I Sverige har vi brutit metaller och mineral så länge vi kan minnas. Gruvdrift i bland annat Falun och Garpenberg har funnits i tusen år. Båda dessa platser är exempel på gruvor som börjat som dagbrott och sedan utvecklats till underjordsgruvor. Man märkte att malmkropparna i dessa områden gick djupare än man kunde bryta i dagbrott, och med ny innovation möjliggjordes brytning under jord.

Med modern teknik kan vi söka efter nya fyndigheter på djupet, men även utforska fortsättningar på kända malmkroppar, och 3D/4D-modellering blir ett allt viktigare verktyg för förståelsen av geologin. SGU har bidragit till att utforska malmkroppen i Falu gruva och modellera denna i 3D/4D. Det handlar om att se malmkroppen rent visuellt i 3D, men även se hur och när den bildats (4D). På så sätt kan vi också få en bättre uppfattning av malmgenesen av både Falun och liknande fyndigheter, vilket kan vara värdefullt för såväl forskningen som för prospekteringsföretag och gruvor.

För att kunna göra avancerade 3D/4D-modeller krävs samordnade, integrerade undersökningar med olika metoder och tvärvetenskaplig analys, bearbetning och tolkning av både befintlig och ny, mer detaljerad data. SGU har genom egna insatser och i samarbete med forskare använt data och kunskap om malmgenetiska processer, mineralogi, geokemi, strukturgeologi och geofysik för att utföra modelleringarna i Falun.

Mer om denna forskning finns att läsa i den vetenskaplig artikeln ”3D modelling and sheath folding at the Falun pyritic Zn-Pb-Cu-(Au-Ag) sulphide deposit and implications for exploration in a 1.9 Ga ore district, Fennoscandian Shield, Sweden” av Kampmann med flera (2016; Mineralium Deposita vol. 51, 665-680) och i kommande (under 2016) kartbeskrivning till ett SGU-projekt i området kring Falun (Ripa med flera).

Falu gruva i 3D/4DFigur: Kampmann med flera (2016) och Ripa, Carlsson, Luth, Nysten & Thörnelöf (2016).