Parametrar inom kontrollerande kemisk övervakning

Obligatoriska parametrar

För alla grundvattenförekomster bör de fem obligatoriska parametrarna syre, pH, konduktivitet, nitrat och ammonium inkluderas vid varje övervakningstillfälle. Detta utgör en basnivå för att karaktärisera grundvattnet och ge en indikation om eventuell mänsklig påverkan. Det är även obligatoriskt att övervaka parametrar som indikerar de mänskliga verksamheter som identifierats i den inledande kartläggningen, i syfte att undersöka om dessa kan utgöra risk för att inte nå eller bibehålla god kemisk status. Detta kan innefatta parametrarna i listan med generella tröskelvärden, men vid behov även andra förorenande ämnen. SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten och Naturvårdsverkets branschlista kan användas som stöd vid urval av ytterligare parametrar (se Relaterad information).

Om grundvattenförekomsten är gränsöverskridande (med Norge eller Finland) måste skyddsobjekt och användning i angränsande land beaktas vid urval av parametrar. Relevanta myndigheter i angränsande land bör kontaktas för att stämma av angående eventuella anpassningsbehov.

Inom tillrinningsområde för uttagspunkt (TFU) ska parametrar som kan utgöra fara för människors hälsa vid användning av grundvattnet som dricksvatten inkluderas. Till skillnad från övriga grundvattenförekomster, ska ämnen som naturligt kan förekomma i hälsoskadliga halter också beaktas. Det kan exempelvis handla om arsenik, bly, fluorid eller uran, om dessa bedöms kunna förekomma i förhöjda halter.

Det är också obligatoriskt att övervaka parametrar som kan leda till att miljökvalitetsnormer för grundvattenanslutna ytvattenförekomster inte uppnås, eller orsakar betydande skada på grundvattenberoende skyddsvärda terrestra ekosystem. Detta kan handla om parametrar som har bedömningsgrunder eller gränsvärden i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25), och som kan påverka den aktuella vattenförekomsten negativt. Det kan också gälla parametrar som tas upp i bevarandeplaner för Natura 2000-områden.

Inom nitratkänsliga områden tillkommer inga ytterligare parametrar, eftersom nitrat redan är en obligatorisk parameter. Det kan dock vara lämpligt att övervaka nitrat vid fler övervakningsstationer, eller med högre frekvens inom nitratkänsliga områden (minst en gång vart fjärde år).

Rekommenderade parametrar

Det finns flera parametrar som rekommenderas eftersom de karaktäriserar grundvattnet och kan vara viktiga som stöd vid utvärdering av grundvattenkemiska data, exempelvis:

• Dominerande anjoner (vätekarbonat, sulfat, klorid) och katjoner (natrium, kalium, kalcium, magnesium) ger grundvattnet dess karaktär och egenskaper. Förekommande halter av dessa ämnen speglar de geologiska material som vattnet interagerat med och de processer som vattnet utsatts för sedan infiltration. Analysernas och provtagningens kvalitet kan dessutom kontrolleras genom att utföra jonbalansberäkningar, samt genom jämförelse av jonernas ekvivalenta ledningsförmåga och uppmätt konduktivitet.
• Förekomst av löst järn och mangan är indikativt för pH och redoxförhållanden. Halterna av järn och mangan behövs tillsammans med sulfat för att kunna bestämma vattnets redoxstatus, vilket är av betydelse för många ämnens löslighet i grundvattnet. Höga koncentrationer av järn och mangan kan även innebära svårigheter vid provtagning eftersom de fälls ut som hydroxider vid kontakt med syre, och medfällningar av andra metaller på järnhydroxiderna kan ske.
• Förekomsten av naturliga organiska kolföreningar i grundvattnet påverkar mobilitet och transport av bland annat metaller och syntetiska föroreningar. Halten av organiskt kol i grundvattnet ger också en indikation avseende graden av ytvattenpåverkan. Mängden organiskt material anges ofta som totalt organiskt kol (TOC) som består av både löst och suspenderat kol, eller som löst organiskt kol (DOC). Även analys av oxiderbarhet eller kemisk syreförbrukning (COD) kan användas för att indikera mängden naturligt organiskt material i ett grundvattenprov.
• Grundvattnets temperatur kan påverka vattenkemin, och temperaturförändringar som avviker från säsongsmönster kan vara orsakade av mänskliga verksamheter.

För fördjupad information om dessa parametrar, se handledningen Bedömningsgrunder för grundvatten (se Relaterad information).

Rekommendationen är också att relevanta parametrar som ingår i listan med generella tröskelvärden i SGU-FS 2023:1 bör analyseras inom den kontrollerande övervakningen på utvalda platser. Listan inkluderar vanligt förekommande föroreningar samt miljö- och hälsorelevanta föroreningar i svenskt grundvatten, och det är möjligt att dessa föroreningar förekommer även om betydande mänskliga verksamheter inte har identifierats i kartläggningen. Övervakning av dessa parametrar bör prioriteras på övervakningsplatser som bedöms kunna vara utsatta för relevant mänsklig påverkan (exempelvis bekämpningsmedel i närheten av odlad jordbruksmark, PFAS i närheten av platser där släckskum använts och så vidare).

Bland de rekommenderade parametrarna ingår även de ämnen som tas upp på bevakningslistan för dricksvatten (enligt dricksvattendirektivet), samt de ämnen som tas upp på de EU-gemensamma bevaknings- och kandidatlistorna för grundvatten (se Relaterad information). De flesta av dessa ämnen har inte generella tröskelvärden för grundvatten, men är lämpliga att kontrollera då de uppmärksammats som vanliga föroreningar i vattenmiljön i EU-sammanhang och därmed kan bli föremål för framtida regleringar. Övervakning av dessa parametrar bör prioriteras på övervakningsplatser som bedöms kunna vara utsatta för relevant mänsklig påverkan (exempelvis läkemedelsrester i närheten av avloppspåverkan, industrikemikalier i närheten av förorenade områden eller aktiv industriell verksamhet och så vidare).