– Idag saknas en övergripande styrning och planering av undermarken. Det kan bland annat få till effekt att företräde ges till den som är först på platsen utan att hänsyn tas till andra verksamheter som kan behöva använda samma utrymme, säger Thomas Dalmalm, enhetschef på Trafikverket.

De instrument som finns för att planera markanvändningen är idag inte utformade för attplanera undermarken. För att förbättra kommunernas möjlighe­ter att planera föreslår SGU och Trafikverket en utredning om fördjupad översiktsplan för undermarken.

I undermarksplanering måste hänsyn tas till olika användningar, resurser och hinder, t.ex. bergrum och tunnlar, geoenergi, grundvatten, bergmaterial och föroreningar. I förstudien föreslås därför bland annat en schematisk planeringsmodell där undermarken delas in i olika djuplager för olika användningsområden.

– Om man planerar med hänsyn till framtida samhällsbehov och de geologiska förhållandena får vi förutsättningar för ett resurseffektivt och hållbart nyttjande av undermarken. Det ger också möjlighet till en bättre livsmiljö ovan jord - en smartare stad alltså, säger Lars Rodhe, enhetschef på SGU.

I några länder har man kommit längre än Sverige med att planera och reglera använ­dandet av undermarken och i flera andra länder pågår utredningar och arbete med lagstiftning och regleringar. Exempel på städer där en sådan utveckling sker är Helsingfors, Oslo, Rotterdam och Singapore.

Förslagen för en bättre undermarksplanering ingår i förstudien Storstadsutveckling – behov av undermarksplanering, som utförts av SGU och Trafikverket i samverkan, och med stöd av Boverket. Förstudien har initierats av regeringens Miljömålsråd.  

Länk till en film om mer hållbar användning av undermarken (länk till youtube)

Läs rapporten Storstadsutveckling – behov av undermarksplanering (pdf, öppnas i nytt fönster)