Mineral- och metallproducenternas branschorganisation, SveMin, arrangerar årligen en miljökonferens där branschfrågor om energi och klimat och yttre miljö är i fokus. På årets konferens möttes företag, konsulter inom miljöteknik, jurister, forskare och myndigheter för att diskutera viktiga frågor som vatten, efterbehandling och återvinning.

SGU, som arbetar för ett hållbart nyttjande av Sveriges mineralresurser, berättade om hållbarhetsarbetet kopplat till rollen som miljömålsmyndighet, och det näringspolitiska uppdraget för att främja hållbar tillväxt i mineralnäringen.

– Gruvbranschens kunskap om utvinningsprocesser borde nyttjas i större utsträckning i sanerings- och efterbehandlingsprojekt, även i de projekt som inte har en direkt koppling till gruvverksamhet. Målsättningen är att minska mängden massor som deponeras och samtidigt utvinna metaller och mineral som kan komma samhället till nytta, sade Göran Risberg avdelningschef för Mark och Grundvatten på SGU.

För att öka resurseffektiviteten i samhället har SGU kartlagt utvinnings- och återvinningspotentialen för svenska metall- och mineraltillgångar.

– SGU har bedömt malmpotentialen i den svenska berggrunden men också tittat potentialen för landfill mining och urban mining, berättade Kaj Lax, avdelningschef för Mineralresurser på SGU.

Återvinning är en av de mest energieffektiva åtgärderna för att minska gruv- och mineralnäringens påverkan på miljön. Men det krävs förändrade styrmedel och teknikutveckling för att i högre grad återvinna och återanvända de resurser som finns i inbyggda i våra samhällen och i deponier.

– Bolidens återvinning av bland annat mobiltelefoner och kretskort är världsunik. SSAB:s masugnar med LKAB:s järnmalmspellets är världens mest klimatsmarta. Om man införde miljömärkning av råmaterial skulle svenska produkter hamna i topp, sade Per Ahl, vd på SveMin.

För att minska miljöpåverkan från verksamheten är det också viktigt att gruvområden omhändertas på bästa sätt när de efterbehandlas.

– Efterbehandling är av strategisk betydelse för gruvindustrin i allmänhet och för Boliden i synnerhet, sade Nils Eriksson på Boliden.

I Sverige är man som verksamhetsutövare ansvarig för det utvinningsavfall som efterlämnas för all framtid. För att säkerställa att den efterbehandling som görs inte leder till stora underhållsbehov ligger det i bolagens intresse att löpande beakta efterbehandlingsfrågor under hela gruvans livslängd. Detta behövs som en del av tillståndsansökan men också under brytningen för att undvika att massor behöver flyttas när brytningen upphör och gruvan efterbehandlas.

Konferensen avslutades med debatt om förtroendet för gruvbolagens miljöarbete. Alla medverkande konstaterade då att gruvbolagen måste bli bättre på att sprida information om det arbete som bedrivs för att ta hänsyn till människor och miljö.

Läs mer om SGUs kartläggning av Sveriges återvinningpotential för metaller