Syftet med vägledningen har varit att ta fram riktlinjer för hur FN:s klassificeringssystem för råvaror, UNFC (United Nations Framework Classification) ska kunna tillämpas i Sverige, Norge och Finland. Frågan har blivit extra viktig i eftersom en hållbar råvaruförsörjning krävs för att uppnå målen i Agenda 2030 och lyckas med Parisavtalet och klimatomställningen.

Det som är unikt med UNFC är att det tar hänsyn till alla tre hållbarhetsbenen: ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. De internationella rapporteringssystem som finns sedan tidigare tar i första hand hänsyn till den ekonomiska hållbarheten.

– Att få ett globalt perspektiv på svenska råvarors hållbarhet är oerhört viktigt. Det ökar förståelsen för hur råvaruförsörjningen kan göras på det mest hållbara sättet, och var det finns förbättringspotential, säger Erika Ingvald, enhetschef på SGU.

En annan styrka hos UNFC jämfört med andra system är att det också kan tillämpas på annat än primära mineralråvaror, som exempelvis vatten, förnybara energikällor, petroleum, kol, koldioxidlagring och sist men inte minst avfall, inklusive gruvavfall.

Nästa steg i arbetet är att ta in synpunkter från den offentliga granskningen av dokumentet och på nytt presentera ett nytt förslag för UNECE:s (United Nations Economic Commission for Europe) expertgrupp för klassificering i april 2018, med målet att dokumentet ska antas som ett officiellt UNFC-dokument.

SGUs arbete med vägledningen för UNFC är ett regeringsuppdrag som angavs i myndighetens regleringsbrev för 2017. Arbetet har gjorts i samverkan med NGU i Norge, GTK i Finland, branschorganisationen Svemin samt konsultföretaget Petronavit och Naturvårdsverket som har fått möjlighet att komma med synpunkter på vägledningen.

Läs SGUs rapport med den nya vägledningen som bilaga

Diagram som visar UNFCs hållbarhetsklassning av råvarorUNFC är tillämpbart på naturresurser av många slag.