Så påverkar klimatförändringar grundvattnet

Klimatet står under ständig förändring och det pågår en global uppvärmning. Den pågående klimatförändringen och temperaturökningen leder till förändringar i det hydrologiska kretsloppet genom ändrade avdunstnings- och nederbördsmönster. Grundvattnet är en viktig del i det hydrologiska kretsloppet och förändringar i temperatur och nederbörd kommer att påverka den mängd grundvatten som bildas och som sedan finns tillgängligt för olika användningsområden användning. Framtida klimat ställer nya krav på vattenförsörjning till dricksvatten, industri och bevattning samt vattenhantering inom jordbruk och skogsbruk. Områden kan komma att kräva effektivare markavvattning, och nya områden kan komma att behöva bevattnas.

Grundvattennivåerna har redan förändrats

I Sverige faller det mer nederbörd under sommar och höst än under vinter och vår. I takt med att växtsäsongen avtar under hösten och vintern så finns mer nederbörd tillgänglig för grundvattenbildning. Ju längre norrut man kommer, desto större andel av nederbörden faller som snö. Först när snön smälter på våren så finns denna nederbörd tillgänglig för grundvattenbildning.

I den klimatförändring som pågår så förändras nederbördsmönstret och snögränsen förskjuts norrut. Den hydrologiska regimen, det vill säga de typiska tidsmässiga variationerna i den hydrologiska cykeln, är redan under förändring. Snösmältningen och vegetationsperioden infaller tidigare och växtlighet håller i sig längre på hösten, med större evapotranspiration som följd. Detta innebär att grundvattennivåns avsänkningsperiod under sommarhalvåret har förlängts med ungefär två veckor under de senaste 20 åren.

Grundvattnets förväntade förändring

För långsamreagerande grundvattenmagasin, belägna i isälvsmaterial och som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen, förväntas följande förändringar:

• Grundvattnets årsmedelnivå beräknas höjas i större delen av Sverige utom i landets sydöstra delar där nivåerna istället beräknas sjunka. Detta gäller både snabbreagerande och långsamreagerande magasin men har störst betydelse för de långsamreagerande magasinen och därmed för den allmänna vattenförsörjningen.
• Grundvattnets maximi- och miniminivåer beräknas öka i norra Sverige medan de istället beräknas minska i södra Sverige. Mönstret är inte lika tydligt för de snabbreagerande magasinen som för de långsamreagerande grundvattenmagasinen.
• Nivåfluktuationerna beräknas minska i norra delen av landet medan de beräknas öka i landets södra och sydvästra delar.

För snabbreagerande grundvattenmagasin belägna i främst morän och som främst är viktiga för den enskilda vattenförsörjningen, förväntas följande förändringar:

• Den största beräknade förändringen i ett framtida klimat är att grundvattennivåernas regim förändras, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation väntas förändras, främst i den norra delen av Sverige. Detta har främst betydelse för den enskilda vattenförsörjningen.
• Grundvattennivåerna beräknas vara lägre under sensommar och tidig höst, vilket kan påverka den enskilda vattenförsörjningen till följd av en längre period utan grundvattenbildning under sommarhalvåret.
• Grundvattennivåerna beräknas fluktuera mindre i norra Sverige medan det i södra Sverige beräknas bli i stort sett oförändrade nivåvariationer.

Läs mer om kartunderlag för kartering.

Ändrat klimat påverkar grundvattenkemin

Klimatförändringarna kan också leda till ändrad markanvändning, odling av nya grödor, längre växtsäsonger och ökad användning av gödsel och bekämpningsmedel vilket kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. Den ökade nederbörden kan dessutom medföra fler och större översvämningar samt höjda ytvattennivåer, vilket kan påverka grundvattenkvalitet genom ökat inflöde av ytvatten till grundvattenmagasin samt mobilisering av föroreningar i mark.

Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan påverka grundvattenkemin. När grundvattennivåerna sjunker eller stiger kan halter av kemiska ämnen förändras på grund av förändrade redoxförhållanden. Ökande grundvattennivåer kan medföra minskade halter när det sker en utspädning av grundvattnet, detta gäller generellt för de flesta vittringsberoende parametrar som till exempel alkalinitet. Bilden är dock komplex. Om grundvattennivåerna ligger nära markytan kan det omvända sambandet gälla, till exempel kan mobilisering av upplagrade metaller i de översta markskikten leda till ökande halter vid stigande grundvattennivåer.

I kustområdena kommer havsnivåhöjningen att påverka grundvattnet genom att risken för saltvatteninträngning ökar. Enskilda brunnar i kustnära områden kan ha små marginaler och en större risk för saltvattenpåverkan.

Effekter på föroreningar i mark och vatten av ett förändrat klimat

Mer läsning

Rapporterna är pdf-filer som öppnas i nytt fönster:

• Klimatets påverkan på koncentrationer av kemiska ämnen i grundvatten. SGU-rapport 2012:27
• Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat. SGU-rapport 2010:12
• Områden där grundvattennivån är av särskild betydelse för vattenkvalitet, markstabilitet eller ekosystem. SGU-rapport 2007:20
• Grundvattennivåer i ett förändrat klimat – nya klimatscenarier. SGU-rapport 2015:19
• Grundvattennivåns tidsmässiga variationer i morän och jämförelser med klimatscenarier, SGU-rapport 2015:20
• Rapportering av regeringsuppdrag: Kunskapsunderlag om grundvattenbildning. Grundvattenbildning och grundvattentillgång i Sverige, RR 2017:09