Syftet med Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag (remiss dnr 33-316/2016) är att minska tillförseln av högfluorerade ämnen till miljön eftersom de kan orsaka långvariga problem genom förorening av vattentäkter och hota dricksvattenförsörjningen.

Högfluorerade ämnen, PFAS, har spridits i mark, grundvatten och ytvatten, framförallt nedströms flygplatser med brandövningsplatser och områden där bränder släckts med skum. Flera grundvattentäkter i Sverige har blivit förorenade och har behövt stängas, medan man på andra håll fått arbeta fram kostsamma reningsprocesser för att säkra dricksvattenkvaliteten.

SGU instämmer med Kemikalieinspektionen (KemI) om att det är viktigt att begränsa utsläppen av alla högfluorerade ämnen, PFAS, för att minska potentiell påverkan på människor och miljö. Brandsläckningsskum som innehåller högfluorerade ämnen är en stor källa till spridning av PFAS-föroreningar till miljön, och SGU menar mot den bakgrunden att ett totalförbud vore önskvärt. KemI bedömer att detta inte är möjligt idag och föreslår vissa undantag från användningsbegränsningen, framför allt för skarpa situationer vid bränder i vätskor. KemI rekommenderar att regeringen regelbundet ser över och så långt det då är möjligt ta bort de förslagna undantagen, vilket SGU anser är mycket viktigt.

Samhällsekonomiskt lönsamt

KemI anser sig i nuläget inte kunna kvantifiera nyttan av en begränsning i termer av minskade risker för hälsa och miljö eller i minskade kostnader för att upprätthålla skälig dricksvattenkvalitet. Man bedömer att den föreslagna åtgärdsbegränsningen troligtvis är samhällsekonomiskt lönsam. Här bedömer dock SGU att begränsningen definitivt är samhällsekonomiskt lönsam. KemI anger att kostnaderna för den föreslagna användningsbegränsningen antagligen blir mindre än sex miljoner kronor det första året efter ikraftträdandet, och därefter mindre än tre miljoner kronor per år.

Stora kostnadsskillnader mellan aktuella exempel

I aktuella exempel på kostnader för åtgärder där vattnet blivit PFAS-förorenat så är skillnaden stor. PFAS- föroreningen av dricksvattnet i Uppsala innebär exempelvis att det kommunala vattenbolaget har årliga kostnader på cirka tio miljoner kronor för rening med aktivt kol. I Ronneby har vattenrening inte lyckats, utan vattenbolaget arbetar med att exploatera en ny vattentäkt. Kostnad för att bygga ut en ny vattentäkt med vattenverk och ledningsnät kan exempelvis uppgå till en halv miljard kronor eller mer. Detta är då bara kostnaden för de installationer som krävs för att utvinna och distribuera dricksvattnet; värdet av själva naturresursen, grundvattenmagasinet, är inte inkluderat.

SGUs slutsats

SGU drar slutsatsen att den samhällsekonomiska lönsamheten med att förhindra tillförsel av högfluorerade ämnen till grundvattnet är stor.

SGU anser att det är viktigt att på ett tydligt sätt lyfta de samhällsekonomiska vinsterna med användningsbegränsning av brandskum innehållande högfluorerade ämnen.

Läs mer:

Yttrande över Rapport från ett regeringsuppdrag om förslag på nationella regler för högfluorerade ämnen i brandsläckningsskum, SGUs yttrande 33-316/2016 (nytt fönster)

KemIs webbplats: Kemikalieinspektionen vill begränsa användningen av fluorbaserat brandskum (Nytt fönster)

Förslag till nationella regler för högfluorerade ämnen i brandsläckningsskum, KemIs rapport 1/16 (Nytt fönster)