Längst Norrlandskusten finns områden med sura jordar som påverkar miljön i vattendrag och sjöar negativt. Dessa sura jordar kallas sura sulfatjordar och i områden där de är vanligt förekommande har man kunnat konstatera att vattnets kvalitet under vissa perioder kännetecknas av mycket lågt pH och höga koncentrationer av metaller som nickel och aluminium.

Detta påverkar vattendragens ekologiska status negativt och har vissa fall förorsakat fiskdöd. Dessutom bidrar de sura jordarna till att stora mängder miljöskadliga metaller, som kadmium, når Östersjön. De sura sulfatjordarna påverkar inte bara vattenkemin. Det har även visat sig att vissa grödor som växer på dessa jordar har relativt höga halter av metaller (exempelvis aluminium). Det finns även studier som visar att komjölken från områden med sura sulfatjordar innehåller relativt mycket aluminium. Det är därför tänkbart att sura sulfatjordar även kan påverka människors hälsa.

SGUs undersökningar

SGU har undersökt var sura sulfatjordar förekommer och var det finns risk att dessa jordar bildas utmed Norrbottens och Västerbottens kustområden. Resultaten från dessa undersökningar redovisas i rapporten "Sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten SGU-rapport 2015:26" som du kan hämta via länken nedan.

Varför bildas sura sulfatjordar?

Sura sulfatjordar bildas då syrefria, så kallade sulfidjordar, exponeras för luft. De sura markförhållandena gör i sin tur gjort att många för miljön skadliga grundämnen frigörs från jordarna. Oftast exponerats sulfidjordar för luft som en effekt av att grundvattenytan sänkts efter det att marken dikats, eller att jordarna exponeras vid grävarbeten i samband med byggnationer. Även om sulfidjordar är naturlig förekommande så är det alltså olika mänskliga aktiviteter som oftast leder till att sura sulfatjordar bildats vilket sedan förorsakar negativa effekter på miljön.

Var finns sura sulfatjordar?

Resultaten från SGUs undersökningar visar att dessa jordar framförallt förekommer i områden med silt och lera som utgörs av jordbruksmark, och där grundvattenyta sänkts med diken. Sura sulfatjordar förekommer dock även i områden med skogsmark och nedlagd jordbruksmark . Resultaten visar även att sura sulfatjordar är speciellt vanliga nära kusten i områden vilka under de senaste årtusendena genom landhöjningen stigit ur havet. De sura jordarna underlagras oftast av sulfidjord, vilket innebär att det är viktigt att undvika en markanvändning som gör att dessa djupare liggande jordar exponeras för luft. Den totala arealen sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten uppskattas till minst 600 km2, men är sannolikt större.

Vad kan man göra för att minska de negativa effekterna på miljön?

I Sverige finns idag inga riktlinjer för hur den negativa effekten av sura sulfatjordar skulle kunna minskas genom exempelvis en förändrad markanvändning. Däremot vidtas ofta åtgärder för att förhindra att sulfidhaltiga schaktmassor som uppstår vid byggnationer utsätts för oxidation. I Finland har man börjat testa åtgärder för att minska de sura sulfatjordarnas negativa påverkan på vattenmiljön. Dessa åtgärder syftar till att hålla grundvattenytan på en så hög nivå så möjligt under sommarens torrperioder, vilket förhoppningsvis lede till att djupare liggande sulfidhaltiga jordlager inte exponeras för luft. I Sverige planeras nu för liknande försök.

Sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten SGU-rapport 2015:26