”Jag skulle behöva geologisk information för dummies.” 

Så säger en av användarna av geologisk information i en enkät. Elisabeth Häggquist, forskare i nationalekonomi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) lyfter fram detta citat för att illustrera det hon hittills har kommit fram till i sin doktorshandling. Arbetet påbörjades september 2012, med forskningsmedel från SGU, och det kombinerar ekonomi och geovetenskap. Fredagen den 18 september berättade hon om den pågående studien.

I studien har Elisabeth dels sammanställt vad som tidigare har gjorts inom området, dels genom enkäter analyserat användningen av geologisk information. Enkäten gick ut till möjliga användarna av geologisk information i samtliga svenska kommuner och svarsfrekvensen var hög, nästan 50 procent. Två tredjedelar av de svarande använder geologisk information i sitt arbete och en tredjedel inte.

Ju mer användning, desto högre värde

Mycket enkelt kan man uttrycka det som att ju fler som använder den geologiska informationen, desto mer värd blir den. Den upplevda nyttan beror också på vad man använder informationen till. Detta kan tyckas vara självklarheter, men så klart finns det hinder på vägen.

Den största begräsningen är att det krävs viss kunskap för att kunna ta till sig och använda mycket av den geologiska informationen. Kan vi som producerar informationen göra det enklare för användarna att nyttja den, borde det resultera i en ökad användning. (SGU jobbar idag både med att möta användarna, t.ex. genom ”Att låna en geolog”, och genom att tematisera produkterna.)

Elisabeths studie belyser även problematiken kring att det inte är slutanvändarna som beställer den geologiska informationen. Oftast är det en eller två personer vid varje kommun som svarar för att beställa all geografisk information. Det innebär att eventuella användarna inte alltid vet att informationen finns eller inte vet varifrån den kommer, vilket gör det svårare att återkoppla.

Lång utbildning spelar ingen roll, däremot viljan att lära sig mer

Intressant i studien är att det inte finns någon effekt av utbildningsnivå hos användarna. Däremot är användningen högre hos den grupp som är motiverad att lära sig mer genom till exempel kortare kurser och seminarier.

I studien har Elisabeth också tittat på de så kallade sociala effekterna. Här konstaterar hon att kollegor på en och samma avdelning påverkar varandra till ökad användning, däremot är påverkan mellan avdelningar liten liksom mellan kommuner.

Att värdera informationen

Nästa steg i projektet är att se på metoder för att mer faktiskt värdera informationen. Den geologiska informationen är att betrakta som offentlig information, även om det finns flera begräsningar såsom licenser och rättigheter samt, som redan lyfts fram, att det krävs vissa förkunskaper. Värdet har ofta tidigare mätts i ”avoided costs”, dvs. kostnader som har kunnats undvika tack vare informationen. Detta har gett mycket ungefärliga kostnader och olika undersökningars resultat är ofta svåra att jämföra.

Mer information finns på:

www.ltu.se/research/subjects/Nationalekonomi/Det-samhallsekonomiska-vardet-av-geologisk-information-i-Sverige

www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301420714000804