För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
29 oktober 2018

Mer kunskap och samverkan - nödvändiga steg mot en renare vattenmiljö

Bättre kunskapsläge och ökad samverkan krävs för att nå miljömålen för en giftfri vattenmiljö. Det framgår av en ny rapport som gjorts på uppdrag av Miljömålsrådet, där ett antal prioriterade områden i miljöarbetet med förorenade sediment pekas ut.

- Det finns en föreställning om att föroreningar som hamnar i sediment stannar där utan fara för människors hälsa och miljö. Men det stämmer inte. Miljögifter i sediment sprids i många fall till omgivande vattenmiljö och behöver därför åtgärdas, säger Minna Severin, maringeolog på SGU  och en av författarna till rapporten.

Rapporten ”Förorenade sediment – behov och färdplan för en renare vattenmiljö” har tagits fram som en av flera åtgärder för att nå miljömålen. Syftet med rapporten är att beskriva nuläget, samt att identifiera kunskapsluckor och behov inom arbetet med förorenade sediment, detta för att uppnå en bättre vattenmiljö. Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut och länsstyrelserna.

I rapporten identifieras fem fokusområden och inom dessa föreslås åtgärder som behövs för att Sverige ska få renare havs- och sjöbottnar:

En samlad överblick av förorenade sedimentområden i hav och vattendrag behövs, i likhet med vad vi har på land.

Idag har vi en relativt god bild av vilka markområden som är förorenade, men när det gäller förorenade sedimentområden har vi inte en lika detaljerad kunskap. Mot den bakgrunden behövs en inventering av förore­nade sedimentområden. Vi har vidare en nationell övervakning, av utsjösedi­ment, men inte lika god kontroll på kust, sjöar eller lokalt förorenade sedimentområden. Därför behövs utökade provtagningar inom ramen för nationella och regionala miljöövervaknings­program för både marina och limniska sediment.

Undersök, utred och åtgärda kända förorenade sedimentområden

Vi behöver komma igång med fler utredningar och åtgärder av förorenade sedimentområden. Det är viktigt att stora miljöproblem åtgärdas, men också att fler mindre utredningar och åtgärder genomförs för att på så sätt bidra till erfarenhet och kunskapsuppbyggnad hos fler aktörer.  

Mer vägledning och stöd

Vägledningsmaterialet för hantering av förorenade sedimentområden är magert i jäm­förelse med det material som finns för förorenad mark. Det behövs bland annat vägledningar för att kunna riskklassa och riskbedöma sedimentområden, så att man kan prioritera de viktigaste områdena och besluta om åtgärder.

Samverkan – ett nyckelord för framtiden

En utmaning i arbetet med förorenade sediment är att olika myndigheters verksamheter utgår från olika regelverk och uppdragsbeskrivningar. Detta gäller såväl vattenförvaltningen som efterbehandlingsarbetet. Det är därför viktigt med en stark samverkan mellan berörda myndigheter. Vägledningar behöver tas fram i samverkan mellan berörda myndigheter så att bedömningsgrunder harmonierar med varandra och att bedömningar genomförs på ett mer likartat sätt. En bättre samverkan berikar också arbetet genom tillgången på fler kompetenser och synvinklar.

Mer kunskap, erfarenhet och forskning krävs för att rätt insatser ska göras

Att utreda och åtgärda förorenade sediment är ofta komplext och kostsamt. Regeringens satsning på havsmiljön och förorenade sedimentområden är en god start för att komma tillrätta med problemen med förorenade sediment. Långsiktiga satsningar på forskning och utveckling krävs parallellt med att fler utredningar och åtgärder kommer igång, så att erfarenheter och kunskap kan byggas på.

Rapporten är ett resultat av miljömålsrådsåtgärden ”Förorenade sediment – samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder”.

Läs rapporten ”Förorenade sediment – behov och färdplan för en renare vattenmiljö”

Senast granskad: 2018-10-29

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn