Dricksvattenutredningens delbetänkande

Syftet med Drickvattenutredningen är bland annat att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och lång sikt, och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. Dricksvattenutredningens direktiv beslutades av regeringen 2014 och ska vara klar våren 2016.

Klimatförändringarnas effekter på dricksvattenförsörjningen

Den övergripande utgångspunkten är klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen. Direktiven tar fasta på ett antal områden som utredningen ska belysa och vid behov lämna förslag inom.
En uppdaterad analys av klimatförändringarnas framtida effekter på dricksvattenförsörjningen i Sverige ska utarbetas, vilka risker detta medför och samhällets sårbarhet och möjlighet att hantera effekterna på vattenkvalitet och tillgång till dricksvatten. Utredningen ska analysera i vilken utsträckning och med vilken kvalitet kommunerna gör sårbarhetsanalyser i relation till förväntade klimatförändringar.

SGUs underlag till delbetänkande om analysen av klimatförändringarnas effekter på dricksvattenförsörjningen

I Dricksvattenutredningens andra delbetänkande redovisas den del av utredningens arbete som avser en uppdaterad analys av klimatförändringarnas framtida effekter på dricksvattenförsörjningen i Sverige och vilka risker dessa medför. SGU har som underlag tagit fram två rapporter, en som behandlar tidsmässiga variationer i befintliga tidsserier (SGU-rapport 2015:20) och en som redovisar förväntade förändringar tillföljd av klimatförändringarna (SGU-rapport 2015:19).

Grundvattennivåer i ett framtida klimat

Med klimatberäkningarna och bakomliggande modeller och utsläppsscenarier som grund har SGU beräknat grundvattennivåer i ett framtida klimat. Beräkningar har skett för åren 2021–2050 respektive 2069–2098 för grundvattenmagasin av olika storlek, resultaten har jämförts med perioden 1961-1990.

Grundvattenmagasin kan delas upp i snabbreagerande (mindre), respektive långsamreagerande (större) magasin. Grundvattennivåerna i de snabbreagerande magasinen kännetecknas av större årliga variationer än i de långsamreagerande. De snabbreagerande har främst betydelse för den enskilda dricksvattenförsörjningen, medan de långsamreagerande har störst betydelse för den allmänna försörjningen.  

Våra beräkningar visar att grundvattnets årsmedelnivå höjs i större delen av Sverige utom i landets sydöstra delar, där grundvattennivåerna istället beräknas sjunka.
Grundvattnets förväntade lägsta- och högstanivåer för långsamreagerande grundvattenmagasin beräknas stiga i norra Sverige, medan de istället beräknas sjunka i södra delen av landet. Grundvattnets nivåfluktuationer (skillnad mellan lägsta och högsta nivå) beräknas minska i norra delen av landet, medan de i södra och sydvästra delarna av Sverige beräknas öka. För de snabbreagerande grundvattenmagasinen beräknas dock de södra och sydvästra delarna få i stort sett oförändrade nivåvariationer.

Klimatförändringarna bedöms även påverka årstidsvariationen av grundvattennivåer. Det är främst den nordligaste regimen, med en dominerande grundvattenbildning vid snösmältningen, som förväntas  få minskad utbredning  om dess södra gräns förflyttas norrut. Nederbörden kommer där i ökad utsträckning som regn, vilket ger ökad grundvattenbildning också under hösten.

SGU-rapport 2015:19, Grundvattennivåer i ett förändrat klimat – nya klimatscenarier (pdf, nytt fönster)
SGU-rapport 2015:20, Grundvattennivåns tidsmässiga variationer i morän och jämförelser
med klimatscenarier (pdf, nytt fönster)

Läs mer

På Regeringskansliets webbplats kan man läsa mer om Dricksvattenutredningen och dess delbetänkanden.
Läs mer om delbetänkanden om klimatförändringar och dricksvattenförsörjning (nytt fönster)