Kontrollerande och operativ övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning ger underlag till riskbedömning, statusklassificering och åtgärdsarbete avseende grundvattenförekomsters kemiska status.
Provtagning inom den nationella miljöövervakningen av grundvatten vid S:t Olofs källa, Skåne.
Foto: Joel Häggqvist, SGU.
2 kap. 4 § Vattenmyndigheten ska i varje vattenförvaltningscykel upprätta och se till att det genomförs program för kontrollerande kemisk övervakning som omfattar samtliga grundvattenförekomster.
2 kap. 9 § Vattenmyndigheten ska i varje vattenförvaltningscykel upprätta och se till att det genomförs program för operativ kemisk övervakning som omfattar samtliga grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus enligt 2 kap. 1 § Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2023:1) om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten.
Övervakningsprogram ska upprättas i respektive vattendistrikt så att de ger en representativ bild av grundvattenförekomsternas kemiska status. Resultaten från övervakningen ska också möjliggöra trendanalyser, där uppåt- eller nedåtgående förändringar avseende koncentrationer av föroreningar kan påvisas.
Övervakningen av kemisk grundvattenstatus ska utgöras av program för kontrollerande respektive operativ övervakning (se avsnitt under Relaterad information), vilket följer av bestämmelser i vattendirektivet.
Vägledningen till SGU:s övervakningsföreskrifter är fokuserad på hur föreskrifterna ska tolkas och implementeras vid upprättande av övervakningsprogram – urval av provplatser, parameteruppsättning, övervakningsfrekvens, beaktande av skyddade områden samt hantering av data. För teknisk och praktisk vägledning angående exempelvis provtagningsmetodik vid olika typer av provplatser, fältutrustning och liknande hänvisas till Havs- och vattenmyndighetens övervakningsmanual Undersökningstyp: Övervakning av grundvattenkvalitet. För EU-gemensam vägledning om övervakning av grundvatten under vattendirektivet, se Guidance Document No. 15 Guidance on Groundwater Monitoring (CIS 15) (se Relaterad information).
Begreppet övervakningsstation definieras i SGU-FS 2023:1 på följande sätt:
Övervakningsstation: geografiskt läge för övervakning, en övervakningsstation kan bestå av en eller flera provplatser.
Inom vattenförvaltningsarbetet förekommer både övervakningsstation och provplats som begrepp. I grundvattensammanhang är distinktionen främst användbar för större grundvattentäkter med flera uttagsbrunnar, då hela grundvattentäkten ofta anges som en övervakningsstation, och de individuella brunnarna anges som provplatser. I övrigt avser begreppen vanligen samma sak – en källa, en brunn eller ett observationsrör som används för övervakning av grundvattnets kvalitet eller kvantitet.
Denna definition står i samklang med definitioner som används i det svenska stationsregistret samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter inom vattenförvaltningsområdet.
De övervakningsstationer som används i övervakningsprogrammen ska ge en representativ bild av grundvattenförekomsternas vattenkvalitet, och vara placerade så att resultaten möjliggör en relevant riskbedömning och klassificering av status enligt 3–4 kap i SGU-FS 2023:1. Detta ställer krav på att grundvattnets kvalitet undersöks vid lämpliga platser i förhållande till kunskapen om akviferens egenskaper och grundvattnets flöde inom förekomsten, samt eventuella påverkanskällor och skyddsobjekt (exempelvis uttagsbrunnar för dricksvatten och grundvattenanslutna ytvattenförekomster). Förutom lokalisering är det också viktigt att grundvattnet tas in från lämpliga djup (när observationsrör eller brunnar används för provtagning).
Den kontrollerande övervakningen ska omfatta samtliga förekomster och uppfylla flera syften. Stationer som används för kontrollerande övervakning ska representera både opåverkade områden utan mänsklig verksamhet, och områden där mänskliga verksamheter förekommer och påverkan på grundvattnet är känd eller okänd.
Den operativa övervakningen riktas mot kända betydande påverkanskällor och de mänskliga verksamheter och föroreningar som orsakar att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk status. Detta kan handla om både punktkällor (till exempel industriella utsläpp eller förorenade områden) och mer diffus påverkan (till exempel jordbruk, transport och infrastruktur eller urban bebyggelse). Inom den operativa övervakningen är det särskilt viktigt att övervakningsstationerna placeras så att de visar om det uppstår negativ påverkan på skyddsobjekt, samt om utförda åtgärder minskar risken för eller motverkar sådan påverkan.
En övervakningsstation kan användas för både kontrollerande och operativ övervakning i de fall det är lämpligt utifrån stationens placering och föroreningens spridning.
Grundvattnets kvalitet övervakas vanligen genom provtagning i källor, brunnar (kommunala vattentäkter eller enskilda brunnar) eller observationsrör.
Källor kan ofta vara fördelaktiga för provtagning. Grundvattnet har ett naturligt kontinuerligt flöde och behöver inte omsättas före provtagning, vattnet kommer inte i kontakt med rör- och ledningsmaterial (av exempelvis metall eller plast), och källor representerar ofta grundvattenkvaliteten från ett större tillrinningsområde (jämfört med observationsrör). Det är viktigt att säkerställa att källans vatten representerar den aktuella grundvattenförekomsten, och inte grundvattnet från en avskild geologisk formation, exempelvis ett överliggande svallskikt.
Allmänna och enskilda brunnar kan ofta användas för provtagning inom övervakningen. Det är viktigt att obehandlat grundvatten (råvatten, innan eventuella reningssteg) analyseras, när syftet är att ta reda på grundvattnets kvalitet. Brunnar som tillhör större allmänna vattentäkter i drift är att föredra av två skäl, dels har de större tillrinningsområden vilket gör att proverna representerar en större del av grundvattenförekomsten i fråga, dels omsätts vattnet mer kontinuerligt än i enskilda brunnar. Allmänna vattentäkter har ofta vattenskyddsområden och därigenom ett stärkt lokalt skydd, vilket kan innebära att proverna representerar vatten med bättre kvalitet än övriga delar av grundvattenförekomsten. Det är därför lämpligt att också övervaka grundvattnets kvalitet utanför vattentäkternas skyddszoner. Det bör också beaktas att uttagsmängderna från allmänna och enskilda brunnar kan variera mycket under året, vilket kan påverka grundvattenkemin (exempelvis kan stora uttag vid låga grundvattennivåer leda till saltvatteninträngning).
Observationsrör kan etableras när det saknas andra möjligheter att komma åt grundvattnet inom områden som är viktiga för provtagning. Det är viktigt att observationsrören består av material som så lite som möjligt kontaminerar proverna. Rör av rostfritt stål är att föredra vid analys av organiska miljögifter, och inerta plaströr, exempelvis syralakade miljörör av HDPE (high-density polyethylene) är att föredra vid analys av oorganiska ämnen. I och med att observationsrör inte omsätts genom kontinuerliga uttag och grundvattnet blir stillastående, måste rören omsättas genom pumpning före provtagning. Observationsrör representerar vanligtvis relativt små tillrinningsområden och en liten del av en grundvattenförekomst. Flera rör med intag på olika djup kan behövas för att få en representativ bild av grundvattenkvaliteten inom en förekomst eller för en verksamhets påverkan.
Senast ändrad 2025-12-11