För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Erik Jonsson, SGU.

Sök stöd till geovetenskaplig forskning 2021

Sveriges geologiska undersökning (SGU) utlyser härmed medel för forskningsprojekt inom tillämpad forskning och riktad grundforskning inom det geovetenskapliga området.

DNR: 36-931/2020

SGU har i uppdrag att stödja geovetenskaplig tillämpad forskning och riktad grundforskning vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Syftet är att utveckla och använda nya kunskaper och metoder inom geologin för att bättre kunna tillfredsställa samhällets behov och verka för en hållbar utveckling. Vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta inom SGU:s ansvarsområden är kriterier för bedömning och rangordning av ansökningarna.

SGU kan dela ut forskningsmedel om cirka sex miljoner kronor per år, varav ungefär hälften går till nya projekt. Geovetenskaplig information från SGU:s databaser kan med fördel och utan kostnad användas i forskningsprojekt, kontakta oss för mer information om intresse finns. Kontakta även oss i god tid för att stämma av möjligheter om er projektidé involverar användande av SGUs infrastruktur.

Angelägna geovetenskapliga forskningsområden

SGU har i ”SGUs Forskningsagenda 2015-2020” identifierat angelägna forskningsområden. Dessa i kombination med de nationella utmaningar som berör SGU:s verksamhet utifrån miljökvalitetsmålen samt Agenda 2030 har gjort att vi i 2020 års utlysning välkomnar ansökningar inom dessa följande fyra områden:

1. Metall och mineraltillgångar för framtiden

För att Sveriges metall- och mineraltillgångar ska nyttjas på ett hållbart sätt behövs forskning kring Sveriges berggrunds utveckling samt de processer som styr bildning och lokalisering av malm- och mineralförekomster. Detta kan inkludera metoder för att finna nya mineraliseringar, mineraliseringstyper eller för att definiera malmkroppars karaktär och sammansättning för en effektivare utvinning av metaller. Mer kunskap och nya metoder för identifiering, kvantifiering och utvinning behövs även rörande sekundära mineralresurser, som till exempel gruvavfall, med fokus på de mineral och metaller som behövs för att möjliggöra en grön omställning.

2. Geologi och samhällsplanering

Nedan följer tre exempel på aktuella inriktningar inom samhällsplaneringen med forskningsbehov. Även ansökningar inom andra ämnesområden där geologiska frågeställningar berörs är välkomna.

Hållbar markanvändning

Byggande av städer och infrastruktur utgör en stor del av människans resursutnyttjande samt miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som kraven ökar på effektiv användning av georesurser och planering med hållbarhet i fokus.

Kunskap behövs för att kunna förutse utveckling av markförhållanden och relaterad påverkan på markanvändning vid till exempel klimatförändring. Detta inbegriper en bättre förståelse av geologiska förhållanden, vilket kan beröra geomorfologi, förekomst av naturliga problemområden (sura sulfatjordar, sulfidförande berggrund med mera), men även naturresurser (grundvatten, bergmaterial med mera). Kunskapsutveckling behövs även kring markanvändning och fysisk planering av infrastruktur samt utrymme både över och under markytan med fokus på ett resurseffektivt tillvaratagande av geologiska resurser. Detta kan inkludera georisker, geoenergi, geologisk lagring av koldioxid, samt behov av nya typer av underlag, såsom kartmaterial och databaser, och hur dessa ska anpassas mot framtida användare. Mer kunskap behövs också om förekomst och egenskaper av geologiska material samt vilka möjligheter det finns till ett hållbart nyttjande av dessa.

Grundvatten

Det finns ett stort behov av att utöka forskningen kring grundvatten, inte minst för att få bättre förståelse för grundvattnets roll i samhället. Det gäller främst grundvattnets uppträdande, kvalitet, värdering som naturresurs samt påverkan och funktion inom ekosystemen utifrån naturvetenskaplig grund. Bättre kunskap behövs om de processer som styr grundvattenbildning och därmed även grundvattnets roll inom den hydrologiska cykeln. Grundvattenbildning utifrån mängden nederbörd och nederbördens fördelning över tid i förhållande till markanvändning och geologiska förhållanden behöver utredas liksom hur grundvattenbildning sker sommartid. Denna typ av kunskap, liksom utvecklande av prognosverktyg för grundvattennivåer och grundvattnets kvalitet, är avgörande för att kunna göra en bedömning av vilka effekter ett förändrat klimat, i form av både ökad vattenbrist och ökade översvämningsrisker, kan ge. Metoder för att förbättra kunskapsinsamling om grundvattenresurser behöver tas fram.

Blå tillväxt

Den maringeologiska kunskapsuppbyggnaden för havsplanering och blå tillväxt omfattar bland annat kunskap om sediments egenskaper, substrat och habitat samt sedimentdynamiska processer, vilket kan ge information om exempelvis mineral- och sand/grusförekomster eller lämpliga områden för energianläggningar. Även kunskap om kustzonen är viktig för att bättre förstå och prognostisera kustprocesser generellt, men även för georisker såsom översvämning, erosion och skred.

3. Föroreningar i mark, grundvatten, vatten och sediment – påverkan från geovetenskapliga processer

Forskning kring föroreningar i mark, grundvatten, vatten samt sediment i sjöar och hav är mycket angeläget ur miljösynpunkt. Detta omfattar aspekter som förekomst, fastläggning, spridning och spridningsrisker av föroreningarna. Mer forskning krävs även för att separera förekomst av mänskliga föroreningar mot naturliga bakgrundshalter vad gäller bland annat metaller.

Kunskapsbristerna är fortsatt stora vad gäller hur dessa aspekter påverkas av olika geologiska processer. Exempel på processer är frigörelse och transport av naturliga ämnen från geologiska material, föroreningsspridning i samband med grundvattenbildning och -rörelser, samt fastläggning och spridning av föroreningar i och från sediment i hav och sjöar.

4. Kunskap om Sveriges geologiska förhållanden

Det finns fortsatt ett stort forskningsbehov om Sveriges geologi där till exempel regionalgeologi, berggrundsgeologi, mineralogi, malmgeologi, geokemi, strukturgeologi, isotopgeologi, geofysik, kvartärgeologi, hydrogeologi och olika geologiska processer ingår. Det kan vidare omfatta forskning kring utveckling av metodik, underlag och kartmaterial för effektivare tolkningar eller visualisering.

Ansökan

Vi ser fram emot att få in din ansökan senast den 15 september 2020. Dokument avseende SGUs generella villkor för bidrag till forskning 2020, ansökningsblankett och övrig information finns längre ned på sidan.

Ytterligare information erhålls av Therese Bejgarn; Sveriges geologiska undersökning, Box 670, 751 28 UPPSALA, tel. 018-17 90 00 eller via e-post: fou@sgu.se

När ansökningstiden har gått ut, så börjar urvalsprocessen och slutgiltigt beslut om medel fattas som regel i januari efterföljande år efter att SGU:s budget har blivit fastställd. Du kan läsa mer om detta under ”Så behandlas din ansökan”.

Senast granskad: 2020-06-05

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn