Avsnittet är under uppbyggnad och ej färdigt! På uppdrag av Naturvårdsverket och Statens Fastighetsverk mäter SGU kontinuerligt i grundvattennivåer vid ett antal våtmarkslokaler som skall återvätas i södra Sverige.
Projektet initierades av SGU efter att det statliga forskningsrådet Formas uppmärksammat bristen på forskningsbaserade data om effekter på grundvatten i omgivande jordar i samband med våtmarksåtgärder.
Mer information finns i Formas rapport: F3:2022.
Efter den mycket torra sommaren 2018 satsades statliga medel för att öka mängden tillgängligt yt- och grundvatten i landskapet, bland annat genom att återställa våtmarker. I detta sammanhang finns det ett stort behov av kunskap om långsiktiga hydrologiska effekter av våtmarksåtgärder, positiva såväl som negativa. Det finns bland annat en oro hos markägare för att höjd grundvattennivå kring våtmarker ska leda till negativa konsekvenser för till exempel skogstillväxten.
Syftet med SGU:s mätningar av grundvattennivåer är att möjliggöra en långsiktig empirisk uppföljning av hur grundvattennivåer och markens möjlighet att magasinera grundvatten påverkas av våtmarksrestaurering. Studien fokuserar bland annat på om eventuella effekter på grundvattnet i omgivande marker kan kopplas till specifika geologiska miljöer. Utöver det studeras även hydrologin i själva våtmarken. Övergripande analyser av grundvattenkvalitet ingår också i studien.
Fokus är att studera grundvattennivåer före och efter återvätning, främst i utdikad torvmark som ligger i direkt anslutning till genomsläppliga jordartarter. Genomsläppliga jordarter är sådana jordarter där vatten rör sig relativt snabbt. När grundvattennivån i en intilliggande våtmark höjs, påverkas därför även nivåerna i omgivande mark, om dessa jordar är av genomsläpplig karaktär. Hur stor denna effekt blir är däremot oklart. De hydrogeologiska modeller som SGU har gjort pekar dock på att denna typ av geologiska miljö, dvs. genomsläppliga jordarter, har störst chans att ge en stärkt grundvattentillgång i samband med återvätning.
Läs mer i SGU-rapport 2022:12).
De flesta våtmarkerna som ingår i studien ligger därför i anslutning till sand och grus i form av isälvsavlagringar (till exempel åsar) eller postglaciala avlagringar av sand eller grus.
I studien ingår även ett fåtal våtmarker belägna i sandig morän. Eftersom morän är en av Sveriges vanligaste jordarter sker många våtmarksrestaureringar i områden som domineras av morän. Det är därför intressant att följa upp de eventuella effekterna på grundvatten även i morän.
De våtmarkslokaler och referenslokaler där SGU för närvarande mäter grundvattennivåer presenteras i tabellen och kartan nedan. Data om grundvattennivåerna från dessa lokaler publiceras löpande på SGU:s webbplats och är tillgängliga för nedladdning:
Kartvisare och diagram för nivåer per mätstation
Översikt över våtmarkslokaler i projektet: Tabellen listar utdikade torvmarker där grundvattenrör har installerats i torven och i omgivande mineraljordar. Kartan längre ned på sidan visar var lokalerna är belägna. Majoriteten av våtmarkerna består av utdikad torv, men lokalen på Öland är en tidigare sjö som torrlagts och nu ska återvätas. Våtmarken i Övedskloster är belägen på postglacial sand och här kommer grundvattennivåerna i samband med återvätning att kunna kopplas till reglering av vatten i intilliggande Vombsjön.
| ID | Våtmarkslokal | Antal grundvattenrör med nivå-loggers | Yta torv (ha) | Dominerande mineraljord |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Svartmossen, Uppland | 5 | 4,3 | Sandig morän |
| 2 | Jordmossen, Uppland | 3* | 31,2 | Sandig morän |
| 3 | Lilla Bålmyran, Uppland | 2* | 2,0 | Sandig morän |
| 4 | Trindmossen, Uppland (REF. SITE) | 2* | 1,0 | Sandig morän |
| 5 | Gristräsket - Ådön, Södermanland | 4 | 2,6 | Isälvssediment |
| 6 | Väsmossen, Södermanland | 3 | 7,6 | Isälvssediment |
| 7 | Östra Väsmossen, Södermanland (REF. SITE) | 3 | 2,3 | Isälvssediment |
| 8 | Vedborm träsk, Öland | 5* | 89,5 | Postglacial sand |
| 9 | Långmyre, Gotland (REF. SITE) | 9* | 127,3 | Postglacial sand |
| 10 | Kråkered, Västra Götaland | 3 | 9,8 | Isälvssediment |
| 11 | Bredared, Västra Götaland (REF. SITE) | 3 | 6,4 | Isälvssediment |
| 12 | Plönninge, Halland | 6* | 10,6 | Postglacial sand och grus |
| 13 | Övedskloster, Skåne | 6* | 0,0 | Postglacial sand |
* lokaler där ytterligare rör med mätstationer finns installerade och där nivå-data följs upp även av andra aktörer.
Inför installationen av grundvattenrör studerades platserna ingående med hjälp av relevant kartmaterial, främst med avseende på topografi (Lantmäteriet), jordarter (SGU) och hydrologi (SGU) samt framkomlighet och ägarförhållanden (Lantmäteriet).
Undersökningar i fält gjordes sedan för att säkerställa att jordarterna på platsen stämmer med kartunderlagen och för att kontrollera framkomlighet.
Grundvattenrören installerades med tillhörande filter placerade på ett djup som även under torrperioder bedömdes ligga under grundvattenytan.
Installation av grundvattenrör i mineraljord
Att borra i mineraljord för att till exempel få ned ett grundvattenrör är i regel omöjligt med handkraft. Därför användes SGU:s maskindrivna borr med tillhörande bandvagn. På vissa lokaler då framkomligheten var begränsande användes en handdriven Kobra-borr. Denna utrustning användes för att borra hål genom sedimenten, och därefter trycka ned ett grundvattenrör. Grundvattenrör i torven installerades med handkraft med hjälp av en spadborr.
För att få en mätserie som visar grundvattenförhållandena både före och efter restaurering valdes våtmarker där det var praktiskt möjligt att mäta grundvattennivåer under cirka 1–2 år både före och efter planerad återvätning .
Grundvattennivåerna mäts med hjälp av nivåmätare av typen Solinst Level-logger. Dessa har programmerats att mäta var fjärde timme (på vissa lokaler varje timme). I de fall där lufttrycksdata inte finns tillgängligt via en närliggande SMHI-station har även en barometer monterats, även den av typ Solinst. Detta för att kunna kompensera grundvatten-mätningarna för variationer i lufttryck. Nedladdning av data om grundvattennivåer och lufttryck görs manuellt i fält cirka 1–2 gånger per år. Nivådata tillgängliggörs löpande på SGU:s webbplats: Kartvisare och diagram för nivåer per mätstation.
Mätningar görs även vid ett antal referenslokaler så att effekterna av återvätning kan jämföras med vad som händer i en opåverkad våtmark under samma förhållanden och under samma tidsperiod.
Inom ramen för projektet ingår även att mäta vattenkvaliteten i anslutning till våtmarken före och efter restaurering. Detta görs med hjälp av kemiska analyser på vattenprover från utvalda grundvattenrör. Proverna analyseras enligt ett baspaket som omfattar följande parametrar: temperatur, pH, konduktivitet (EC), löst syre, aluminium, alkalinitet/aciditet, ammonium, fluorid, fosfat, järn, kalcium, kalium, kisel, kiseldioxid, klorid, magnesium, mangan, natrium, nitrat, sulfat, totalfosfor, totalkväve och totalt organiskt kol. Dessutom analyseras koncentrationen av följande metaller: arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver (total), nickel, vanadin och zink. Det är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som genomför analyserna på uppdrag av SGU. Kontakta SGU:s kundtjänst om du är intresserad av analysdata.
I samband med att grundvattenrören installerades studerades jordarterna i, och i anslutning till, våtmarkerna. Jordlagerföljden vid varje borrpunkt identifierades i fält och dokumenterades. Denna information kommer att användas vid framtida utvärdering av jordarternas eventuella betydelse för kvantitativa och kvalitativa effekter på grundvattnet i omgivande mark efter restaurering
Projektet genomförs i samarbete med flera aktörer, bland annat: Naturvårdsverket, Statens Fastighetsverk, Skogsstyrelsen, Uppsala universitet, SLU, Stockholms universitet, Borgholms Energi, Sydvatten AB, Borås Stad, Svenska Kyrkan, Region Halland. Projektet finansieras av Naturvårdsverket och Statens Fastighetsverk.
Senast ändrad 2025-07-16