Under den sista veckan i augusti hölls det så kallade SGA biennial meeting, med temat ”Mineral resources in a sustainable World”, i Nancy, Frankrike. Bland en stor mängd presentationer visade också en grupp från Uppsala universitet och SGU nya resultat från en studie av gammalt gruvavfall i Bergslagsregionen i Mellansverige. Projektet, som finansierats av Vetenskapsrådet, har varit inriktad mot att öka kunskapen om de ”okända” metaller som finns i de gamla gruvfält som brutits i äldre tid runtom i regionen. SGU:s publikationer, databaser och kunskap om dessa förekomster har utgjort en bas för projektet, som också använt sig av historiskt material från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

– I många fall visste man inte vad som egentligen gick iväg på skrotstenshögarna när man plockat ut den befintliga malmen ur det brutna materialet. Det kunde både bero på att man inte hade någon kännedom om vad mera som fanns i malmen eller dess sidoberg, eller i andra fall på att det helt enkelt inte hade något värde. Vissa udda mineral var då för tiden helt enkelt bara något ”exotiskt” som till synes endast intresserade enstaka vetenskapsmän. Ett bra exempel på detta är mineralet bastnäsit, som upptäcktes på 1830-talet i gruvan med samma namn i Bergslagen. Det förblev känt från endast några enstaka förekomster tills man på 1950-talet upptäckte stora och brytvärda resurser av det, och bastnäsiten snabbt blev en av världens viktigaste källor för sällsynta jordartsmetaller. Det förklarar Erik Jonsson, statsgeolog vid SGU och adjungerad professor vid Uppsala universitet.

Just de sällsynta jordartsmetallerna förekommer i en mängd gruvfält i Bergslagen. De nya analyserna visar på och verifierar deras utbredning i varphögar i olika typer av förekomster. Andra metaller, som indium, har också påvisats i förhöjda halter.

I flera förekomster har man också exempelvis funnit oväntade koncentrationer av den sällsynta metallen gallium. Av mera välkända metaller som påvisats i tidigare okända förekomster finns också guld. I upp emot ett par dussin lokaler visar de nya analyserna intressanta guldhalter, med i några fall motsvarande flera gram per ton.

– I dagens samhälle där återvinning och hållbarhet är alltmer centrala frågor bör vi ta reda på vilka potentiella resurser som faktiskt ligger i våra gamla gruvfält. Även om förekomsterna ofta är små kan de i många fall utgöra en framtida resurs, inte minst om vi bygger upp en teknik att hantera brytning och anrikning av dem, säger Karin Högdahl, docent och ansvarig av projektet från Uppsala Universitet. 

Undersökningar av detta slag ger också ny och viktig information om speciella metallers utbredning i olika geologiska miljöer, något som givit flera möjliga nya vetenskapliga spin-off-effekter. En eventuell användning av gruvavfallet tar förstås också bort riskerna med att det generar läckage av tungmetaller med mera till omkringliggande miljö.