Inför en planerad schaktverksamhet som kan innebära bortledande av grundvatten kan ärendet kan ta olika vägar genom tillståndsprocessen.
Här presenteras en sammanställning av några hållpunkter och hur SGU kan komma att bli delaktiga i processen, till exempel som remissinstans. Även lagstiftning som berör frågan tas upp.
I början av en tillståndsprocess ska verksamhetsutövaren hålla ett inledande samråd (jämför främst 6 kap. miljöbalken, även miljöbedömningsförordningen). Detta ska bland annat ske med länsstyrelsen och kan resultera i ett beslut om huruvida verksamheten innebär betydande miljöpåverkan eller ej. Ibland får SGU handlingar från samrådet för påseende för att kunna yttra sig över om myndigheten anser att angreppssättet för framtagande av ansökan är riktigt. En bra handledning kan både snabba upp samrådsprocessen och minska verksamhetsutövarens och myndigheternas arbetsbörda i detta skede.
Därefter sker ett samråd med de sakägare som verksamhetsutövaren bedömer kan påverkas.
Den här handledningen riktar sig till verksamheter som omfattar grundvattenbortledning från schakter, dagbrott eller täkter, vilket innebär att utövaren som huvudregel ska ansöka om tillstånd till vattenverksamhet. Handledningen inriktar sig alltså inte på grundvattenuttag (grundvattentäkt), även om det i tillståndsrättslig mening också kan vara en form av grundvattenbortledning (sedan kan ytterligare bestämmelser och undantag i och för sig vara tillämpliga på just sådana uttag, jämför exempelvis 9 kap. 10 § och 11 kap. 11 § miljöbalken). Notera också att exempelvis en sänkning av grundvattenytan till viss nivå i sig inte utgör ett bortledande av grundvatten; en sådan sänkning av grundvattenytan kan dock i regel betraktas som en effekt av en vattenverksamhet, där verksamheten således består i grundvattenbortledandet.
Det är vanligt att SGU får sådana ärenden på remiss, även om SGU i och för sig inte är en obligatorisk remissinstans när mark- och miljödomstol handlägger mål av nu aktuell typ (jämför främst 22 kap. 4 § miljöbalken). Om bedömningen gjorts att den aktuella vattenverksamheten (vad gäller grundvattenbortledandet) enligt undantagsbestämmelsen i 11 kap. 12 § miljöbalken inte är tillståndspliktig, behöver ansökan inte omfatta bortledningen. Beroende på vad verksamheten omfattar så kan det istället för ansökan om tillstånd till vattenverksamhet krävas en anmälan till tillsynsmyndigheten (jämför ovan). Tänk på att det normalt är verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att tillstånd inte krävs för den aktuella vattenverksamheten (jämför 2 kap. 1 § miljöbalken). Det händer att SGU blir remissinstans för att ange om myndigheten tillstyrker eller avstyrker undantagsregelns tillämplighet (SGU ger således aldrig tillstånd till vattenverksamhet).
Syftet med svensk vattenförvaltning är att vi ska förbättra våra vatten och skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Vattenförvaltningen omfattar sjöar, vattendrag, kust- och övergångsvatten samt grundvatten. Ansvaret för genomförandet av vattenförvaltningen ligger på de fem vattenmyndigheterna. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) stödjer vattenmyndigheterna genom vägledning och föreskrifter för ytvatten.
När det gäller grundvatten så är Sveriges geologiska undersökning (SGU) vägledande, se vägledningen Vattenförvaltning av grundvatten. Om verksamheten berör en grundvattenförekomst som avgränsats inom förvaltningen så måste hänsyn tas till upprättade miljökvalitetsnormer. I SGU:s remissvar lyfts alltid om ansökan tagit hänsyn till påverkan på miljökvalitetsnormerna. Notera att vattendirektivet uppmärksammar både pågående och potentiell vattenförsörjning samt grundvattenberoende ekosystem som skyddsvärda objekt.
SGU är miljömålsmyndighet för Grundvatten av god kvalitet. I denna roll bevakar vi att verksamheter inte står i konflikt med de delmål som angivits. Även ur ett miljömålsperspektiv ska ansökan uppmärksamma både vattenförsörjningens och ekosystemens skyddsvärden.
Läs mer-tips:
Senast ändrad 2019-10-01