka jordlagerföljder och jorddjup finns?
  • Finns detaljerad kunskap från platsen?
  • Finns tolkningar att hämta via SGU:s jorddjupsmodell?
  • Vilken hydraulisk konduktivitet kan antas?
  • Vilken osäkerhet finns i den antagna hydrauliska konduktiviteten? Finns dessa värden utredda, helst via hydrauliska tester, provpumpningar eller vattenförlustmätningar? Eller från tolkningar av siktanalys av jordprover?
  • Vad säger litteraturvärden?
  • Finns stöd via Brunnsarkivet på SGU?
  • Finns bergets hydrauliska konduktivitet angiven på regionala berggrundskartor och hur representativt är detta?

Det är viktigt att redovisa en gällande tolkning av områdets grundvattenbildning, till de lösa jordlagren och – om relevant – med läckage ner genom jordlagerstrukturen och vidare ner i morän på berg och slutligen ner i berget. Resonemanget ska förankras i begrepp som nederbörd, evapotranspiration, specifik avrinning och läckage. Det är även viktigt att inkludera ett resonemang om strukturgeologi, förhärskande sprickriktning och varifrån denna information hämtas, sprickkartering i fält eller referens till SGU:s kartläggning. Även en bedömning om ifall den dominerande sprickriktningen kan påverka utbredningen och formen hos påverkansområdet kan behöva ingå.

Senast ändrad 2019-10-09

Skriv ut

Relaterad information